Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Risk, skydd och strukturerad bedömning

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Risk, skydd och strukturerad bedömning"— Presentationens avskrift:

1 Risk, skydd och strukturerad bedömning
Barn och unga med eller i riskzon för normbrytande beteende Anna-Karin Andershed Docent & universitetslektor i psykologi, Prefekt Institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS) Örebro universitet

2 exemplet: normbrytande beteende
Dagens fokus exemplet: normbrytande beteende Hur tänka kring risk och skydd? Bedömning av individer i riskzon Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia. Andershed, A-K., & Andershed, H. (2009). Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken. I Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten. Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan K. (2010). Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia. Andershed, A-K,. & Andershed, H (2013). Are Structured Assessments of a Youths’ Risks and Needs Really Better Than Unstructured? – A Case Vignette Study. Manuscript in preparation. Andershed, A-K., Andershed, H., & Farrington, D. P. (2012). Risk and protective factors among preschool children for future psychosocial problems – What we know from research and how it can be used in practice. Stockholm: Nordens välfärdscenter.

3 Vad är normbrytande beteende?
Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen befinner sig aggressiva, utagerande beteenden mot andra människor och djur, t.ex. slå, sparka, hota icke-aggressiva beteenden, t.ex. bryta mot föräldrars regler, snatta, vandalisera, skolka, klottra Det beror på… ålder, kön, mått, skärningspunkter, diagnos eller ej, tidsramar En av de vanligaste sökorsakerna till BUP (Kopp & Gillberg, 2003; Svensk BUP-förening, 2003) Olika prevalens i olika åldrar ≤ 12 år: mellan 1 och 10% i normalpopulationsstudier (t.ex. Espiritu m.fl., 2001; Moffitt m.fl., 2001) Tonåren: en majoritet (t.ex. Stattin & Magnusson, 1991) Dessutom är det en liten grupp personer som står för majoriteten av brott 5% av pojkar som begått brott som unga, står i 30-årsåldern för 62% av alla brott och än större andel av de allvarliga brotten (Stattin & Magnusson, 1991) 6% av pojkarna stod för 49% av alla registrerade brott upp till 32 års ålder (Farrington & West, 1993) De ca 5% av pojkar som begått brott innan års ålder fortsätter med brott under tonåren och registreras så småningom för kriminalitet också i vuxen ålder (t.ex. Lahey m.fl., 1999; Loeber & Farrington, 1998, 2000; Loeber & Hay, 1997) 3 till 4 gånger vanligare hos pojkar (t.ex. Moffitt m.fl., 2001) Verkar inte ha ökat nämnvärt under de senaste 20 åren (se t.ex. Espiritu m.fl., 2001) EXEMPLET: NORMBRYTANDE BETEENDE?

4 Vad är orsaken till normbrytande beteende?
Finns inget enkelt svar… och inte bara ett svar Ta hänsyn både till förhållanden som rör individens egenskaper, erfarenheter och förutsättningar, och till egenskaper och förhållanden i miljön (t.ex. Stattin & Magnusson, 1996) Detsamma gäller för de allra flesta av våra beteenden! EXEMPLET: NORMBRYTANDE BETEENDE?

5 Risk- och skyddande faktorer
En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall Risk är inte nödvändigtvis samma sak som orsak En skyddande faktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk Trots risker klarar sig vissa individer bra Vad är då en riskfaktor och en skyddsfaktor? Jo… Vi vet ganska så mycket från forskning om vilka faktorer som samvarierar med eller är relaterade till ett visst utfall, men vi kan oftast inte uttala oss om huruvida just dessa specifika faktorer har orsakat just det här utfallet. Vi kan med andra ord ofta inte säga någonting om orsak och verkan, eller kausalitet som det också kallas. En skyddade faktor… Det betyder att man kan se att individen exponeras för eller bär på någon form av risk, t.ex. att ett barn beter sig aggressivt, men att den skyddande faktorn gör att den risken innebär mindre problem än vad den skulle gjort om skyddsfaktorn inte fanns där, t.ex. goda strategier hos föräldrarna för att hantera barnets aggressivitet. HUR TÄNKA KRING RISK OCH SKYDD?

6 Sammansättning av riskfaktorer
När risker återfinns på flera nivåer (t.ex. individ och familj) samtidigt är risken för normbrytande beteende större (se Campbell m.fl., 2000) När fler än en riskfaktor är närvarande hos en och samma individ är risken för normbrytande beteende större… …= kumulativ riskfaktorsmodell (t.ex. Loeber, 1990) Samma sammansättning av riskfaktorer gäller inte för alla som utvecklar normbrytande beteende Vissa riskfaktorer förklarar utvecklingen hos vissa personer medan andra riskfaktorer förklarar utvecklingen hos andra personer Det är framförallt när ett barn uppvisar eller exponeras för flertalet riskfaktorer som risken är hög för att det normbrytande beteendet hos barnet kvarstår och upprätthålls över längre tid. HUR TÄNKA KRING RISK OCH SKYDD?

7 1. Identifiera och gradera riskfaktorer
Praktiskt arbete med ett risk-skyddsperspektiv – ”Risk-focused prevention” 1. Identifiera och gradera riskfaktorer Riskfaktorer som vi vet från forskning är just riskfaktorer Identifiera och gradera skyddsfaktorer Skyddsfaktorer som vi vet från forskning är just skyddsfaktorer 2. Arbeta för att genom insatser: Reducera/avhjälpa riskfaktorerna Stärka skyddsfaktorerna HUR TÄNKA KRING RISK OCH SKYDD?

8 Risk – behov – responsivitetsprinciperna
Riskprincipen (Vilka ska ges insatser?) Insatsens omfattning ska anpassas till nivån av risk för återfall i kriminalitet – mer omfattande insatser till de med hög risk Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna) Insatser ska fokusera på den unges unika kriminogena behov (dvs. risk- och skyddsfaktorer) Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?) Insatser ska involvera relevanta behandlingskomponenter och tillvägagångssätt, och fokusera på och påverka kriminogena faktorer GÅR INTE ATT GENOMFÖRA UTAN EN BEDÖMNING! behov responsivitet HUR TÄNKA KRING RISK OCH SKYDD?

9 Bedömning av individer i riskzon

10 …som fokuserar på forskningsbaserade risker och skydd
Komplex, individuell sammansättning av risk och skydd En bra bedömning som en del av en effektiv utredning måste vara individuell, där man identifierar de faktorer som driver och upprätthåller det normbrytande beteendet BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

11 För barn med normbrytande beteende…
…vet vi att risken är hög för långvariga problem …har vi mycket kunskap om risk- och skyddsfaktorer och verksamma principer …men kunskapen används inte systematiskt … så hur kan vi föra in denna kunskap i praktiskt arbete? BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

12 Hur bra bedömningar kan vi göra utan instrument?
Gör man korrekta bedömningar/utredningar i era verksamheter? Kommer oberoende bedömare fram till samma sak, om de bedömer samma barn/familjer? Gör vi mer korrekta bedömningar om vi använder ett strukturerat instrument? Låt oss se efter! Två fall – först utan instrument och sedan med Viktigt att ni gör så korrekta bedömningar som möjligt Behöver vi människor verkligen verktyg och instrument? -”Verkar tråkigt” -”JAG behöver det inte” -”Det tar onödig tid” BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

13 FALL 1: Är linjerna A och B lika långa?
Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 B 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

14 FALL 2: Är mittencirklarna lika stora?
Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika stora. Inte lika stora. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de är lika stora Vi gör korrekt och samma bedömning! 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

15 Slutsatser? Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara ”vet ej”? Om det var riktiga fall med individer med komplexa sociala problem? Mycket svårare att göra korrekta bedömningar …och ju svårare och mer komplext något är, desto större är behovet av stöd och struktur BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

16 Vad är en bra risk-behovsbedömning?
Bedömningen är strukturerad Tydliga definitioner finns och samtliga risker och skydd bedöms hos alla klienter – ökar chansen för hög s.k. interbedömarreliabilitet Underlättar samverkan Fokuserar på forskningsbaserade risker och skydd Identifierar de specifika risker och skydd som bör fokuseras på i insatser för den enskilda klienten Risk-skyddsprofil Ska göra insatser mer effektiva – Prevention snarare än prediktion Tar hänsyn till ev. fallspecifika risker/skydd Inkluderar uppföljande bedömningar BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

17 Struktur eller icke-struktur
Struktur eller icke-struktur? Exempel från vår forskning (Andershed & Andershed, 2012) ESTER-bedömning (Andershed & Andershed, 2010) Evidensbaserad strukturerad bedömning av risk och skyddsfaktorer för barn (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende Bedömning av 19 risk- och skyddsfaktorer görs av en professionell baserat på multipla informanter (t.ex. barnet själv, föräldrar, lärare) och informationskällor (t.ex. akter, intervjuer) Vi har visat att en ESTER-bedömning ger en samstämmighet mellan bedömare som är ganska bra till riktigt bra (Andershed m.fl., 2010) Jag tänkte ta ett exempel från vår egen forskning på skillnader mellan att använda ett strukturerat instrument och att inte göra det… vi har använt oss av instrumentet ESTER-bedömning som vi utvecklat i samarbete med praktik… Utformat för uppföljningar Neutralt beteendeorienterat språk som kan accepteras av personer från olika professioner Men den fråga vi då ställde oss är: Är glaset halvfullt eller halvtomt? Är det här bättre än något annat? Bättre än vadå? BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

18 Mer samstämmigt än vad? Leder användning av ESTER-bedömning till…
mer samstämmiga bedömningar mer ”korrekta”/adekvata bedömningar mer behandlingsmässigt relevanta bedömningar att man missar färre viktiga saker i bedömningar … jämfört med när man INTE använder ett strukturerat instrument? Vinjetten handlar om Kalle, 14 år, och är en dokumentation på 1,5 A4-sidor av samtal med Kalles mamma och Kalles lärare. Är bedömningen adekvat/bra? Missas viktiga områden? Föreslås rätt insatser? BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

19 Resultat: Hur många faktorer identifieras?
Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTER-bedömning Utan instrument Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 5 13% 17% 4 23% 3 2 3% 1 7% Antal skyddsfaktorer man identifierat Samtliga 4 33% 94% Socialcheferna bedömer också att de strukturerade bedömningarna… är mer adekvata leder till att bedömaren i mindre utsträckning missar att uppmärksamma viktig information Det är dessutom så att betydligt fler ESTER-bedömare identifierar alla åtta riskfaktorerna – det är ju faktiskt ingen av de som endast har stöd av BBiC som gör det. Samtliga ESTER-bedömare identifierar 5 eller fler riskfaktorer medan bara ungefär hälften av de andra bedömarna lyckas med samma sak. Det är dessutom en av de bedömare som inte använder något instrument, som inte ser några risker alls. BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

20 Slutsatser? Användning av ett strukturerat instrument, i det här fallet ESTER-bedömning, leder till… att fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en bedömning Högre grad av samstämmighet i att identifiera risk- och skyddsfaktorer att man, enligt socialchefer: gör bättre/mer adekvata bedömningar i mindre utsträckning missar viktiga saker … jämfört med när man inte använder ett strukturerat instrument (men t.ex. BBiC) BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

21 Bedömning är en färskvara
En bedömning av risk och skydd har ett bäst före-datum Uppföljningar är nödvändiga Instrumentet måste kunna mäta förändringar Bedömningsinstrumentet är praktikerns verktyg Det är inte självgående eller effektivt av sig självt Den professionelle måste veta hur han eller hon ska använda instrumentet, och vara skicklig på det Ett bedömningsinstrument kommer inte att ge svaren Den hjälper till med att ställa de rätta frågorna …där syftet är att kunna tillskapa den mest effektiva insatsen för barnet… …precis som hantverkaren… BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

22 Hur göra i praktiskt arbete?
Ett välgrundat beslut om insatser baseras på en välgrundad bedömning och utredning av individens risker och resurser/skydd Andershed, Andershed, & Farrington, 2012 BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

23 Men får det verkligen effekter på insatsen
Men får det verkligen effekter på insatsen? (Andershed & Andershed, in prep.) Hypotes: ett barns normbrytande beteende minskar över tid när man använder ett strukturerat bedömningsinstrument eftersom man då fokuserat på forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer att rikta insatser mot. Jämförelse mellan barn och ungdomar som var föremål för utredning i socialtjänsten som det gjorts bedömningar på med hjälp av ESTER utan användning av ESTER BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

24 Resultat: Större minskningar i normbrytande vid användning av strukturerat instrument Normbrytande beteende Hypotesen bekräftades. Över en tid av ett år ser vi att normbrytande beteende minskar mer bland de barn och ungdomar bland vilka man använt checklistan för att bedöma risk- och skyddsfaktorer. Checklistan gjorde en betydande skillnad. Vi hjälper fler barn med hjälp av checklistan. Personal i fler än 100 kommuner i Sverige är nu utbildade i ESTER-checklistan. BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

25 Om du skulle opereras – skulle du vilja att checklistan användes?
-”Verkar tråkigt” -”JAG behöver det inte” -”Det tar onödig tid” 93% svarade JA

26 Vi ser dem – vi vet vad de riskerar…
En (ung) människa i riskzon eller med redan etablerade problem, kommer med största sannolikhet att väcka någon slags uppmärksamhet på många plan …genom sin egen eller någon annans försorg t.ex. skola/arbetsplats, socialtjänst, psykiatri, sjukvård, polis En enda människa som utvecklar problem kostar Humanekonomiskt Monetärt Goda skäl att tidigt identifiera, bedöma och sätta in insatser så tidigt som möjligt Barn med utpräglade beteendeproblem (t.ex. normbrytande beteende) löper en förhöjd risk för negativ psykosocial anpassning i vuxen ålder Det är inte billigt att blunda för människor i utanförskap ”För varje ung människa som i onödan misslyckas med att få tillträde till arbetsmarknaden och i stället hänvisas till rollen som passivt försörjd går framtida produktionsvärden på uppemot åtta till tio miljoner kr förlorade…Till detta kommer alla kostnader för hans eller hennes försörjning och eventuella vård- och behandlingsinsatser.” ”En framgångsrik insats kring barn och unga i riskzon /är/ i stort sett alltid utomordentligt lönsam” (Nilsson & Wadeskog, 2008) Förändring av perspektivet, från en kortsiktig kostnad till en tämligen lönsam social investering ”Det är bättre att stämma i bäcken än i ån” (http://www.seeab.se/)

27 Tack! Anna-Karin Andershed
Docent & universitetslektor i psykologi, Prefekt Institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS) Örebro universitet


Ladda ner ppt "Risk, skydd och strukturerad bedömning"

Liknande presentationer


Google-annonser