Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön? 13.2.2008

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön? 13.2.2008"— Presentationens avskrift:

1 Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön?

2 Minskning i den av jordbruket förorsakade vattenbelastningen: Vad kan man göra bättre? -Identifiering av de mest belastande skiftena och produktionsskedena -Slutna näringskedjor -Ett bättre utnyttjande av boskapsgödselns näring, prosessering -En förbättring av jordens struktur och en förbättring av produktiviteten Behandling av rinnande vatten och behandling av jord Eila Turtola MTT

3 Specialstödsavtal 2005ha Stödform Skyddszoner4 360 Våtmarker och sedimentationsbassänger86 Reglerad dränering och liknande åtgärder Kalkfilterdränering ock kalkning av skiften med lågt pH i alven1 530 Effektiviserad användning av gödsel Källa: Jord- och skogsbruksministeriet Miljöstödsarealer

4 -Ytjorden molera/styv lera, alven styv lera -2 ha, lutning 2% -Täckdikat med tegelrör Avstånd mellan rören 16 m, djup m -16 täckdikes-, 4 ytavrinningsförsöksrutor -Oavbruten mätning av avrinningen från -75 -Provtagningen flödesproportionell -Nydikning år 1991 med plaströr vid sidan av de gamla dikena -Dikena fylldes med ytjord i den övre delen av fältet och med träflis i den nedre delen MTT:s undersökning rörande nydikning Foto: Eila Turtola MTT

5 Nydikningen skar ned erosionstopparna Omdikning år 1991 Erosion, kg/ha/år Eila Turtola MTT

6 Skörd kg/ha N-balans kg/ha P-balans kg/ha Före Efter Inverkan på sädesskördarna (korn), kväve- och fosforbalanserna (höstjordbearbetning = plöjning), alla rutor ) Eila Turtola 2006

7 20-35 cm Ksat cm/h Makroporer v/v cm Ksat cm/h Makroporer v/v Ytavrinningens andel (vid vall) år före10 år efter % 35% (75%) (54%) Inverkan på jordens jordens struktur, alla rutor 1989 och 2001 Eila Turtola 2006

8 Hästnäringen och miljön •Finlands hästar förfogar över ca 3000 ha rastgårdar •År 2014 överstiger fosforbelastningen från våra rastgårdar i Finland belastningen av avloppsvattnen i glesbygden

9 1. Kemikalförråd 2. Doseringsbrunn 3. Sedimentationsbassäng 4. Sandfilter Rasthage Kemisk behandling av vattnet från en rasthage i Ypäjä

10 Utgående Kemisk behandling av vattnet från en rasthage i Ypäjä

11 Ferix-3 Försöket finansierades av Tavastlands Miljöcentral, Jockis kommun och Jockis vattenbolags Ab och MTT. Administration: Agropolis Ab. Utfällning av fosfor med ferrisulfat i ett dike på Rehtijärvi tillrinningsområde

12 l/s l/s l/s l/s lösligt- P mg/l tot-P mg/l 0,0971,10 lösligt-P mg/l tot-P mg/l 0,1320,25 lösligt-P mg/l tot-P mg/l 0,1110,20 lösligt- P mg/l tot-P mg/l 0,0670,22 Aaro Närvänen MTT

13 Under tre dygn vid vårflödets början behandlades ca m³ dikesvatten. Under den här tiden förbrukades 400 kg ferrisulfat Doseringen var i medeltal 1: Av den lösta fosforn utfälldes 91 % (1 kg). Under hela försöksperioden användes 1240 kg ferrisulfat/ m³ Av den totala fosforn utfälldes 23 % (ca. 2,3 kg) Den utfällda lösta fosforin mängd var 1,5 kg Resultat

14 Fosforns olika former i vattendragen (källa Sharpley, 1998). Löst fosfor Partikelbunden fosfor Till algtillväxt användbar fosfor Sedimentbunden fosfor PO 4 -P, P…+ Fe2(SO4)3 Vattendragens anemi

15 Trädgårdar och gräsmattor, 35 ha 22 kg Skogsområden, 7800 ha 78 kg Alla åkrar 2000 ha 360 kg Hur den årliga belastningen av löst fosfor uppstår på ett tillrinningsområde Hästhagar, 3 ha 30 kg Mjölkrum (5) 46 kg Avloppsvatten, 700 personer 350 kg Åkrar med de högsta fosfortalen 400 ha 180 kg Övriga åkrar, 1600 ha 180 kg Rastgårdar för nötkreatur, 0.1 ha 3,3 kg Algsjön, 163 ha Aaro Närvänen, 2007

16 -Det ekologiska systemet kunde på några års sikt producera lika stora skördar både torrsubstansmässigt och energimässigt som ett konventionellt system med de förutsättningar som gäller vid Öjebyns forskningsstation med dess jordar och klimat. -De ekologiska skördarna har haft en positiv trend under dessa tolv år -med den växtföljd och det tvåskördesystem som användes vid vallskörden, är det inte längre någon självklarhet att konventionell drift ger högre avkastning, speciellt inte om man ser till totalbilden av växtodlingen i ett mjölkproducerande jordbruksföretag. -Som en logisk slutsats måste värdet av mineralgödsel ifrågasättas i växtföljder som används vid intensiv mjölkproduktion

17 Slutsatser… •Koncentrationen av husdjursskötseln förorsakar lokal ojämvikt i näringsbalanserna. Man är tvungen att utsprida de med inköpsfoder inköpta näringsmedlen på en mindre åkerareal än som använts till produktion. En tillväxt i näringsbalanserna är en faktor, som ökar belastningen i vissa vissa delar av vårt land. •I områden med växtodling minskar belastningen, därför att det inte är lönsamt att använda några höga doser av näringsämnen i växtodling. •Jordbrukspolitiken styr producenternas motivation till satsningar i skötsel och förbättring av våra åkrar. Åkrarnas dränering (täckdikning) och rätt pH (kalkning) är i nyckelpositioner när man skall minska jordbrukets belastning på våra vattendrag. Kortvariga hyreskontrakt uppmuntrar inte till att förbättra åkerns skick. Jordbrukspolitiken och lagstiftningen måste sörja för att jordbrukarnas motivation till en odling, som strävar till att reducera utsläppen förbättras. Risto Uusitalo MTT


Ladda ner ppt "Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön? 13.2.2008"

Liknande presentationer


Google-annonser