Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Förebyggande arbete kring barn och unga i Helsingborg www.helsingborg.se/part Ett samverkansarbete mellan Skol- och Fritidsnämnden, Socialnämnden, Utvecklingsnämnden,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Förebyggande arbete kring barn och unga i Helsingborg www.helsingborg.se/part Ett samverkansarbete mellan Skol- och Fritidsnämnden, Socialnämnden, Utvecklingsnämnden,"— Presentationens avskrift:

1 Förebyggande arbete kring barn och unga i Helsingborg Ett samverkansarbete mellan Skol- och Fritidsnämnden, Socialnämnden, Utvecklingsnämnden, Kulturnämnden, Kommunstyrelsens förvaltning samt Helsingborgs Lasarett genom Sektionen för Mödra- Barn och Ungdomshälsovård

2 Största riskgrupperna för ogynnsam utveckling över tid: Familjehemsplacerade barn Barn som växer upp i familjer med långvarigt försörjningsstöd Barn som är nyanlända i Sverige Barn som tidigt debuterar med antisocialt beteende Målgrupper i behov av preventiva insatser Källa: Bl.a. Rädda Barnens årsrapport 2007

3 PArT – Lokal samverkan med gemensamt fokus PArT UVN KSF SFF SOF KF Lasarett LOKAL LEDNING ARBETE MED BARN I RISKGRUPPER

4 Ett forskarstött samverkansarbete mellan Skol- och Fritidsnämnden och Socialnämnden i Helsingborg

5 Bakgrunden till SkolFam Jämfört med genomsnittet har de familjehemsplacerade barnen i högre utsträckning: Mycket dåliga skolresultat En väsentligt lägre utbildningsnivå Hög risk för suicid Förhöjda risker för missbruk och psykisk sjukdom En högre andel tonårsgraviditeter Högre risk för arbetslöshet

6 25 barn = ”25 projekt” 24 familjehem 22 skolor 2 kartläggningar/barn Kort fakta om SkolFam

7 Lärare/ skola Familjehem Elev Kartläggning 1 Pedagogisk och psykologisk Kartläggning 2 Pedagogisk och psykologisk Planering och uppföljning

8 Psykologisk kartläggning Tester: WISC (begåvningskartläggning) VMI (visuell motorisk integration) Beck (bedömning av emotionell och social problematik) SDQ (skattning av styrkor och svårigheter) Relation mellan lärare och elev (känslomässigt/kunskapsmässigt)

9 Pedagogisk kartläggning Tester: Vilken bild är rätt? DLS läshastighet med förståelse DLS rättstavning DLS ordförståelse Läskedjor Olof Magnes matematikdiagnoser Observation av barnet i klassrummet Vid behov: Inlärningsstilsanalys, fonologiska tester, ”fria skrivningar”, nationella prov. Skattning av ”skolkompetenser”

10 Barnen är normalbegåvade Barnen är relativt väl emotionellt fungerande Barnen har relativt bra självförtroende MEN: De flesta, 15 av 25 barn, ”underpresterar” i skolan (i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet) Många av lärarna övervärderar barnens prestationer Testerna/ kartläggningen och de individuellt anpassade insatserna leder snabbt till markanta förändringar för många enskilda barn Erfarenheter efter kartläggning 1

11 Exempel: Eleven ”underpresterar” i ämnena svenska och matematik (i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet). WISC = Wechsler Intelligence Scale for Children (begåvningskartläggning) Analys av barnets utvecklingskapacitet

12 Utvecklingsbehoven styr insatserna Utvecklingsområden/ mål Skriva, läsa, matematik Socialt samspel Självförtroende, ambition, autonomi Fysik (ex: motorik, syn, hörsel) Självkänsla, mående Allmänbildning, ordförråd Göra läxor Genomförda aktiviteter Pedagogisk handledning; exempelvis MG-programmet Psykosocial handledning/ klassrumsklimat/ organisation Synliggörande av kompetens - strategier för undervisning Handledning kring motorik - kontakter med experter: MTI, FMT m.fl Samtal med barn/ kontakt med BUP Handledning till familjehem Skapa förutsättningar för hemarbete

13 Skolsatsning ger resultat! Barnen visar en markant högre kognitiv prestationsförmåga Medelvärdena har förbättrats i nästan alla pedagogiska tester Läshastigheten har markant ökat bland barnen Relationer och prosocial förmåga har förbättrats bland barnen MEN: Några av barnen mår emotionellt sett sämre enligt självskattning. Analys av orsak pågår. Trots detta har barnen gjort pedagogiska framsteg Områdena matematik och ordförståelse behöver generellt sett förbättras och utvecklas (arbetsmetoder och inlärning) Erfarenheter efter kartläggning 2

14 WISC

15

16

17 Kartläggningen – vikten av att kartlägga barnens förutsättningar och synliggöra behov Problem lyfts från barnet till miljö/samspel/organisation Anpassning av det pedagogiska upplägget utifrån elevens behov Arbetsalliansen – den allians som skapas mellan involverade parter Arbetsmodellen – kontinuerlig systematisk uppföljning av arbetet Initierande av en lärandeprocess i skolan kring elevens utveckling Familjehemmens och föräldrarnas kompetens synliggörs inför skolan Socialsekreteraren kan bättre hävda barnets behov i skolan Pedagoger får dels inspiration kring andra professionella verktyg i sitt pedagogiska arbete samt erbjuds och drar nytta av ”coaching” Rektorn är med i arbetsprocessen Upplevda framgångsfaktorer i arbetet

18 Utbildning, Samverkan, Insatser, kunskap, Tillämpning, Ekonomi, Resultat

19 Vidareutveckling i UTSIKTER Vidareutveckling i UTSIKTER Nya målgrupper Fokus även på hälsa Ambition att bedriva verksamhetsutveckling Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt försörjningsstöd Barn som är nyanlända i Sverige

20 2005 UTSIKTER 2008 Målområden Bättre utbildning och hälsa för barn i riskgrupper Förutsättningar: Skolutveckling Hälsoutveckling Koppling forskning – praktik Föräldramedverkan Kulturens medverkan Kommunikation Effektiv resursfördelning SkolFam Vidgad målgrupp Fokus även på hälsa Verksamhetsutvecklin g


Ladda ner ppt "Förebyggande arbete kring barn och unga i Helsingborg www.helsingborg.se/part Ett samverkansarbete mellan Skol- och Fritidsnämnden, Socialnämnden, Utvecklingsnämnden,"

Liknande presentationer


Google-annonser