Hur optimera ordination hantering användning?

En presentation över ämnet: "Hur optimera ordination hantering användning?"— Presentationens avskrift:

1 Hur optimera ordination hantering användning?
Läkemedelsprocessen Hur optimera ordination hantering användning?

2 Följsamheten till läkemedelsordination
Över-, under och felanvändning Biverkningar Interaktioner Indikation saknas Patient vet ej varför den tar läkemedlen Medicinlistan stämmer ej

3 FÖLJSAMHETEN VID LÅNGTIDS-BEHANDLING ÄR HÖGST 50%!
Sämre hälsa och minskad livskvalitet Minskad livslängd Onödiga sjukvårdskostnader Läkemedelskassation Ekonomiska förluster för samhället

4 Läkemedelsavstämning Läkemedelsberättelse
(ta läkemedelsanamnes) Läkemedelsberättelse (skriva orsak till läkemedelförändringar i epikrisen) Vid varje vårdkontakt, där en läkemedelsförändring skett, ange VARFÖR förändringen skett. Vid varje vårdkontakt där patienten har fler än tre läkemedel och förändring skett, erbjud patienten en läkemedelslista.

5 Bakgrund läkemedelsavstämning
Läkemedelsavstämning är översatt från Medication Reconciliation Syftar till så hög överensstämmelse som möjligt mellan de läkemedel som patienten är ordinerad, är i behov av och använder vid det aktuella vårdtillfället Säkra kommunikationen mellan patient och vårdgivare samt informationsöverföringen

6 Varför skiljer sig listorna åt hos 56 % av patienterna?
Huvudsaklig anledning bristande kommunikation Felaktiga/dubbla ordinationer hänger kvar Patienter som fått vissa men inte alla läkemedel ordinerade i Cosmic Läkemedel som hämtats ut men ej längre aktuella Läkemedel som inte används Apodos – bristande följsamhet till rutiner.

7 Bakgrund läkemedelsberättelse
På US i Lund ingår rutinmässigt en sk Läkemedelsberättelse tillsammans med aktuell läkemedelslista i utskrivningsinformationen till patienten. Läkemedelsberättelse upptar i punktform under vårdtiden genomförda medicinförändringar samt motiveringar till dessa. Hösten 2008 drevs projektet "Läkemedelsberättelse" Akutvårdsavdelningen, VIN på uppdrag av Läkemedelsråd NSÖ.

8 Hur kan de se ut hos oss? Utskrivning/avslutning (Cosmics mall)
Diagnos Vårdförlopp Status Planering Läkemedelsrelaterad information T.ex. Byte från Sertralin till Venlafaxin pga kvarvarande depressionssymtom samt besvär av diarré. Tillagt Zopliklon för insomningsbesvär. Ska utvärderas om två veckor. Regelbunden Panodilbehandling insatt pga smärtproblematik i rygg och axlar.

9 Arbetsprocess med flest avvikelser inom NSÖ (totalt 4321 avvikelser under 2010)
Läkemedelshantering (872) Vårddokumentationshantering (642) Omvårdnad (582) Besök (227) Adminstration (210)

10 Typ av avvikelser hela NSÖ
Ej fått läkemedel 53% Signering saknas, ej aktiverad signeringslista eller signerad men ej utdelat läkemedel 17% Feldelad dosett eller fel läkemedel utlämnat 16% Recept eller apodos ej utlämnat 4% Cosmic strul, e-recept strul 4% Narkotikabrister 3%

11 Stimulansbidragsprojekt 2011
Vidareutveckling av läkemedelshantering i ordinärt boende med hemtjänst. Projekt 2009 på Kungsgatan VC och hemtjänstområden Tuppen och Järven Gemensam modell tas fram för östra länsdelen utifrån samtligas bästa varianter Samt…

12 Läkemedelsgenomgångar för äldre personer i ordinärt boende med hemtjänst (Stimulansbidrag 2011)

13 Vad är en läkemedelsgenomgång?
En metod för analys, omprövning och uppföljning av en individs läkemedelsanvändning i syfte att upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem.

14 Läkemedelsgenomgång forts.
Att det bakom varje läkemedelsordination finns en välgrundad och aktuell indikation Läkemedelsbehandlingen är individanpassad efter ålder, kön, njurfunktion, aktuell sjukdomsbild m.m. Läkemedelsbehandlingen uppvisar god kvalitet med avseende på läkemedelsval, doser och preparatkombinationer Läkemedelsbehandlingen följer aktuella rekommendationer

15 Definition av Socialdepartementet
Läkemedelsgenomgångar Målet med stimulansbidraget är att öka antalet läkemedelsgenomgångar. Multiprofessionella läkemedelsgenomgångar där bl.a. farmaceuter ingår, ska vid bedömt behov av läkare, genomföras för personer 65 år och äldre som bor i särskilt boende eller har hemsjukvårdsinsatser samt för personer 80 år och äldre som bor i ordinärt boende och har hemtjänstinsatser.

16 Vad bygger kvalitetsindikatorerna på?
Grunderna för en god läkemedelsanvändning hos äldre är: Att indikation för behandlingen finns Att sjukdomen/symptomen påverkas av behandlingen Att behandlingen ger så få biverkningar, eller annan slags olägenhet, som möjligt.

17 De nya kvalitetsindikatorerna för god läkemedelsterapi hos äldre
Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation är av särskild stor betydelse Olämplig regim Olämplig dosering Polyfarmaci Läkemedelskombinationer som kan leda till interaktioner av klinisk betydelse Läkemedel och njurfunktion Läkemedel och vissa symtom Psykofarmaka

18 Exempel 1 på indikator Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger
Andel (procent) personer som använder Långverkande bensodiazepiner Läkemedel med antikolinerga effekter Tramadol Propiomazin

19

20 Optimal läkemedelsbehandling
Att undvika onödig läkemedelsbehandling Att överväga”icke-farmakologiska” behandlingsalternativ Att beakta den äldres livskvalitet, bland annat väga risken för biverkningar mot den förväntade effekten av behandlingen Att överväga i vad mån läkemedelsbehandlingen kan bli framgångsrik d.v.s. patientens förmåga till följsamhet, att förstå information, behov av hjälp med dosering / intag

21 Forts. Att utvärdera effekten av nyinsatt medicinering med tidsbegränsad behandlingstid och uppföljning, och därefter ta ställning till fortsatt behandling Att, när ett nytt läkemedel behöver ordineras, ställa sig frågan om något annat kan tas bort Att ge tydligt läsbar skriftlig information om aktuell läkemedelsordination vid varje läkarbesök eller utskrivning från sjukhus utöver muntlig information. Att patienten själv får vara delaktig i behandlingen