Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

”Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem” Albert Einstein.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "”Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem” Albert Einstein."— Presentationens avskrift:

1 ”Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem” Albert Einstein.

2 Hur kan man som skolledare vara medskapare i lärares lärprocesser Så att det kommer eleverna till godo.

3 Varför detta seminarium?

4 Hur är du som skolledare medskapande till det gemensamma lärandet? Lärgruppsarbete: Förutsättningar för lärgruppsarbete? Förutsättningar för lärgruppsarbete? Hur vet man vart man befinner sig i lärprocessen? Hur vet man vart man befinner sig i lärprocessen? Hur stöttar man lärprocessen? Hur stöttar man lärprocessen?

5 OrganisationIndivid OrganisationIndivid Budskap SägerOrd Budskap SägerOrd Aktivitet GörHandling Aktivitet GörHandling Förhållnings- Är Förhållnings- Förhållnings- Är Förhållnings- sättsätt Tilliten och förtroendet ökar när det finns en entydighet mellan säger, gör och är. Förståelsen av uppdraget

6 Vad säger forskningen om att organisera lärande?

7 Andy Hargreaves Dean Fink

8 ”Effektiva organisationer bygger och lever på tillit” Tre former av Tillit: Avtalsenligtillit – Vi håller de löften vi gett Avtalsenligtillit – Vi håller de löften vi gett Kompetenstillit – att låta andra växa i sitt yrke Kompetenstillit – att låta andra växa i sitt yrke Kommunikationstillit – Samtala ofta, säga sanningen, hålla förtroende, medge misstag Kommunikationstillit – Samtala ofta, säga sanningen, hålla förtroende, medge misstag

9 Några principer för hållbart ledarskap Djup Djup Hållbart ledarskap spelar roll. – djup och brett lärande – omsorg om och mellan människor. Full insikt om elevers lärprocess engagerar sig direkt och regelbundet för verksamheten stöder skolans vuxna i deras strävan att förbättra och vidga verksamheten. Full insikt om elevers lärprocess engagerar sig direkt och regelbundet för verksamheten stöder skolans vuxna i deras strävan att förbättra och vidga verksamheten.

10 Bredd Hållbart ledarskap är spritt. Det både bär upp och är beroende av andras ledarskap. Hållbart ledarskap är fördelat ledarskap Samarbetskultur, främja fortbildningsprocessen -delaktighet i gemensamma strategier för problemlösning Samarbetskultur, främja fortbildningsprocessen -delaktighet i gemensamma strategier för problemlösning

11 Mångfald Hållbart ledarskap främjar sammanhållen mångfald. Starka organisationer främjar mångfald och undviker standardisering. Hållbart ledarskap främjar och lär av mångfalden inom undervisning, driver utveckling genom att skapa sammanhållning och genom nätverkssamarbete. Hållbart ledarskap främjar och lär av mångfalden inom undervisning, driver utveckling genom att skapa sammanhållning och genom nätverkssamarbete.

12 Bevarande Hållbart ledarskap respekterar och bygger på det förflutna i sin strävan att skapa en bättre framtid. Ett hållbart ledarskap anknyter till och återupplivar det organisatoriska minnet och tar tillvara klokhet hos minnets bärare för att lära av Ett hållbart ledarskap anknyter till och återupplivar det organisatoriska minnet och tar tillvara klokhet hos minnets bärare för att lära av

13 Våra rekomendationer: * Behov av helhets idé gemensamförståelse * Helhetsidén skapas tillsammans medskapande * Någon som är idé bärare och relaterar delarna till helheten * Regelbundna träffar * Medskapande ledarskap

14 Problem Brist på tydlighet av vad PBS är Brist på tydlighet av vad PBS är Färdiga modeller – medskapande Färdiga modeller – medskapande grundläggande utgångspunkt vardagsproblem och fördjupad förståelse grundläggande utgångspunkt vardagsproblem och fördjupad förståelse Kontinuitet – konkurrerande projekt Kontinuitet – konkurrerande projekt Obligatorium – valfritt deltagande beroende på förståelsen av PBS om man säger att det handlar om ledning och styrning kan man bestämma. Obligatorium – valfritt deltagande beroende på förståelsen av PBS om man säger att det handlar om ledning och styrning kan man bestämma.

15 Lärgrupper På många enheter har nu lärgrupper bildats för att fördjupa förståelsen av skolvardagens problem, dilemman eller framgångar och försökt hitta bättre sätt att hantera problemen respektive ta till vara på det man lyckats bra med.

16 Fånga upp angelägna problem När?Hur? Vem ? Se mönster i form av problem- och UtvområdenNär? Hur? t ex tabell modellen Vem/vilka? Skapandet av lärgrupper När?Hur?Vem/vilka? Förutsättningar När? På vilken tid? Komp utvtid, hur många dagar, vilka dagar, konf-tid ? Hur?Resurser? Utbildning av lärledare När? Vilken omfattning? Vem/vilka skall hålla utbildningen? Kontinuerligt stöd till lärledarn Hur ofta skall man träffas? Hur lång skall träffarna vara varje gång? Hur skall träffarna läggar upp? Skapandet av ett kollektivt minne Hur fånga upp lärdomar? Vem/vilka ansvarar för det? Hur dokumentera lärdomar? Vem? Spridning av lärdomar Lärstämma? På skol/skolområde/eller kommun nivå? Lärgruppshomogena och/eller lärgruppshetrogena grupper? När? Pedagogiska kaféer som olika lärgrupper ansvarar för?

17 Stöd strukturer Hur vet man vart lärgrupper befinner sig i processen?

18 Definition av problem eller lärområde Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken Skaffa ett tillförlitligt underlag Gemensamt skapa kunskap Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen - + Tips och idéer Erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Reflektera r.. Utmanan de möte Forskning, andras erfarenheter Planering Agerande

19 Hur kan vi dokumentera arbetet? Varför är dokumentationen viktig ? ”skrivandet förstärker vår eftertanke” ”skrivandet förstärker vår eftertanke” ”Vi kommer på medan vi skriver” ”Vi kommer på medan vi skriver” ”Vi blir lite skarpare” ”Vi blir lite skarpare” ”Det för oss framåt” ”Det för oss framåt” Tom Tiller

20 Lärprocessen Problem formulering Problem formulering

21 Lärprocess Handling Ta del av befintlig kunskap  Föreläsning  Böcker etc. Definition av problem eller lärområde Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken Skaffa ett tillförlitligt underlag Föreställningar  förståelse  lärdomar Gemensamt skapa kunskap

22 Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess - + ? !

23 Hur fångar man upp problem? Medarbetarsamtalen. Medarbetarsamtalen. Pedagoger skriver ner angelägna problem. Pedagoger skriver ner angelägna problem. Fånga upp frågor av pedagogisk art från klassråd/elevråd. Fånga upp frågor av pedagogisk art från klassråd/elevråd. Utgår från arbetslagets gemensamma förståelse av uppdraget och de problem man tycker man har med att förverkliga det. Utgår från arbetslagets gemensamma förståelse av uppdraget och de problem man tycker man har med att förverkliga det. Kopplar direkt till kvalitetsarbetet där man utgått från pedagogernas viktigaste lärdomar om vad som bidrar till barns/elevers lärande och utveckling. Kopplar direkt till kvalitetsarbetet där man utgått från pedagogernas viktigaste lärdomar om vad som bidrar till barns/elevers lärande och utveckling. Man undersöker sedan hur väl man lyckats förverkliga dessa lärdomar i praktiken. Man undersöker sedan hur väl man lyckats förverkliga dessa lärdomar i praktiken. Därefter bildas lärgrupper utifrån de områden man inte lyckats förverkliga så bra. Därefter bildas lärgrupper utifrån de områden man inte lyckats förverkliga så bra. Granskning av skolverket. Granskning av skolverket.

24 Ett problem är en fråga som man inte har något svar på, något som förbryllar en. Det man förväntar sig inträffar inte eller det man inte förväntar sig inträffar. Vardagsproblem Lärprocesser som tar sin utgångspunkt i angelägna problem i den egna vardagsverksamheten tenderar även att omsättas i högre grad i den egna vardagen. Helhet och delar Oavsett om man är medveten om den eller inte och oavsett om den är uttalad eller inte, så är den helhet, utifrån vilken man initialt förstår eller beskriver problemet, avgörande för den fortsatta meningsskapande eller förståelsefördjupande processen. Vad är ett problem? När det som brukar hända inte händer…

25 Problemgranskning Vardagsproblem? Vardagsproblem? Angeläget varför? Angeläget varför? Koppling till uppdraget? Koppling till uppdraget? Vägledande helhetsidè Vägledande helhetsidè Görande eller lärande inriktat Görande eller lärande inriktat Förståelsefördjupande eller Förståelsefördjupande eller lärandeinriktat lärandeinriktat Inom den egna påverkansfären Inom den egna påverkansfären

26 Helhet Händelse Händelse Agerande Meningsskapande och vägledande helhetsidé

27 Utifrånstyrning Inifrånstyrning Skolk Sanktioner Närvarokontroll Tydliggöra krav ……. Hur nå eleverna som är omotiverade? Hur få mer menings- fulla lektioner? ……

28 Skaffa ett tillförlitligt underlag

29 Utifrån tre nivåer: Våra egna erfarenheter/lärdomar Kollegorna på skolans erfarenheter/lärdomar Andras erfarenheter och vad säger forskningen

30 Först handlar det om att via lärande samtal ta vara på de erfarenheter och lärdomar som redan finns i gruppen. Först handlar det om att via lärande samtal ta vara på de erfarenheter och lärdomar som redan finns i gruppen. T ex Hur når vi skolkande och omotiverade elever? Hur når vi skolkande och omotiverade elever?

31 Forskning, andras erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Agerande Erfarenheter Reflekterar.. Erfarenhetslärandet Planering Utmanande möte

32 Hur? EnkäterIntervjuerObservationer Analys av dokument Analys av dokument………….………….

33 Vilka observerbara handlingar eller skeenden är utmärkande för det jag vill studera? Vad kan jag titta efter om jag vill se exempel på detta? Hur känner man igen det som är utmärkande för det jag vill studera? Observationer

34 Dokument analys och befintlig statistik Viken kunskapssyn som dominerar på skolan kan man skaffa sig en bild av Utifrån lärarnas stoffurval och provutformning. När man gör analyser av kunskapsprov kan man vara hjälpt av ett kategori System. Man kan t ex undersöka i vilken grad provfrågorna kräver att eleverna ska Kunna återge vad man läst och hört Ha förstått det nya och kunna formulera den nyvunna kunskapen med egna ord Kunna omsätta och överföra kunskapen i praktisk handlig. Ha tagit ställning till och värdera kunskapen.

35 Observera kommunikations mönster Öppna frågor Slutna frågor Ledande frågor Icke-ledande frågor Korta inlägg Långa monologer Kravställande Kravlöst Stödjande Icke stödjande Empatisk Okänslig Aktivt lyssnande Hör Samma våglängd Pratar förbi varandra Menar du att Jag förstår Hur-Vad-frågor Varför-frågor Ja, och Ja, men... Beskriver Värderar Ifrågasättande Accepterande, förstående Ger ögonkontakt Undviker ögon kontak Dialog Debatt

36

37 Är skolan till för Karin eller Erik? Vilka får frågor? PojkarFlickor Vem avbryter? PojkarFlickor Vilka elever talar jag med? Vilka elevers tankar och ideér utvecklas? Fundera vid dagens slut. är det några barn/elever jag inte Talat med i dag? (genomgång med hjälp av klasslistan)

38 Se mönster

39 Leta mönster Upptäck mönstren Hur? Låta materialet tala Leta efter färdiga kategorier.

40

41 Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar

42 Att förstå varför mönstret ser ut som det gör Vad säger forskningen? Hur hitta man? Hemsidan Skolverket Skolprten

43

44

45 Hur kan man utpröva dessa lärdomar i praktiken

46 Forskning, andras erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Agerande Erfarenheter Reflekterar.. Erfarenhetslärandet Planering Utmanande möte

47 Att planera nytt görande. var uppmärksam på: var uppmärksam på: Har man använt sig av de lärdomar man dragit när man planerar nytt görande?


Ladda ner ppt "”Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem” Albert Einstein."

Liknande presentationer


Google-annonser