Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Förhållningssätt inom personlig assistans LSS 2013.10-01 Region Gävleborg Bollnäs.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Förhållningssätt inom personlig assistans LSS 2013.10-01 Region Gävleborg Bollnäs."— Presentationens avskrift:

1 Förhållningssätt inom personlig assistans LSS Region Gävleborg Bollnäs

2 Tina Olivemark Telefon: Mobil: Hemsida: Adress: Postvägen 12, 26652, Vejbystrand Om Tina Olivemark Tina Olivemark har lång erfarenhet av samtals- och förhållningssätt från sitt arbete som föreståndare på behandlings- och skolhem. Hon har senaste 20 åren arbetat med utbildning/handledning inom omsorgerna om personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Inom skola och barnomsorg har hon arbetat med utbildning och handledning av såväl ledande personal som övriga personalgrupper. Tina Olivemark arbetade också med krishantering i samband med Estonia- och flodvågskatastrofen. Företaget har arbetat med utbildning, handledning och konsultation i 20 år, den senaste 12 åren främst med uppdrag mot kommuner, brukarkooperativ samt assistansföretag med utbildning och konsultation rörande frågor inom LSS.

3 Jag är inte ”assistent” jag arbetar som assistent Yrkesrollen I personlig assistans

4 ”De krav som kan ställas på de anställda är att de skall ha en sådan utbildning och erfarenhet att de kan ge de boende den omvårdnad de behöver, så att varje individ, vid varje tidpunkt, tillförsäkras goda levnadsvillkor och ges möjlighet att leva som andra - trots sina funktionshinder”. Socialstyrelsens definition

5 För att kunna göra ett professionellt arbete krävs dock att man får möjlighet att reflektera över sin yrkesroll tillsammans med andra som känner till villkoren för den. Man behöver få utbyta tankar och fundera på aspekter som makt och beroende. SOU 1999:21

6 Professionell yrkesutövare kontra amatör Yrkesutbildning Förtrogenhetskunskap Yrkesidentitet Holms definition

7 1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder, 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, 3. ledsagarservice, 4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet, 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Lag ( 1997:723 ). 1993:389 Kontakt 9 § Insatserna för särskilt stöd och service är 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

8 9 a § Med personlig assistans enligt 9 § 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 § 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. 9 c § I insatserna enligt 9 § 5-8 och 10 samt i insatsen bostad med särskild service för vuxna ingår också omvårdnad. I insatserna bostad med särskild service för barn och ungdomar samt bostad med särskild service för vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Lag ( 2000:1441 ). Ändrad gm SFS 2000:1441, ikraft § I samband med att insats enligt denna lag beviljas kan den enskilde begära att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom. I planen skall även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen skall fortlöpande och minst en gång om året omprövas. Landstinget och kommunen skall underrätta varandra om upprättade planer.9 § 2 9 § 5810SFS 2000:1441 Omvårdnadsansvar

9 Privat Professionell Personlig

10 VETA VARFÖR MAN GÖR DET MAN GÖR Vi har en teoretisk och erfarenhets- baserad bas som ger en förtrogenhet med yrket. HANDLINGSBEREDSKAP Man kan tillämpa sina kunskaper i olika situationer, och man vet hur och varför jag förhåller mig som jag gör. KUNSKAPAR OCH INSIKTER OM SIG SJÄLV Medvetenhet om min person för att kunna särskilja mina behov från brukarens behov. Professionalitet

11 Förebygga - minska följderna av och kompensera för funktionshindret. Samordnade Leva ett självvalt liv Delta i samhällslivet Kvalitetsnivå - goda levnadsvillkor

12 Respekt för den enskildes rätt till självbestämmande Inflytande Integritet Delaktighet Helhetssyn Kontinuitet Tillgänglighet Kvalitetskriterier

13 Allt en person behöver hjälp med i sin dagliga livsföring. Tillgodose de enskilda personernas individuella, psykiska, fysiska och sociala behov. Omvårdnaden syftar till att underlätta för den enskilde att leva som andra Omvårdnad

14 Äta, dricka och förflytta sig Hygien Sköta hemmet, ärende och inköp Kommunicera, upprätthålla kontakter Göra tillvaron begriplig och förutsägbar Hälso- och sjukvård, hjälpmedel Polisanmäla övergrepp och andra brott Den enskilde (och i vissa fall dennes företrädare) skall ha direkt inflytande när omvårdnaden planeras, utformas och genomförs. (Prop. 1992/93 s 50) Hjälp med att

15 Funktionshindret Omfattning och konsekvens. Förhållningsätt och bemötande Värdigt och individualiserat stöd. Innebörden av ”omvårdnad” Förmåga att tillgodose behov med respekt för självbestämmande och integritet. Kompletterande stödåtgärder Företrädare för habilitering, råd och stöd etc. Hjälpmedel Medvetenhet om särskilda behov hos funktionshindrade med invandrarbakgrund Tala samma språk Insikt om behov av samverkan Samråda med anhöriga, godman, förvaltare Lagstiftning Kunskaper om:

16 Förutsättningar för att samtalet blir en dialog • VILJA VÄL • RELATIONSDEFINIERING • ATT BLI ENSE OM PROBLEMET • VINST

17 KONTROLL - Vad får man säga? - Har man något hot att vänta? - Hur är styrkeförhållandena? - Trygghet; att veta vad som gäller. BEKRÄFTELSE - Att bli tagen på allvar. - Att tillerkännas rätten till sin uppfattning. PERSONLIG UTVECKLING Kommunikationens syfte

18 En konflikt uppstår när det finns olika behov, åsikter, attityder, känslor eller handlingar är oförenliga. En konflikt blir destruktiv när de inblandades sätt att hantera konflikten innebär att de förlorar mer än de vinner. Konflikter, vad är en konflikt?

19 SAKKONFLIKTER OLIKHET IFRÅGA OM HUR NÅGOT SKALL VÄRDERAS, OLIKA SYN PÅ HANDLINGSSTRATEGIER. Exempelvis prioriteringar, måltolkningar, etc. VÄRDERINGSKONFLIKER OLIKHET I PERSONLIGA UPPFATTNINGAR, DÄR DET INTE FINNS NÅGOT GIVET SVAR. Exempelvis intressen och smak. INTRESSEMOTSÄTTNINGAR OLIKA STÅNDPUNKTER HUR ETT VISST BRISTFENOMEN SKALL FÖR DELAS. Exempelvis lön, arbetsuppgifter, revir och makt. RELATIONSMOTSÄTTNINGAR TVÅ ELLER FLERA PERSONER HAR SVÅRT ATT FÖRLIKA SIG MED VARANDRA. Exempelvis projektion och gränssättning. FALSKA KONFLIKTER DEN EGENTLIGA KONFLIKTANLEDNINGEN ÄR EN ANNAN ÄN DEN SOM UPPFATTAS. Exempelvis dåligt humör och orimliga villkor. Konflikttyper

20 Olika samtalsformer • STÖDJANDE SAMTAL • MOTIVERANDE SAMTAL • PEDAGOGISKA SAMTAL • KONFRONTERANDE SAMTAL • BEARBETANDE SAMTAL

21 Samtalets faser Förberedelse - Vad är problemet - Vad vill vi uppnå, rimliga mål - Förhållningssätt Socialiseringsfas - Skapa en relation. - Relationsdefiniering - Metakommunicera om vad som skall gälla under samtalet. Problemdefinierings- och bearbetningsfas - Skapa ömsesidighet - Samtalsstrategier UNDVIK ATT GÅ TILL FÖRSVAR VID ANGREPP! Överenskommelsefas - Sammanfatta beslut - Vem ansvarar för vad ? - När skall vi träffas? - Vilka skall vara med? - Hur många gånger? - Hur ofta? Avslutningsfas - Avsluta med att påminna om tid för uppföljning - Vikarierande hopp - Avsluta och bryt upp

22 Bakgrundsfaktorer Oklara budskap/inkongruens Diskonfirmation Störningar i yrkesrollen

23 Projektioner Överföringar Temainferens Svårigheter att hantera aggressivitet Överdrivet kontrollbehov Rädsla för kritik Överdrivet behov av att ta hand om, terapeutisk lust Fientlighet och rivalitet med kollegan Överdrivet behov av att vara omtyckt Auktoritetsproblematik Överdrivet behov av att lyckas Överdrivet behov av bekräftelse Bakgrundsfaktorer

24 Missuppfattningar För snabba slutsatser Förutfattade meningar Dubbla eller inkongruenta budskap Mottagaren uppfattar alla delar i inkongruensen, tror på det icke-verbala En del av uppfattas på medveten en annan på omedveten nivå förvirring Överdriven tolkning av inkongruensen Oklara budskap & inkongruens

25 Vara tydlig Ställa öppna frågor Begära förtydliganden Metakommunicera Vad kan man göra åt detta?

26 Påstå att den andra inte menar eller är ansvarig för det han säger, t.ex. diagnoser Diskvalificering av eget budskap genom att göra det mer eller mindre obegripligt: - Måntydlighet - Motsägelser och inkonsekvens - Antydningar - Ofullständiga meningar - Snabba skiften mellan skämt och allvar - Sexuella inviter i fel sammanhang - Missförstånd - Snabba ämnesbyten Diskvalificerande ämnes- och nivåbyten: - Byte till mer konkret nivå - Skifte från känslo- till faktaplan - Allmängiltiggörande - Byte från sakfrågeplan till känsloplan Diskonfirmation Motsatsen till att bekräfta

27 Aktivera vuxentillstånd. Tillgodose de grundläggande behoven: - Kontroll - Utveckling - Bekräftelse För egen del: - Självkännedom - Lära sig vilka som är de egna stressorerna - Hålla sig med samtalspartners Vad kan man göra åt detta?

28 Makt och maktutövning existerar så fort ”någon förfogar över effektiva sanktionsmöjligheter och sätter dem i verket” (Asplund ) Makt och Bemötande (1/3)

29 På en gruppbostad är det personalen som har makt att definiera olika situationer och hur vardagslivets utformning blir har till stor del att göra med vilka tankar personalen har om detta. (Folkestad ) Makt och Bemötande (2/3)


Ladda ner ppt "Förhållningssätt inom personlig assistans LSS 2013.10-01 Region Gävleborg Bollnäs."

Liknande presentationer


Google-annonser