Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Hur får vi en arbetsskadeförsäkring som fungerar? LO-TCO Rättsskydd AB Almedalen tisdagen den 3 juli 2012 Förbundsjurist Jörgen Nilsson 08-676 63 58.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Hur får vi en arbetsskadeförsäkring som fungerar? LO-TCO Rättsskydd AB Almedalen tisdagen den 3 juli 2012 Förbundsjurist Jörgen Nilsson 08-676 63 58."— Presentationens avskrift:

1 1 Hur får vi en arbetsskadeförsäkring som fungerar? LO-TCO Rättsskydd AB Almedalen tisdagen den 3 juli 2012 Förbundsjurist Jörgen Nilsson

2 2 Nya sjukfall •På den svenska arbetsmarknaden finns idag ca 4,6 miljoner arbetstagare. (Ekonomifakta feb-2012) •Antalet nya sjukfall 2010 som medförde mer än 90 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning var för kvinnor och för män (dvs. totalt ). (AFA Försäkring)

3 3 Arbetsskador hos AFA Försäkring Antalet godkända arbetsskador hos AFA Försäkringar under 2010 var •Arbetsolycksfall (varav kvinnor och män ) •Arbetssjukdomar 331 (varav kvinnor 57 och män 274) •Färdolycksfall (varav kvinnor och män 1 077) Totalt godkända skadefall under 2010 var

4 4 Anmälan till Arbetsmiljöverket (skador med sjukfrånvaro) •Mellan 1980 och 1993 anmäldes i snitt arbetsolycksfall och arbetssjukdomar per år. •1994 sjönk anmälningar kraftigt till arbetsolyckor och arbetssjukdomar per år. •2010 hade anmälningarna sjunkit ytterligare till arbetsolycksfall och arbetssjukdomar per år.

5 Diagram anmälningar Arbetsolycksfall Arbetssjukdomar 5

6 6 Godkända skador hos Försäkringskassan •År 2005 fick totalt personer (2 940 kvinnor och män) sina besvär godkända som arbetsskada och egen- livränta. •År 2007 var bifallen medan år 2008 hade det sjunkit till dvs. med nästan 50 %. (på grund av strängare sjukersättningsreglerna från juli 2008?) •År 2011 var det totalt personer (523 kvinnor och 963 män) som fick sina besvär godkända som arbetsskada.

7 Anmärkningsvärd utveckling! 7

8 8 Avsevärd minskning av godkända arbetsskador •Mellan 2005 och 2011 föll antalet godkända arbetsskador hos Försäkringskassan med 79,6 %. •För kvinnor var sänkningen 82,2 % och för män 77,8 %.VARFÖR?

9 9 Möjliga orsaker till minskningen •Förbättrad arbetsmiljö? Möjligen men de facto anmäldes mer än skador till Arbetsmiljöverket och AFA Försäkring godkände skador under •Försäkringskassans tuffa bedömningar med krav på vetenskaplig grund och massiv medicinsk utredning har fått allt för stor genomslagskraft? •Massmedia rapporterar om hur svårt det är att få sjukpenning eller sjukersättning. Är det då någon idé att över huvudtaget söka arbets- skadeersättning? •Den försäkrades villfarelse att det idag inte går att få besvär godkända som arbetsskada hos Försäkringskassan?

10 10 Arbetsskadeförsäkringens syfte •Det finns en allmän politisk acceptans i Sverige att personer som skadas eller blir sjuka av sitt arbete skall ha en extra kompensation. •En del arbeten är riskfyllda, även om man vidtar nödvändiga skyddsåtgärder, men det är viktigt för samhället att någon utför dessa arbetsuppgifter. •Vid arbetsolycksfall och arbetssjukdomar så har den anställde skadats under fullgörande av givna order, dvs. inte utsatt sig för ”frivillig” risk. •En statlig arbetsskadeförsäkring blir billigare för samhället genom att man undviker rättstvister i allmän domstol. •Sverige har idag en arbetsskadelag eftersom vi genom ILO-konventioner förbundit oss att ha en särskild arbetsskadeförsäkring. Arbete och Hälsa nr 2010;44(1)

11 11 Arbetsskadeförsäkringens uppbyggnad •Av 39 kap 3 § Socialförsäkringsbalken (SFB) framgår att ”Med arbetsskada avses en skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada ska anses ha uppkommit av sådan orsak, om övervägande skäl talar för det”. •Regeringens angav inför 2002 års lagstiftning att kraven på visad skadlighet krävde en viss uppmjukning. Det skall finnas en vetenskapligt förankrad medicinsk grund för bedömningen av skadlighet i arbetet. Men det bör inte krävas ”full vetenskaplig bevisning” för att så är fallet. •I förarbetena till 2002 års reglering uttalas också att frågan om det föreligger en arbetsskada ska avgöras genom en helhetsbedömning. Prop. 2001/02:81 Vissa arbetsskadefrågor m.m.

12 12 Privatisering av Arbetsskadeförsäkringen? •Grundläggande syfte för Arbetsskadeförsäkringen är att ge en fullgod ekonomisk kompensation och att täcka alla risker som den enskilde utsätts för i sitt arbete. Detta handhas/övervakas bäst av staten. •Arbetsskadeförsäkringen går med överskott. Saknas skäl att flytta bort försäkringen till försäkringsbolag. Privata försäkringsbolag vill givetvis ta över dessa vinster. Vad ger detta? Ännu tuffare bedömningar för att fortsätta gå med vinst? •Arbetsskador kostar och kan aldrig gå med vinst. Skadorna kan minska men då genom förbättrad arbetsmiljö.

13 13 Uppdelning mellan staten och försäkringsbolag? •Redan idag finns en stor betydelse för den försäkrade om han kan visa ett olycksfallsmoment eller inte. Vad händer om Försäkringskassan anser att det är ett olycksfall medan försäkringsbolaget anser att det är en arbetssjukdom? Och vad händer vid förekomsten av såväl olycksfall som annan skadlig inverkan? •Om kommissionen kommer fram till att en ”privatisering” av arbetsskade- försäkringen bör ske kan möjligen det partssammansatta AFA Försäkring ta över hela arbetsskaderegleringen. •Försäkringskassan handlägger sjukförsäkringen. •AFA Försäkring handlägger arbetsskador med inkomstförlust över sjuk- försäkringen samt ideell ersättning (sveda och värk, lyte och men och merkostnader).

14 14 Prövning i vilken domstol? •Arbetsskadeförsäkringen är en av de grundläggande socialförsäkringarna och det talar med betydande styrka för att dessa processer bör drivas kostnadsfritt och enklare i allmän förvaltningsdomstol. •Genom det offentliga systemet så tillerkänns varje person en likabehandlingsprincip d.v.s. förvaltningsdomstolarna ska verka för formellt riktiga beslut. Det ska bli rätt! •De allmänna domstolarna har inget utredningsansvar såsom förvaltningsdomstolarna varför den enskilde försäkringstagaren är helt utlämnad till att anlita ombud. Den rättshjälp som kan beviljas räcker sällan till för att täcka ombuds- och motpartskostnader.

15 15 Lista med ”godkända” arbetsskador? •Fördelarna med ett generellt arbetsskadebegrepp har betonats i samtliga propositioner sedan lagens tillkomst. Detta har fram tills idag inte ändrats på något sätt. •Vem och hur ska man placera diagnoserna på listan? Det kommer fortsatt att krävas en fullgod exponeringsutredning i det enskilda fallet. •Om man ska införa en lista med "vedertagna" arbetsskador måste den kompletteras med en möjlighet att fånga upp även andra fall. ”Säkerhetsventilen” dvs. det generella arbetsskadebegreppet får inte bli snävare än vad det är idag!

16 16 Försäkringskassans utredningsansvar! •Tydligare riktlinjer vad gäller skyldighet att anmäla och upplysa om arbetsskador. Ett konkret exempel vore att införa en ruta på ansökan om sjukpenning; "Tror du att dina besvär beror på faktorer i arbetet". Om JA, utreds detta närmare. •Utredningsansvaret ska ligga på Försäkringskassan och finns det inte en bra arbetsplats-/exponeringsutredning kan man ju omöjligen göra en vettig bedömning av skadligheten. Det är orimligt att allt ansvar för exponerings- utredningen läggs på den försäkrade som är sjuk och skadad. •Lagstiftaren måste mera detaljerat ange vilka krav Försäkringskassans utredning måste leva upp till för att kunna godtas. Är utredningen bristfällig bör domstolarna ha som rutin att återförvisa målet för ny utredning.

17 17 Tillämpa bevisregler rätt! •Sambandsregeln ska tillämpas som den är skriven, "övervägande" är inte detsamma som "styrkt”. Försäkringskassan/domstolarna måste i första hand utgå från de konkreta rättsfakta som föreligger i ärendet/målet och inte abstrakta och allmänna uppfattningar om vad som är och inte är arbetsskada. •Det finns principer för bevisstyrka och bevisbörda som måste tillämpas på ett tydligare sätt. I domstol ska inte Försäkringskassans uppfattning åtnjuta principiellt vitsord, bara för att det är en myndighet som uttrycker uppfattningen. (Jämför uttryckssättet "Vid en sammantagen bedömning finner förvaltningsrätten att Försäkringskassan... ")

18 18 Var är den ömmande punkten? •Frågan är om det går att förbättra arbetsskadeförsäkringen? Är det inte Försäkringskassan som är det egentliga problemet? Det föreslås förbättrade handläggningsrutiner hela tiden. Vad detta leder till är dock oklart. Kommer fler arbetsskador att godkännas efter omorganisation och var ligger i så fall problemet nu? •De försäkringsmedicinska rådgivarna uppfattar att det från Försäkrings- kassans sida finns ett krav på att ett samband mellan arbetet och skada alltid ska kunna styrkas med vetenskapliga studier. Detta framgår i rapport 2011:15 ”Beslut om arbetsskada ur ett jämställdhetsperspektiv” från Inspektionen för socialförsäkringar.

19 19 Rehabilitering av sjukskrivna och arbetsskadade •Hindren mot en lyckad rehabilitering är generellt sett de mer eller mindre vattentäta skotten mellan aktörerna på området. Man talar ofta förbi varandra och ett första steg är att förtydliga lagstiftningen och ha mer tvingande regler för samarbete mellan aktörerna - olika för olika sammanhang. •Ge Arbetsförmedlingens utredningar och bedömningar större tyngd genom att fastslå att de ska ligga till grund för Försäkringskassans bedömning av arbets- förmågan. •Förtydliga/skärp de arbetsrättsliga reglerna för rehabilitering. Arbetsgivaren ska inte kunna säga upp en anställd av "personliga skäl" (d.v.s. oförmåga att utföra arbetsuppgifter p.g.a. sjukdom) om det inte genomförts en dokumenterad rehab där det konstaterats att arbetstagaren inte kan fungera på den aktuella arbets- platsen. Hur själva rehab planen ska se ut bör anges i lagstiftning.

20 20 Differentierade premier? •Det finns inte tillräckliga belägg för att differentierade premier skulle förbättra skadestatistiken. Fördelning av kostnaderna över hela kollektivet torde vara det bästa. •Att ge enskilda arbetsgivare eller branscher rejält ökade kostnader för arbetsskadeförsäkringen kan ge negativa konsekvenser för arbets- marknaden och samhällsekonomin på olika sätt. Arbetstagare med sjukdomar kan få svårare att få jobb och det finns en risk för att arbetsskador rapporteras i ännu mindre utsträckning än det görs redan idag.

21 21 Ett exempel att ha i baktanken Parkinsonsfallet; tre pappersarbetare på Wargöns bruk som exponerats för bekämpningsmedlet difenyl •Totalt fanns 21 personer som har/hade diagnosen eller misstänkt diagnos Parkinsons sjukdom av totalt 255 anställda på Wargöns bruk. •Det hördes 10 experter/läkare varav 8 var positiva till sambandet bekämpnings- medlet difenyl och Parkinsons sjukdom. •Bifall i Försäkringskassan, avslag i länsrätten och bifall i kammarrätten. Försäkringskassan överklagade till Regeringsrätten men återkallade senare överklagandet. Totalt 175 tim. arbete till en kostnad av 350 Tkr inkl. konsultarvode

22 22 Sammanfattande avslutning •Försäkringskassan handlägger arbetsskadeförsäkringen med tydligt utformat utredningsansvar. Ingen privatisering och dela inte upp olycksfallen och arbets- sjudomar mellan olika aktörer. •Om ”privatisering” ska ske låt AFA Försäkring sköta hela arbetsskadereglering. •Sambandsregeln ska tillämpas som den är skriven, "övervägande" är inte detsamma som "styrkt”. Beakta den försäkrades ålder och utbildning när det fastställs möjligheten att ta fiktivt arbete. •Arbetsförmedlingens utredningar och bedömningar ska ligga till grund för Försäkrings- kassans bedömning av arbetsförmågan. •Differentierade premier införs inte. Däremot kan arbetsgivaravgiften sänkas vid bra arbetsmiljö (efter kontroll av Arbetsmiljöverket).

23 23 Tack!


Ladda ner ppt "1 Hur får vi en arbetsskadeförsäkring som fungerar? LO-TCO Rättsskydd AB Almedalen tisdagen den 3 juli 2012 Förbundsjurist Jörgen Nilsson 08-676 63 58."

Liknande presentationer


Google-annonser