Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Anna-Karin Andershed Docent & universitetslektor i psykologi, Prefekt Institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap Institutionen för.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Anna-Karin Andershed Docent & universitetslektor i psykologi, Prefekt Institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap Institutionen för."— Presentationens avskrift:

1 Anna-Karin Andershed Docent & universitetslektor i psykologi, Prefekt Institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS) Örebro universitet Barn och unga med eller i riskzon för normbrytande beteende

2 Hur tänka kring risk och skydd? Bedömning av individer i riskzon Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia. Andershed, A-K., & Andershed, H. (2009). Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken. I Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten. Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan K. (2010). Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia. Andershed, A-K,. & Andershed, H (2013). Are Structured Assessments of a Youths’ Risks and Needs Really Better Than Unstructured? – A Case Vignette Study. Manuscript in preparation. Andershed, A-K., Andershed, H., & Farrington, D. P. (2012). Risk and protective factors among preschool children for future psychosocial problems – What we know from research and how it can be used in practice. Stockholm: Nordens välfärdscenter. 2 exemplet: n ormbrytande beteende

3 Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen befinner sig aggressiva, utagerande beteenden mot andra människor och djur, t.ex. slå, sparka, hota icke-aggressiva beteenden, t.ex. bryta mot föräldrars regler, snatta, vandalisera, skolka, klottra 3 EXEMPLET: NORMBRYTANDE BETEENDE?

4 4

5 En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall Risk är inte nödvändigtvis samma sak som orsak En skyddande faktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk Trots risker klarar sig vissa individer bra 5 HUR TÄNKA KRING RISK OCH SKYDD?

6 När risker återfinns på flera nivåer (t.ex. individ och familj) samtidigt är risken för normbrytande beteende större (se Campbell m.fl., 2000) När fler än en riskfaktor är närvarande hos en och samma individ är risken för normbrytande beteende större… …= kumulativ riskfaktorsmodell (t.ex. Loeber, 1990) Samma sammansättning av riskfaktorer gäller inte för alla som utvecklar normbrytande beteende Vissa riskfaktorer förklarar utvecklingen hos vissa personer medan andra riskfaktorer förklarar utvecklingen hos andra personer 6 HUR TÄNKA KRING RISK OCH SKYDD?

7 1. Identifiera och gradera riskfaktorer Riskfaktorer som vi vet från forskning är just riskfaktorer Identifiera och gradera skyddsfaktorer Skyddsfaktorer som vi vet från forskning är just skyddsfaktorer 2. Arbeta för att genom insatser: Reducera/avhjälpa riskfaktorerna Stärka skyddsfaktorerna 7 HUR TÄNKA KRING RISK OCH SKYDD?

8 risk behov responsivitet Riskprincipen (Vilka ska ges insatser?) Insatsens omfattning ska anpassas till nivån av risk för återfall i kriminalitet – mer omfattande insatser till de med hög risk Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna) Insatser ska fokusera på den unges unika kriminogena behov (dvs. risk- och skyddsfaktorer) Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?) Insatser ska involvera relevanta behandlingskomponenter och tillvägagångssätt, och fokusera på och påverka kriminogena faktorer GÅR INTE ATT GENOMFÖRA UTAN EN BEDÖMNING! 8 HUR TÄNKA KRING RISK OCH SKYDD?

9

10 BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON Komplex, individuell sammansättning av risk och skydd En bra bedömning som en del av en effektiv utredning måste vara individuell, där man identifierar de faktorer som driver och upprätthåller det normbrytande beteendet 10

11 …vet vi att risken är hög för långvariga problem …har vi mycket kunskap om risk- och skyddsfaktorer och verksamma principer …men kunskapen används inte systematiskt … så hur kan vi föra in denna kunskap i praktiskt arbete? 11 BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

12 Gör man korrekta bedömningar/utredningar i era verksamheter? Kommer oberoende bedömare fram till samma sak, om de bedömer samma barn/familjer? Gör vi mer korrekta bedömningar om vi använder ett strukturerat instrument? Låt oss se efter! Två fall – först utan instrument och sedan med Viktigt att ni gör så korrekta bedömningar som möjligt Behöver vi människor verkligen verktyg och instrument? 12 -”JAG behöver det inte” -”Verkar tråkigt” -”Det tar onödig tid” BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

13 Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A B 13

14 BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika stora. Inte lika stora. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de är lika stora Vi gör korrekt och samma bedömning!

15 BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara ”vet ej”? Om det var riktiga fall med individer med komplexa sociala problem? Mycket svårare att göra korrekta bedömningar …och ju svårare och mer komplext något är, desto större är behovet av stöd och struktur 15

16 Bedömningen är strukturerad Tydliga definitioner finns och samtliga risker och skydd bedöms hos alla klienter – ökar chansen för hög s.k. interbedömarreliabilitet Underlättar samverkan Fokuserar på forskningsbaserade risker och skydd Identifierar de specifika risker och skydd som bör fokuseras på i insatser för den enskilda klienten Risk-skyddsprofil Ska göra insatser mer effektiva – Prevention snarare än prediktion Tar hänsyn till ev. fallspecifika risker/skydd Inkluderar uppföljande bedömningar 16 BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

17 ESTER-bedömning (Andershed & Andershed, 2010) Evidensbaserad strukturerad bedömning av risk och skyddsfaktorer för barn (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende Bedömning av 19 risk- och skyddsfaktorer görs av en professionell baserat på multipla informanter (t.ex. barnet själv, föräldrar, lärare) och informationskällor (t.ex. akter, intervjuer) Vi har visat att en ESTER-bedömning ger en samstämmighet mellan bedömare som är ganska bra till riktigt bra (Andershed m.fl., 2010) 17

18 BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON Leder användning av ESTER-bedömning till… mer samstämmiga bedömningar mer ”korrekta”/adekvata bedömningar mer behandlingsmässigt relevanta bedömningar att man missar färre viktiga saker i bedömningar … jämfört med när man INTE använder ett strukturerat instrument? 18

19 BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON Antal riskfaktorer man identifieratMed ESTER-bedömningUtan instrument Samtliga 837%0% 720%10% 630%20% 513%17% 40%23% 30%17% 20%3% 10%7% 00%3% Antal skyddsfaktorer man identifieratMed ESTER-bedömningUtan instrument Samtliga 410%0% 320%0% 220%3% 117%3% 033%94% 19 Socialcheferna bedömer också att de strukturerade bedömningarna… är mer adekvata leder till att bedömaren i mindre utsträckning missar att uppmärksamma viktig information

20 BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON Användning av ett strukturerat instrument, i det här fallet ESTER-bedömning, leder till… att fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en bedömning Högre grad av samstämmighet i att identifiera risk- och skyddsfaktorer att man, enligt socialchefer: gör bättre/mer adekvata bedömningar i mindre utsträckning missar viktiga saker … jämfört med när man inte använder ett strukturerat instrument (men t.ex. BBiC) 20

21 En bedömning av risk och skydd har ett bäst före-datum Uppföljningar är nödvändiga Instrumentet måste kunna mäta förändringar Bedömningsinstrumentet är praktikerns verktyg Det är inte självgående eller effektivt av sig självt Den professionelle måste veta hur han eller hon ska använda instrumentet, och vara skicklig på det Ett bedömningsinstrument kommer inte att ge svaren Den hjälper till med att ställa de rätta frågorna BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON 21

22 Ett välgrundat beslut om insatser baseras på en välgrundad bedömning och utredning av individens risker och resurser/skydd Andershed, Andershed, & Farrington, BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

23 Hypotes: ett barns normbrytande beteende minskar över tid när man använder ett strukturerat bedömningsinstrument eftersom man då fokuserat på forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer att rikta insatser mot. Jämförelse mellan barn och ungdomar som var föremål för utredning i socialtjänsten som det gjorts bedömningar på med hjälp av ESTER utan användning av ESTER 23 BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

24 24 Normbrytande beteende BEDÖMNING AV INDIVIDER I RISKZON

25 -”JAG behöver det inte” -”Verkar tråkigt” -”Det tar onödig tid” Om du skulle opereras – skulle du vilja att checklistan användes? 93% svarade JA

26 En (ung) människa i riskzon eller med redan etablerade problem, kommer med största sannolikhet att väcka någon slags uppmärksamhet på många plan …genom sin egen eller någon annans försorg t.ex. skola/arbetsplats, socialtjänst, psykiatri, sjukvård, polis En enda människa som utvecklar problem kostar Humanekonomiskt Monetärt Goda skäl att tidigt identifiera, bedöma och sätta in insatser så tidigt som möjligt 26

27 Anna-Karin Andershed Docent & universitetslektor i psykologi, Prefekt Institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap Institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS) Örebro universitet


Ladda ner ppt "Anna-Karin Andershed Docent & universitetslektor i psykologi, Prefekt Institutionen för Humaniora, Utbildnings- och Samhällsvetenskap Institutionen för."

Liknande presentationer


Google-annonser