Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Koncept för Digital samverkan

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Koncept för Digital samverkan"— Presentationens avskrift:

1 Koncept för Digital samverkan
Offentliga rummet 2014

2 Krav på offentlig förvaltning
Dagens situation Vision Brist på samarbete mellan myndigheter, landsting och kommuner Enskilda måste själva leda och styra myndighetskontakter i sitt ärende. Lämna samma uppgifter flera gånger Ej enhetliga användargränssnitt Ologiskt tjänsteutbud Myndigheterna i centrum Krångliga regelverk Befintliga tjänster stödjer endast myndigheternas processer Upplever en offentlig förvaltning Utgår utifrån medborgarens livshändelser och behov På medborgarens villkor Erbjudna tjänster stödjer medborgarens processer/aktiviteter Lämna en uppgift en gång Enhetliga användargränssnitt Enklare regelverk Effektiv statsförvaltning Krav på offentlig förvaltning Självständiga myndigheter i samverkan Dela information, tjänster och ramverk Mer transparent statsförvaltning Stödja medborgarnas livshändelse-processer och situation just nu Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter!

3 Ett urval förutsättningar…
Medborgaren i centrum. Den svenska modellen Vi ska ge förutsättningar för att uppfylla de mål som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppställt för utvecklingen av en digitalt samverkande statsförvaltning. Den svenska modellen med starka självständigt styrda och beslutande myndigheter och kommuner ska bevaras. Obs! Kommuner och landsting har samma uppdrag/verksamhet, statliga myndigheter har olika uppdrag.

4 Ett urval förutsättningar…
Subsidiaritetsprincipen Minimera tekniska låsningar Succesivt införande Öppna upp för näringslivet Subsidiaritetsprincipen är kärnan i konceptet, d.v.s. att beslut inte ska behöva fattas på högre nivå än nödvändigt. Vi ska försöka minimera tekniska låsningar i ett samhälle stadd i snabb teknisk utveckling och ge utrymme för de samverkande organisationerna att i sin egen takt ta till sig ny teknik som stöd för den egna verksamheten. Samverkan ska kunna införas successivt med hänsynstagande till befintliga strukturer (arvet/legacy) och kostnader för anpassning till nya förutsättningar. Öppna upp för näringslivet att bidra med idéer och lösningar som bidrar till effektivitet och innovativt arbete inom offentlig förvaltning.

5 Ett urval förutsättningar…
Öppna upp för och främja marknadskonkurrens Olika finansiering Medvetet ganska svag regeringsstyrning Krav på effektiviseringar - demografiska utmaningar - olika ekonomiska förutsättningar för olika regioner

6 Ett urval förutsättningar…
What’s in it for me…, incitament Ny teknik Legacy, kostnader Hur positiva vi än är till att samverka brukar just ovanstående tre utmaningar dyka upp allteftersom…

7 Och framförallt… Vi kommer ha svårt att komma överens…
- Vilket överföringsformat ska gälla – troligen fler än ett - Kalenderformat/datumformat – troligen fler än ett - Unika ID’n (ex.vis UUID) – vilken standard ska gälla, säkerligen fler än en - Juridik - Attribut på informationsobjekt - Projektmodeller och metoder - osv.

8 Kundens processer och livshändelser
Kundens processer, livshändelser och behov Söka tillstånd Starta eget Söka vård omsorg Invandra till Sverige Söka arbete Söka studieplats Söka boende Digitala möten med medborgare och företag Myndighetsvisa digitala möten Sektorsvisa digitala möten ex vis verksamt.se Privata aktörers digitala möten Myndighetsspecifika tjänster och information Förvaltningsgemensamma tjänster och information Privata tjänster och information e-legitimation Mina ärenden Mina fullmakter Mina meddelanden Mina uppgifter Mitt arkiv Plattform för säker meddelandehantering Säker meddelandeförmedling Förutsättningar för samverkan (vägledningar, standarder och arkitektur)

9 Från Begrepp till Databas – en generalisering
Företeelser i verksamheten och i verkligheten. Begrepp Begreppsmodell(erna) visar relationer mellan termer och samband mellan begrepp och verksamheten Termer Begreppsmodell Informationsmodell(erna) visar vilken information som ska hanteras i verksamheten/IT-stödet samt ger underlag till datamodell(erna) Informationsmodell Datamodell(erna) visar vilken information inklusive attribut som ska hanteras i en viss tillämpning samt ger underlag till databasmodellerna Datamodell Databasmodell(erna) visar hur en databas ska realiseras Databasmodell Faktisk fysisk förekomst av data i en databas Bilden avser bara att ge en översikt, andra definitioner kan förekomma Databas

10 Datamodell för informationsutbyte
Verksamhet Begrepp Informationsmodell Datamodell för lagring Informationsutbytesmodell Kräver hög grad av standardisering Dokumenteras i Objekttypsbeskrivningar (informationsutbytesobjekt) Objekttypskatalog (virtuell) Refererar till Datamodell för informationsutbyte Refererar till Data

11 Kräver också initialt mycket arbete med standardisering…
Från Begrepp till Schema – samverkansperspektivet Begrepp Begrepps Termer modell Kräver också initialt mycket arbete med standardisering… Informationsmodell Informations- Datamodell Informationsutbytesobjekt utbytesmodell Databas- Datautbytes- modell modell Meddelandebeskrivning Meddelandeschema Databas

12 Från Begrepp till Schema – samverkansperspektivet
Begrepps Termer modell Informationsmodell Informations- utbytesmodell Informationsutbytesobjekt Informations- Objekttypsbeskrivningar Datamodell utbytesmodell (Informationsutbytesobjekt) Databas- Datautbytes- modell modell Meddelandebeskrivning Meddelandebeskrivning Meddelandeschema Databas

13 Vår initiala utgångspunkt…
Arkitektur Verksamhet Information Vår initiala utgångspunkt… Säkerhet Applikation Teknik Arkitekturprodukter Portföljer Uppdragsportföljer Strategier Policy Utveckling Förvaltning Tidigare fokus var mycket på standardisering, metod och struktur. Ovanstående har för stort koncernfokus och bedöms innebära för snävt fokus på struktur samt gemensam planering och uppföljning. Vi bedömer att allt för ensidigt fokus på ovanstående utifrån verksamheternas perspektiv mer kommer symbolisera struktur och metod där verksamheterna i framtiden i allt ökande grad kommer fokusera på rörlighet, anpassning och utveckling (innovation). Det är naturligt att en stor del av aktiviteterna ingående i en verksamhetsförändring inom en verksamhet paketeras i projektform, dock kan vi erfarenhetsmässigt identifiera ett antal utmaningar med detta: Ofta läggs för mycket fokus på formen och struktur än på resultatet Säkerhet och juridik kommer ofta in för sent i arbetet Det som kan betraktas som IT-aspekter kommer antingen in för sent eller får för stort fokus Projekten får ägna för mycket energi åt olika former av ”arkeologi”, dvs grundläggande utredningar för att reda ut och skapa kunskap om - varför ska förändringen ske, vilken är den egentliga kravbilden - vilket är det verkliga nuläget projektet utgår ifrån - hur hänger dagens verksamhet egentligen ihop och vilka konsekvenser leder förändringar till Komplexiteten kan alltså ofta vara ganska omfattande inom en verksamhet och den ökar markant om förändringen omfattar flera verksamheter Även detta är erfarenheter vi har bedömt och vägt in i vårt arbete med att skapa ett koncept för samverkan. Vår genomgående tanke har varit att vi behöver skapa ett koncept som förenklar komplexiteten och som borgar för rörlighet och anpassningsbarhet. Principer Modeller Myndighet Sverige EU Artefakter Standarder Initiativ Resurser Metoder Mönster Leveranser Effekter

14 Självständigamyndigheter Samverkan mellan många aktörer
”Organisationsaxel” för svenska myndigheter Självständigamyndigheter Samverkan mellan många aktörer Koncernen Sverige Mynd C Mynd B Mynd A Regering Dep Dep Mynd A Mynd A Mynd C Optimera sin egen verksamhet Ledningsstyrt Samverka

15 Digital samverkan ur olika perspektiv
Förutom ovanstående - Uppgiften totalt sett är komplex! Digital samverkan ur olika perspektiv Federation M e d b o r g a r e Näringsliv Myndighet

16 Digital samverkan ur olika perspektiv
Medborgare M y n d i g h e t Federation Näringsliv

17 Digital samverkan ur olika perspektiv
Myndighet N ä r i n s l i v Medborgare Federation

18 Digital samverkan ur olika perspektiv – det finns fler perspektiv…
Politiska aspekter S ä k e r h e t Verksamhets- modell Juridik

19 Mer samverkan kräver mindre komplexitet
Förändringsbarhet Antal aktörer Oberoende av samverkansform, att samarbeta eller snarare samverka kräver acceptans för ett metodiskt, strukturerat och väl kommunicerat arbetssätt och ledning. För att svara upp mot strukturdelen av detta används Arkitektur med dess olika nivåer (Affär, Verksamhet och Resurs(IT/Teknik)) samt ingående delarkitekturer (tex. Process, Information/Data, Tjänster, Applikation etc). Beroende samverkansform dvs. vad som ska omfattas och var beslut skall fattas måste designen/beskrivningen av strukturen som ska kontrolleras, Arkitekturen, att anpassas för att motverka komplexiteten.

20 Mer samverkan kräver mindre komplexitet
Samverkansformer Enterprise Partnership Federation Komplexitet Förändringsbarhet Antal aktörer Oberoende av samverkansform, att samarbeta eller snarare samverka kräver acceptans för ett metodiskt, strukturerat och väl kommunicerat arbetssätt och ledning. För att svara upp mot strukturdelen av detta används Arkitektur med dess olika nivåer (Affär, Verksamhet och Resurs(IT/Teknik)) samt ingående delarkitekturer (tex. Process, Information/Data, Tjänster, Applikation etc). Beroende samverkansform dvs. vad som ska omfattas och var beslut skall fattas måste designen/beskrivningen av strukturen som ska kontrolleras, Arkitekturen, att anpassas för att motverka komplexiteten. Minska komplexiteten

21 Samverkansformer Den kollegiala modellen vi förenklat kallar
Konfederation En sammanslagning där aktörer samordnar sig och samarbetar kring verksamhet och resurser mot gemensamma mål. Alla aktörer har samma befogenheter, Samrådsmöten Den kollegiala modellen vi förenklat kallar federation Federation En sammanslagning där aktörer underordnar sig en högre nivå under ledning för gemensamma mål. En aktör kan ha högre befogenheter, Samrådsmöten Partnerskap (Partnership) En sammanslagning där ett fåtal aktörer som samarbetar kring verksamhet och resurser. Styrgrupp och operativ, Samarbetsgruppering Generellt på marknaden är trenden en allt mer ökande konkurrens, högre förändringstakt och allt fler omvärldsfaktorer att ta i beaktande. Förutom ovanstående har vi i vårt också koncept för digital samverkan tagit hänsyn till följande - Medborgaren i centrum. - Bevara den svenska modellen med självständigt styrda och beslutande myndigheter och kommuner. - Ger förutsättningar för att uppfylla de mål som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppställt för utvecklingen av en digitalt samverkande statsförvaltning. - Främjar återanvändning och vidare användning av samhällsgemensam information. Är därmed svaret på fältropet ”en uppgift en gång” - Minimerar tekniska låsningar i ett samhälle stadd i snabb teknisk utveckling och ger utrymme för de samverkande .organisationerna att i sin egen takt ta till sig ny teknik som stöd för den egna verksamheten. - Kan införas successivt med hänsynstagande till befintliga strukturer (arvet/legacy) och kostnader för anpassning till nya förutsättningar. - Öppnar för näringslivet att bidra med idéer lösningar som bidrar till effektivitet och innovativt arbete inom offentlig förvaltning. - Öppnar för marknadskonkurrens kring digitala tjänster som betjänar offentlig verksamhet. - Är anpassat till rådande samhällstrender och är därmed framtidssäkrat. - Kräver en styrning som i största möjliga utsträckning delegeras till lämplig nivå – subsidiaritetsprincipen. - Undviker en stor, dyr och byråkratisk överbyggnad. - Beskriver komplexiteten i samverkan över organisatoriska gränser och visar hur den kan hanteras. Det har alltid funnits vissa krav på övergripande samordning och standardisering inom offentlig sektor – såväl i Sverige som globalt. Olika former av centraliserad samordning har försökts. I Sverige t.ex. DAFA, Statskontoret och Verva. Centraliserad samordning har försökts eller används i många andra länder. Erfarenheterna av centraliserad samordning är inte så goda. Antingen blir samordningen för svag (jfr t.ex. Verva) eller så blir det en mycket kostsam historia. En stark centraliserad samordning får också stora svårigheter att utvecklas. Gemensam planering behövs vilket är en extrem utmaning som kan bli väldigt hämmande för utveckling och innovation. Den måste kunna hantera komplexitet på olika plan när många ska samverka. Givet de olika förutsättningar vi vägt in har vi ur ett generellt perspektiv identifierat olika samverkansformer enligt bilden ovan. Koncern (Enterprise) En Aktör som ansvarar för hela verksamheten och alla resurser. Ledningsstyrt

22 Koncept och byggstenar för samverkan
Begrepp & Information Samordning Operativa koncept Informations- utbyteskatalogen Aktör Aktör Process- katalogen Begrepp Samverkan ”(Kon-)federation” Syfte? Sektor Informations- utbytesobjekt ”Livshändelser” Aktör Samverkans- processkarta Info.beskrivningar Processer Information Aktör Processbeskrivningar Aktör Tjänster Tjänster Tjänst .xsd Aktör Tjänstekatalog - Samverkan kräver att ett klart och tydligt syfte finns beskrivet. – Varför ska samverkan ske? - Ur syftet kan de operativa koncepten klargöras. – Hur ska vi samverka. Detta kommer locka till sig Aktörer. Sådana som ska bidra med information och de som ska nyttja. Utifrån de operativa koncepten och typen av Aktörer måste styrning definieras och upprättas. Samverkansform måste således väljas. I detta exempel väljs Federation detta ger då vilket omfång som ska kontrolleras: Hur vi ska jobba, Processer Vilken information vi ska utbyta, Information och på vilket sätt utbytet ska ske, Tjänster Katalogernas tjänster Tjänst .csv Aktör Förvaltnings- gemensamma Aktör Sektor Tjänstebeskrivningar

23 Lite slutsatser… Konceptet för samverkan behöver innehålla så lite beroenden mellan parterna som möjligt, detta för vi bedömer att trenden är en allt mer ökande konkurrens, högre förändringstakt och allt fler omvärldsfaktorer att ta i beaktande. Förutom detta bedömer vi behovet av ökad innovation, effektivitet och samverkan mellan allt fler parter. Vi kommer att ha olika behov av grad av samverkan avseende hur mycket som ska standardiseras och kommas överens om – dvs det behövs inte alltid en federation för att samverka. Vi behöver arbeta med alla delar av samverkan för att lyckas Minsta gemensamma nämnaren vid digital samverkan är Processkatalogen, Informationskatalogen och Tjänstekatalogen.

24 Verksamhets- och samverkans planering
Arkitektur- ramverk Program- samordning Gemensam utvecklings- process E-delegationens vägledningar och riktlinjer Det är viktigt att vi fokuserar på alla delar i vår utveckling av samverkan, alltför ensidigt fokus på en enskild del leder till att helheten blir lidande. Tillräckligt bra och vid rätt tidpunkt bör vara ledord i vårt arbete med samverkan.

25 Tjänst & Information

26 Utmaningar Spårbarhet: Teknik:
Spårbarhet och interoperabilitet kan uppnås om ALLA kör samma teknik och samma version av utbytesmodellen… Om en liten ändring av ett utbytesformat sker eller att tex versionsbyte av hela eller delar av utbytesmodellen sker måste samtliga som använder tjänsten skriva om sina tjänster och de eventuella nyttjare av dessa tjänster måste också skriva om sina tjänster, dvs det blir följdverkningar i flera steg… Teknik: Ska vi ha samma teknik och samma version innebär det att informationsutbyte och tjänster vi har idag i stor omfattning kommer tvingas göras om för just denna samverkan Vi kommer inte ha bara ett format/tekniker för utbyte (XML) utan vi behöver kunna hantera andra format/tekniker också (hur många?)

27 Spårbarhet Slutsatser Mappning
Vi behöver förhålla oss till att sk mappning kommer att ske mellan modeller Den minsta gemensamma nämnaren är informationsmodellen dvs mappa mellan Informationsobjekt (i informationsmodellen) och meddelandeschemat per tjänst. (Princip: Service Encapsulation) Spårbarhet Digital samverkan sker genom tjänster. Tjänster publiceras i den gemensamma tjänstekatalogen. Tjänstekatalogen är den enda gemensamma plats (minsta gemensamma nämnare) där vi alla kan mötas vid Digital samverkan!

28 Informationshantering i samverkan
Spårbarhet måste säkerställas Flera tekniker och överföringsformat ska kunna användas (XML, Json etc) Mappning mellan informationsmodeller behöver ske Vi behöver kontinuerligt arbeta med standardisering Informationsmodell Meddelandeschema Mappning Spårbarhet: Spårbarhet och interoperabilitet kan uppnås om ALLA kör samma teknik och samma version av utbytesmodellen… Om en liten ändring av ett utbytesformat sker eller att tex versionsbyte av hela eller delar av utbytesmodellen sker måste samtliga som använder tjänsten skriva om sina tjänster och de eventuella nyttjare av dessa tjänster måste också skriva om sina tjänster, dvs det blir följdverkningar i flera steg Teknik: Ska vi ha samma teknik och samma version innebär det att informationsutbyte och tjänster vi har idag i stor omfattning kommer tvingas göras om för just denna samverkan. Vi kommer inte ha bara ett format/tekniker för utbyte (XML) utan vi behöver kunna hantera andra format/tekniker också (hur många?) Mappning Vi behöver förhålla oss till att sk mappning kommer att ske mellan modeller Den minsta gemensamma nämnaren är informationsmodellen dvs mappa mellan Informationsobjekt (i informationsmodellen) och meddelandeschemat per tjänst. (Princip: Service Encapsulation) Spårbarhet Digital samverkan sker genom tjänster. Tjänster publiceras i den gemensamma tjänstekatalogen. Tjänstekatalogen är den enda gemensamma plats (minsta gemensamma nämnare) där vi alla kan mötas vid Digital samverkan! Tjänstekatalog Spårbarhet bör ske i tjänstebeskrivningen Tjänste beskrivning

29 Spårbarhet emellan Federationens komponenter
Utrycks som tjänster Info.katalog Tjänstekatalog Info.beskrivning Tjänstebeskrivning xxxxxx Tjänstebeskrivning Tjänstebeskrivning xxxxxx xxxxx Info./Dataschema-mappning xxxxx

30 Från enskilda processer, samverkande processer till samverkansprocesser – gradvis mognad
B C Enskilda processer Kunden: - koordinerar - samlar information - delar med sig information - måste veta vart den ska vända sig Aktörerna: - sköter sitt - delar inte med sig - har sina egna uppdrag Kan leda till: - långa ledtider - brister i informationskvalitet - brister i beslut A B C Samverkande processer Kunden: - koordinerar mindre - samlar mindre information - delar med sig information - vet ofta vart den ska vända sig Aktörerna: - delar information - koordinerar vissa processer - har sina egna uppdrag Kan leda till: - kortare ledtider - bättre informationskvalitet - bättre beslut Samverkansprocess Kunden: - koordinerar inte - samlar inte information - delar med sig information - vet vart den ska vända sig Aktörerna: - delar information - koordinerar sina processer - har sina egna uppdrag Leder till: - kortare ledtider - bättre informationskvalitet - bättre beslut Målbild 2020 Att gå från dagens läge som i de flesta fall innebär att kunden ”samordnar” myndigheterna till att myndigheterna samordnar sig för att möte kundens behov är en lång resa med många steg på vägen. Med en tydlig strategi som baseras på en gradvis mognad och begränsade resurser så behöver allt inte ske på en gång. Huvudsaken är att målbilden är tydlig och att delmålen över tiden anpassas efter förmåga och mognad. Genom att använda tidigare beskrivna mönster och en strategi baserat på en gradvis förbättring är det möjligt att skissa på delmål och lösningar på vägen mot målet. Det som krävs är en gemensam och kommunicerad målbild och uthållighet, jmfr ex vis RIF arbetet. Kundvärde Produktivitet Flödeseffektivitet Resurseffektivitet En gradvis förbättring över tiden

31 Centrala begrepp Genomgång av centrala begrepp
Livssituation: En livssituation är ett förhållande som varar över en viss period (hela eller del av) av livet. En livssituation har ett subjekt, medborgare eller företag, och rör en viss aspekt av livet och vardagen. En livssituation formuleras med ord som visar att någonting pågår över en viss period. Livshändelse: En livshändelse är något som inträffar i livet eller i vardagen. En livshändelse ändrar status på den livssituationen den hör till. En livshändelse formuleras med ord som visar att någonting händer momentant vid en viss tidpunkt. Exempel: I en livssituation kan således en till flera livshändelser uppstå. En specifik livshändelse tillhör endast en livssituation. Inom livssituationen Arbete kan exempelvis livshändelserna Påbörjar Anställning och Avslutar Anställning finnas identifierade. Löpande kommer fler livshändelser identifieras och livssituationen Arbete kommer då kunna innehålla fler händelser.

32 Gemensamma kataloger Katalogernas tjänsteutbyte Processkatalog
Uppdragskatalog Utvecklingsinsats Styrkort Processebeskrivning Informationskatalog Tjänstekatalog Info.beskrivning Tjänstebeskrivning Katalogernas tjänsteutbyte

33 Informationsutbytes-katalog
Livssituation livshändelse 1 livshändelse 2 livshändelse 3 livshändelse 4 agera Namn på livssituation Processkatalog kund-värde Info Aktör A Aktör B Aktör C Info Tjänstekatalog Informationsutbytes-katalog Informationsutbyten kan uppkomma i olika situationer och vara olika komplicerade. Det viktiga i ett informationsutbyte är att de som ska utbyta information förstår vilken information som ska lämnas och tas emot. Annars finns risk för missförstånd som kan leda till felaktiga myndighetsbeslut, dyrbara kompletteringar, som innebär förseningar och kostnader för både den som lämnar information och den som hämtar in information. För informationsutbyte mellan två eller flera myndigheter som ingår i digital samverkan krävs därför ett beskrivnings- och modelleringsarbete för att säkerställa effektiv informationshantering. Begreppen som ingår i ett informationsutbyte behöver beskrivas och modelleras i en gemensam begreppsmodell. Begreppsmodellen förklarar innebörden av våra begrepp som används för att kommunicera om den verksamhet som bedrivs. Begreppsmodellen används för att förtydliga vad vi menar med olika begrepp och hur de relaterar till varandra. Begreppen beskrivs också textuellt enligt överenskomna metadata, se mer i avsnitt i dokumentet LO_I-1 Koncept för information.docx : https://service.projectplace.com/pp/pp.cgi/0/ Den information vi vill hantera i informationsutbyte med andra aktörer beskrivs i en informationsutbytesmodell. Den utgår från gemensam begreppsmodell. Informationsutbytesmodellen är en informationsmodell som beskriver information som utbyts i ett visst utbyte via en tjänst. Även informationsutbytesobjekten och dess attribut beskrivs enligt överenskomna metadata Metadata betyder rent språkligt data om data eller information om data (Wikipedia). Metadata beskriver sammanhang, innehåll och struktur samt hanteringen över tid. I detta fall är metadata beskrivande data om ett visst begrepp, informationsutbytesobjekt, attribut. Digital samverkan förutsätter att fler centrala roller samverkar vid informationsutbyten: Konsumenten, som har behov av informationen och använder den i den egna verksamheten Producenten, som tillhandahåller informationen och ansvarar för dess kvalitet. Producenten har ett informationsansvar för den information som den tillhandahåller som bland annat innebär att beskriva den information som ska utbytas i samverkan med konsumenten. Producenten är ansvarig för att informationsutbytesmodellen och informationsbeskrivningarna tas fram och hålls aktuella. Producenten är ansvarig för att informationsutbytesmodellen och informationsbeskrivningarna tas fram i samverkan med konsument/er, samt för att hålla dessa modeller och beskrivningar aktuella. Begreppsägaren, som ansvarar för definitioner av begreppen i en sektor eller ett verksamhetsområde enligt överenskommen stadsplan. Begreppssägaren kan vara densamma som informationsägaren och vara producent. Informationsägaren, som ansvarar för information i en sektor eller ett verksamhetsområde enligt en överenskommen stadsplan. Informationsägaren kan vara densamma som begreppsägaren och vara producent. Begrepps- och informationsägare kan ha tagit fram generella begrepps- och informationsmodeller för sina respektive områden som ska återanvändas i det specifika informationsutbytet. Dessa ska finnas publicerade i en gemensam informationsutbyteskatalog. Om informationsutbytet sker i samverkansprocesser där båda parter deltar i en utvecklingsinsats skapas först beskrivningar av samverkansprocessen och därifrån skapas ett verksamhetsobjekt som översiktligt beskriver vilket informationsbehov som finns mellan processerna, se Figur 3. Utifrån detta skapas begrepps- och informationsutbytesmodeller som beskriver de begrepp, informationsutbytesobjekt och attribut som ska ingå i informationsutbytet. I bästa fall finns redan de informationsutbytesobjekt och dess attribut som ska utbytas beskrivna och beskrivningarna kan återanvändas från informationsutbyteskatalogen. För att själva informationsutbytet ska kunna ske utvecklas en eller flera tjänster. Informationsutbytesmodellen ställer krav på innehållet i tjänsterna, se nästa bild Kundens behov och livshändelser skapar processer som utbyter information. Bilden visar hur samverkande processer återanvänder information och hur det hänger samman med kundens livshändelse.

34 Vad ger arbetet med Digital samverkan
Ger insikter kring samverkan och dess möjligheter (Beskrivning Digital samverkan). Ger ”tänk” och struktur för digital samverkan från styrning ned till informationshantering och tjänst (Ramverk, Samverkansmodell och leveransområden) Tydliggör ett antal utmaningar vid samverkan och kommer också med vägledningar och övrigt stöd för hur dessa utmaningar ska hanteras (Vägledningar)

35 Vad hjälper e-delegationen Digital samverkan till med?
Vi tar fram krav på Tjänstekatalogen och vilka egna tjänster som tjänstekatalogen för digital samverkan ska tillhandahålla Xxxxx Yyyyy Zzzzz

36 Vi beskriver innehåll och en struktur på tjänstebeskrivningar/-specifikationer i en distribuerad samverkande tjänstearkitektur

37 Vi tar fram metodik/arbetsgång kring utveckling enligt Koncept för samverkan

38 Vi beskriver var och hur kopplingen mellan tjänstekatalogen och informationskatalogen samt Processkatalogen ska ske och vilka mekanismer som måste tillföras


Ladda ner ppt "Koncept för Digital samverkan"

Liknande presentationer


Google-annonser