SkolFam® − Skolsatsning inom familjehemsvården

En presentation över ämnet: "SkolFam® − Skolsatsning inom familjehemsvården"— Presentationens avskrift:

1 SkolFam® − Skolsatsning inom familjehemsvården
Ett forskarstött utvecklingsarbete i Helsingborgs stad

2 SkolFam® – ett pågående utvecklingsarbete
2005: Startade i projektform med 25 barn 2008: Utvärderades med positiva resultat 2009: Övergick till permanent verksamhet

3 Psykolog, spec.ped, soc.sekr.
Tvärprofessionella team med barnet i centrum Lärare/skola Familjehem Psykolog, spec.ped, soc.sekr.

4 Arbetsgången steg för steg
Möte med familjehemmet Möte med skolan Pedagogisk och psykologisk kartläggning 1 Återkoppling till familjehemmet, skolan och barnet Utbildningsplan Individuellt anpassade insatser Uppföljning under två år Pedagogisk och psykologisk kartläggning 2 Fortsatt uppföljning

5 Områden som kartläggs Läsning och skrivning Matematik Kognitiv förmåga
Välmående, beteendeproblem och prosocial förmåga Relation mellan lärare och elev

6 Psykologisk kartläggning
Tester: WISC (begåvningskartläggning) ABAS (mätning av anpassningsfärdigheter i olika vardagsmiljöer) Beck (bedömning av emotionell och social problematik) SDQ (skattning av styrkor och svårigheter) Relation mellan lärare och elev (känslomässigt/kunskapsmässigt)

7 Pedagogisk kartläggning
Tester: Vilken bild är rätt? DLS Läskedjor Olof Magnes matematik Observation av barnet i klassrummet Vid behov: Inlärningsstilsanalys, fonologiska tester, ”fria skrivningar”, nationella prov. Skattning av ”skolkompetenser”

8 Exempel Eleven ”underpresterar” i ämnena svenska och matematik
(i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet). WISC = Wechsler Intelligence Scale for Children (begåvningskartläggning)

9 Utvecklingsbehoven styr insatserna
Utvecklingsområden/ mål Skriva, läsa, matematik Socialt samspel Självförtroende, ambition, autonomi Fysik (t ex motorik, syn, hörsel) Självkänsla, mående Allmänbildning, ordförråd Göra läxor Genomförda aktiviteter Pedagogisk handledning, t ex MG-programmet Psykosocial handledning/klassrumsklimat/ organisation Synliggörande av kompetens – strategier för undervisning Handledning kring motorik – kontakter med experter: MTI, FMT m fl Samtal med barnet/kontakt med BUP Handledning till familjehemmet Skapa förutsättningar för hemarbete

10 Erfarenheter från utvärdering 2005-2008
Eleverna visade en signifikant högre kognitiv prestationsförmåga Medelvärdena hade förbättrats i nästan alla pedagogiska tester Läshastigheten hade ökat signifikant Relationer och prosocial förmåga hade förbättrats (Läs hela rapporten på

11 WISC

12 Ordkedjor

13 Matematik

14 Den positiva resan Ett exempel: Lasse

15 Framgångsfaktorer Problem lyfts från barnet till miljö/samspel/organisation Kunskapen om barnens förutsättningar (kartläggningen) Anpassning av det pedagogiska upplägget utifrån elevens behov Arbetsallians mellan involverade parter Kontinuerlig systematisk uppföljning Familjehemmens kompetens synliggörs Socialsekreteraren kan bättre hävda barnets behov i skolan

16 Vad krävs av organisationen?
Integrering med socialtjänstens ordinarie arbete Tvärprofessionella team (psykolog, specialpedagog, socialsekreterare) Tydlig prioritering och tvärsektoriell ledning Gemensam värdegrund Rätt kompetens i teamet Systematik och forskarstöd

17 Vad innebär replikering?