Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige 2008-02-13.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige 2008-02-13."— Presentationens avskrift:

1 Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige

2 Frågor att besvara…. 1.Varför startade projektet och av vem? 2.Hur länge och var har det pågått? 3.Vilket arbetssätt har vi haft? 4.Vilka förändringar har skett på gårdarna? 5.Hur har miljön påverkats? 6.Varför bör vi fortsätta ytterligare år?

3 Miljömålet – Ingen övergödning

4 Övergödning Övergödning - vilken roll spelar jordbruket? I Sverige kommer en tredjedel av allt kväve som når haven via vattendragen från jordbruksmark. (Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)

5 I Sverige kommer en fjärdedel av all fosfor som når haven via vattendragen från jordbruksmark. Övergödning - vilken roll spelar jordbruket? (Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)

6 Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket •Lagstiftning •Forskning och utveckling •Avgifter och miljöersättningar •Rådgivning

7 Tidsaxel för det svenska lantbrukets arbetet mot övergödning 1988 Riksdagen beslutar om plan för åtgärder mot närings- förluster 1995 EU medlemsskap nya stöd för fånggrödor och skyddszoner EU:s Nitratdirektiv införs 2001 Start av projektet Greppa Näringen 1997 Start av kampanjen Säkert växtskydd 1980s Regler för lagrings- kapacitet för stallgödsel 1995 Regler för täckning av gödsel- behållare 1980s Regler för spridnings areal 1992 Regler om vinter- grön mark 1984 Miljöavgift på mineral- gödsel 1994 Regler för spridning av gödsel 1996 Regler om snabb nedbrukning av stallgödsel 2003 Nya nitratkänsli gta områden införs 2005 Nya djurtäthets- regler 1990 Utbildning krav för den som hanterar växtskydd medel

8 Miljökänsliga områden enligt Nitratdirektivet

9 Utsläpp av kväve och fosfor från Sverige Källa: Havsmiljökommissionen och Naturvårdsverkets rapport 5364

10 Fördelning av jordbruksstöden i Sverige år 2006, totalt 1073 milj Euro

11 Miljöersättningar i det svenska landsbygdsprogrammet •Minskat kväveläckage –Fånggrödor –Utebliven höstbearbetning •Våtmarker, anläggning och skötsel •Skyddszoner längs vattendrag •Miljöskyddsåtgärder •Ekologisk produktion

12 Helhetssyn på miljöproblemen…. (foto:Stina Olofsson)

13 Organisation för Greppa Näringen

14 Informationsmaterial •Medlemsblad •Goda Råd från Greppa Näringen •Hemsida –Nyheter inom miljöområdet för växtnäring och växtskydd –Stallgödselvärdering –Växtnäringsbalans på nätet

15 Medlemmar i Greppa Näringen

16 Åkerareal på gårdar i Greppa Näringen, 31 dec 2006 LänAntal brukare Medel- areal, ha S:a ansluten areal, ha Länets åker- areal, ha Ansluten areal, % Blekinge Skåne Halland Kalmar Gotland Västra Götaland Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Summa

17 Under 6 år har gårdar besökts 200 rådgivare gör årligen i medeltal ca 25 rådgivningar var i projektet

18 Miljörådgivning i Sverige 2006 allmänt finansierad

19 Greppa Näringens rådgivning

20

21

22 Greppa Näringens databas •Beskriva vilka gårdar som ingår i Greppa •Sammanställa växtnäringsbalanser •Beräkna effekter av rådgivningen –Förändringar i överskottsvärden i växtnäringsbalanser –Se förändringar exempelvis spridningstidpunkter –Beräknade förändring av utlakning av kväve

23 Förändringar av gårdarnas överskott av fosfor i näringsbalanser efter i medeltal 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen

24 In- och utförsel av fosfor på 109 grisgårdar efter ca 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen: In- och utförsel av fosfor i gårdsbalansen med: 1:a balans kg/ha Sista balans kg/ha Förändring kg/ha Införsel: Foder23,821,7-2,1 Mineralgödsel3,73,9+0,2 Utförsel: Organisk gödsel1,11,7+0,6 Animalier7,78,5+0,8 Vegetabilier12,112,9+0,8 in-ut= överskott+6,6+2,5-4,1

25 Förändring av gårdarnas överskott av kväve i näringsbalanser efter i medeltal 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen

26 Kväveöverskott på 575 mjölkgårdar (2004)

27 Kväveöverskott på 35 mjölkgårdar 1997 – kg mjölk/ha, 1,0 de/ha, 50 % vall, 35 % spannmål

28 Använda medel i Greppa Näringen, 1000 euro ÅrRådgivning /kurser ÖvrigtTotalt (avrundat) Därav miljöskatt

29 Miljöeffekter och samhällets kostnader för rådgivning i Greppa Näringen MiljöeffekterBeräknad årlig minskning uppnådd 2006 Årlig kostnad för sparad växtnäring Kväveutlakning805 ton kväve31 kr/kg Ammoniak- avgång 560 ton kväve28 kr/kg Fosforförluster19 ton fosfor309 kr/kg

30 Exempel på resultat av lantbrukarnas arbete för Östersjön hittills TidsperiodUppnådd minskning Källa Kväveläckage rotzonsläckage,ton tonNaturvårdsverket tonNaturvårdsverket* tonDe Facto, Miljömålsrådet Fosforförluster, % %Naturvårdsverket Ammoniakavgång till luften % %SCB *Reviderade siffror jämfört med tidigare beräkningar publicerade av Jordbruksverket

31 Orsaker till minskat kväveläckage Johnsson och Mårtensson SLU, 2005

32 P-tillförsel med mineralgödsel Sverige, tusental ton fosfor Motivera

33 Fråga 3: Är Du beredd att vidta ytterligare åtgärder på Din gård för att minska växtnäringsläckaget? Bas: SHB Man är beredd att själv vidta åtgärder i större utsträckning än Detta gäller även i övriga Götaland och Mälardalen. Icke-medlemmar i GN är mindre benägna att själva göra något. (Landja, 2006)

34 Fråga 7: Du som är medlem i Greppa Näringen, har detta lett till förändringar på Din gård? Bas: Medlemmar ¼ av medlemmarna anser sig ha genomfört större förändringar, medan 2/3 menar att de endast gjort mindre förändringar. Var tionde medlem har inte gjort något. Vi vet dock inte om detta är från en nivå där man redan hade minimerat växtnäringsläckaget eller om det var från en mindre sofistikerad nivå. (Landja, 2006)

35 Fråga 15: Vilka åtgärder skulle vara mest effektiva mot växtnäringsförluster i Ditt område? Bas: SHB En påtaglig ökning har skett för senarelagd jordbearbetning, snabbare nedbrukning och odling av fånggrödor. 2/3 av djurägande medlemmar anger anpassad utfodring som en effektiv åtgärd. (Landja, 2006)

36 Fråga 20: Hur stämmer nedanstående åtgärder för att minska ammoniakavgången med vad Du har gjort de senaste fem åren? Bas: SHB Förändringarna är påtagliga enligt lantbrukarnas uppfattning. 2/3 har t ex kraftigt minskat tiden mellan spridning och nedbrukning på hösten. Skillnaderna mellan medlemmar och icke-medlemmar är ibland stora, ibland av mindre omfattning (Landja, 2006)

37 Bjud in media till gårdarna!

38 Framgångsfaktorer för Greppa Näringen •Samverkan och delaktighet •Bondenytta •Aktuell fråga som berör hela samhället •Budskap som går att kommunicera •Kunskapsuppbyggnad hos rådgivarna •Verktyg för lantbrukaren •Uppföljning och återkoppling

39 Hur länge ska vi hålla på? Kontinuitet Uppföljning Tålamod Nya län och områden = 3-4 år till

40 VAD odlas och HUR odlas det?


Ladda ner ppt "Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige 2008-02-13."

Liknande presentationer


Google-annonser