Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Förskola på vetenskaplig grund, vad är det? – några perspektiv på samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet Stockholm 6 mars 2014

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Förskola på vetenskaplig grund, vad är det? – några perspektiv på samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet Stockholm 6 mars 2014"— Presentationens avskrift:

1 Förskola på vetenskaplig grund, vad är det? – några perspektiv på samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet Stockholm 6 mars 2014

2 Utgångspunkter  Skollagen 1 kap 5§: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Skollagen 4 kap: Krav på systematiskt kvalitetsarbete  Lpfö (reviderad 2010): Uppföljning, utvärdering och utveckling Vad innebär detta? Hur kan mötet mellan den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten se ut?

3 Mötet forskning-praktik – olika infallsvinklar 1. Forskare forskar och skriver medan praktiker läser och inspireras av forskning som grund för utvecklingsarbetet (spridning t.ex. Skolverket). 2. Praktiker använder forskningsliknande metoder i utvecklingsarbetet (t.ex. systematiskt kvalitetsarbete). 3. Forskare och praktiker samarbetar kring gemensamt kunskapssökande (t.ex. interaktiv forskning, aktionsforskning, följeforskning, samspel forskning-praktik). 4. Praktiker genomgår påbyggnadsutbildningar och forskarutbildningar på högskolor och universitet (t.ex. magister-, master-, licentiat-, doktorsexamen).

4 Mötet forskning-praktik – två sidor av saken VAD? Forskning om vad som gynnar lärande och utveckling i förskola, skola och undervisning. Utvärdering och beprövade erfarenheter av vad som tidigare fungerat. HUR? Forskning om strategier för skolutveckling. Utvärdering och beprövade erfarenheter i praktiskt utvecklingsarbete.

5 VAD (och hur mycket) påverkas lärande och studieresultat av olika faktorer? – en kartbild utifrån forskning (jfr Hattie, 2009; Håkansson & Sundberg, 2012) Lärar- och undervisningsfaktorer – t.ex. formativ bedömning, variation, studiemetoder osv. Organisatoriska faktorer Barn/Elev- och undervisningsfaktorer – t.ex. motivation, ansträngning, kamratlärande osv. Lärarfaktorer – t.ex. relationer, förhållningssätt osv. Rektorers och förskolechefers ledarskap Förutsättningsfaktorer – t.ex. lokaler, material, personal osv.

6 VAD? Några övergripande forskningsresultat om förskolans betydelse för lärande och senare studieresultat - Förskolevistelse har positiva effekter för barns prestationer i skolan (på alla skolans områden). - Detta gäller kognitiva, emotionella och sociala förmågor (effekterna stabila över längre tid). - Förskolan särskilt viktig för barn från ”resursfattiga familjer” (jfr Skolverket (2010; se även Hattie, 2009).

7 VAD? Några övergripande forskningsresultat om förskolans betydelse för lärande och senare studieresultat  Längd och kontinuitet på förskolevistelsen har betydelse (börjat förskola före 3,5 års ålder).  Lärares relationer till barnen i förskolan – ”dialogiska möten”, motverkar beteende- och lärandeproblem i skolan.  ”Barnfokuserade” strategier och kombinationen omsorg-undervisning.  Balans mellan vuxenstyrda och barninitierade aktiviteter (jfr mål om barns inflytande, Lpfö 98)

8 HUR? - Principer för samspelet mellan forskning och systematisk förbättring • Hållbart – strukturerat utifrån robusta tankemodeller • Långsiktigt – inriktat mot uthålligt förbättringsarbete • Systematiskt – grundas på generell och lokal kunskap • Ömsesidigt – bygger på att lärande sker i växelverkan mellan praktik och forskning (Håkansson & Sundberg, 2012)

9 HUR utvecklas utmärkt undervisning? Gemensamma drag i strategier som pekas ut i internationell forskning  Fokus på barns och elevers lärande och studieresultat.  Egna data/underlag om ovanstående.  Samtal kring sambandet undervisning- lärande.  Transparens i planering, genomförande och utvärdering av undervisning.

10 KUNSKAP OM Utifrån – förklaringar Forskningskarta över undervisningens och lärandets faktorer. KUNSKAP I Inifrån – förståelse Beprövade erfarenheter av undervisning o ch lärande. KUNSKAP FÖR Nya kunskaper genererade ur växelspelet mellan teori och praktik i lärande gemenskaper. Förändring grundad på robusta ”utifrån-förklaringar” och beprövad ”inifrån- förståelse”. En modell för samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet Håkansson & Sundberg (2012a)

11 Mötet forskning – praktik: Exemplet systematiskt kvalitetsarbete (fsk-chef) VAR ÄR VI?  Förskolechef och processledare har genom samtal med personalen fått indikationer på att personalen är osäkra när de dokumenterar. Vad ska dokumenteras, hur mycket, på vilket sätt, var hittar vi tiden, dokumenterar vi lärandet, är barnen delaktiga är frågor som vi behöver arbeta med. Jag som förskolechef har skrivit rapport om utvecklingsarbetet, ”Dokumentation av barns lärande” där jag tittat på mig som ledare, mina anställda och hur vår situation ser ut idag. Jag har också kartlagt vilken dokumentation vi använder oss av idag. (Exempel – förskolechef Trelleborgs kommun)

12 Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken – Var ska vi?  När utvecklingsarbetet är genomfört (om ca 2 år) har dokumentationen utvecklats så att barnen på avdelningarna är delaktiga i arbetet med iPad och därmed får möjlighet att synliggöra sitt lärande undervisningen. (Exempel – förskolechef Trelleborgs kommun)

13 Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken – Vad/hur gör vi?  Struktur/förslag på riktlinjer för dokumentation tas fram  Litteratur: Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet  Verksamhetsbesök fskchef  Diskussioner processledare-personal  Pedagogisk konferens, personal  Arbetslagsreflektion (Exempel – förskolechef Trelleborgs kommun)

14 Mötet forskning – praktik: Exemplet Små barns lärande 4) Praktiker genomgår påbyggnadsutbildningar och forskarutbildningar på högskolor och universitet (t.ex. magister, master, lic) – samarbete Lnu och tolv kommuner

15 Ur utlysningen av licentiandtjänster – Små barns lärande  Det övergripande syftet med forskningen är att i ett praktiknära arbete följa och studera utvecklingen av förskolans systematiska kvalitetsarbete och barns villkor för lärande. Forskningen är därmed avgränsad och riktad mot ett kvalitets- och utvecklingsarbete där små barns lärande står i fokus.

16 Mötet forskning – praktik: Exemplet Små barns lärande 3) Forskare och praktiker samarbetar kring gemensamt kunskapssökande (t.ex. interaktiv forskning, aktionsforskning, följeforskning, samspel)

17 Små barns lärande – frågor som har diskuterats i planeringen mellan kommunerna och Lnu  Hur kan modeller för förskolans systematiska kvalitetsarbete, som innefattar dokumentation av barns lärande se ut?  Vilka möjligheter och svårigheter finns inom ett sådant utvecklingsarbete?  Vilka metoder kan användas för att beskriva barns förändrade kunnande?  Hur kan modeller för dokumentation av progressionen i barns lärande i relation till läroplanen konstrueras?  Hur kan den dokumentationen tillsammans med övrig dokumentation genom analys bidra till bedömning av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov?

18 Forskning kring dokumentation i förskolan Analys av dokumentationssituationer – fyra mönster: 1) Fo ̈ rskolla ̈ rare som tysta betraktare – barn som initiativtagare, 2) Fo ̈ rskolla ̈ rare som fokuserar barns prestationer, 3) Fo ̈ rskolla ̈ rare som go ̈ r barns handlande till studieobjekt samt 4) Fo ̈ rskolla ̈ rare som uppmuntrar specifika uppta ̈ ckter. (Emilsson & Pramling Samuelsson, 2012)

19 Utvecklingsarbete och forskning i samspel – en referensram för pågående samarbeten mellan Lnu och kommuner, förskolor, skolor  Positionsbestämning (=systematiskt kvalitetsarbete)  Navigering (= utvecklingsstrategier)  Uppföljning (= lärdomar av utvecklingsarbete och forskning) (jfr Håkansson & Sundberg, 2012)

20 Utvecklingsarbete och forskning i samspel – en referensram Positionsbestämning/initiering – Var befinner vi oss vad gäller centrala kvalitetsaspekter på dokumentation för utvärdering av verksamheten med inriktning mot barns lärande? Vilka aktiviteter pågår? Vilka data behöver samlas in?

21 Utvecklingsarbete och forskning i samspel – en referensram Navigering – Hur arbetar vi framåt mot uppsatta mål? Vilka blir lärdomarna under resans gång utifrån erfarenhet och pågående forskning?

22 Utvecklingsarbete och forskning i samspel – en referensram Uppföljning – Hur följer vi upp och utvärderar om vi nått målen? Vilka systematiskt framtagna kunskaper kan vi luta oss mot i fråga om förskolans systematiska kvalitetsarbete och arbetet med uppföljning och dokumentation av barns erfarenheter och lärande?

23 Lärande förskolor och skolor – samspel forskning-skolutveckling  Forskningsprojekt med finansiering från Lnu och kommuner via avtal om följeforskning i pågående utvecklings- och förbättringsarbete (Kalmar kommun, Stockholms stad)  Syfte: Utforska och utveckla teoretisk, metodologisk och praktisk kunskap för evidensinformerad skolutveckling.

24 Lärande förskolor och skolor – samspel forskning-skolutveckling Exemplet Kalmar kommun – två av fem skolområden  Följa och studera pågående utvecklingsarbete  Urval efter ledarnas motiveringar, gemensamma innehållsområden, förbättra måluppfyllelse  Skolområde I: Ledarskap i barngrupp och klassrum  Skolområde II: Språkutvecklande arbetssätt

25 Några resultat från lärarskattningar i den första enkätundersökningen – Skolområde I • Svagt samband mellan pedagogisk yrkeserfarenhet och uppfattad ledarkompetens. • Dock – starkt samband mellan uppfattad ledarkompetens och professionella pedagogiska samtal i arbetslagen.

26 Preliminära slutsatser från korrelationsanalysen  Relativt stor skillnad mellan enheter i lärares beredskap för utvecklingsarbete.  De lärare som väl känner till målen med pågående utvecklingsarbeten har en större förändringsberedskap.  De lärare som anser att det finns en tydlig styrning och ledning av utvecklingsarbetet har en större förändringsberedskap.

27 Skolutveckling som kapacitetsbyggande – pågående datainsamling 2014 Skolledarintervjuer för att utröna utveckling av:  Läroplanskapital  Förändringskapital  Moraliskt kapital  Undervisningskapital Lärarintervjuer för att utröna:  Lärande i samband med kollegial observation/skuggning  Strategiernas bidrag till barns/elevers lärande

28 Parvis ”skuggning” i förskolan - exempel Ur förskolans dokumentation: Syfte: synliggöra ledar- och relationskompetens i arbetet med barnen och i förlängningen skapa möjligheter att förbättra och utveckla detta område. ”Genom att lyfta fram din praktik och synliggöra dina tankar kring arbetet gör du dem tillgängliga för reflektion. Det är ett sätt att bli ytterst konkret i ditt utvecklingsarbete.”

29 Arbetsgång  2-4 korta ”skuggningar” under en tvåveckorsperiod.  Dokumentationsprotokoll  Parvis reflektion  Erfarenhetsutbyte på arbetsplatsträff  Lärande samtal/intervju med forskare

30 Frågor att ta med sig till skuggningsprotokollet Hur ser du att pedagogen visar uppmärksamhet på det barnet säger och gör?  på vilket sätt?  vilka situationer?  hur gör man?  goda exempel… Hur ser du att barnen visar uppmärksamhet till pedagogen?  vilka situationer?  på vilket sätt?  hur gör de?  goda exempel…

31 Några exempel från protokollen Reflektion från ”skuggaren” efter ”snigelsamlingen” apropå ledarskap: ”En sak som ofta ställer till det är när man hela tiden mer frågar barnen om lov än att leda dem, t.ex. : ’Vill du lägga ned äggen försiktigt?’ istället för ’Nu ska vi lägga ned äggen försiktigt.’

32 Några exempel från protokollen Gemensam reflektion efter ”skuggning” av måltids- och påklädningssituation: ”Vi sammanfattar tre olika sätt att ta kontakt som vi sett hos våra barn:  Icke-verbal kontakt – sökande blickar, pekningar, utsträckta armar.  Icke-verbal och fysisk kontakt – dra i ärmen, peta på vuxen.  Verbal kontakt – ljud, ord, skrik.

33 Till det reflekterande samtalet efter skuggningsperioden  Vilka goda exempel på interaktion (relationsskapande och ledarskap) har visat sig?  Var det några situationer tillsammans med barnen som inte blev som ni tänkt er och i så fall varför?  Vilka lärdomar har gjorts när det gäller relationsskapande och ledarskap?  Vilka lärdomar kan dras i förhållande till i) läroplanen, ii) undervisningen, iii) systematiskt kvalitetsarbete?  Hur ser ni på skuggning som metod för att stärka kvaliteten/synliggöra det egna ledarskapet?  Vad blir nästa steg i utvecklingsarbetet?

34 Professionella lärande samtal (PLS) inriktas mot …  Analys - Vilka indikationer eller evidens finns för att barns lärande har förändrats?  Konstruktiv kritik -Konstruktivt peka på förtjänster och brister i undervisningspraktiker utifrån analyser och kunskaper.  Utmaning - Hur kan vi utmana undervisningspraktiker baserat på analys och konstruktiv kritik?

35 Lärande förskolor och skolor – exemplet Kalmar kommun Vem ansvarar för vad? Rektorer och förskolechefer: Styra och leda utvecklingsarbetet, initiera nya aktiviteter, samordna det kollegiala lärandet Lärare: Genomföra utvecklingsarbete kollegialt och i barn- och elevgrupper Forskare: Följa, stödja, analysera och utmana utvecklingsarbetet

36 Tillbaka till referensramen  Positionsbestämning (=systematiskt kvalitetsarbete)  Navigering (= utvecklingsstrategier och konkreta insatser)  Uppföljning (= lärdomar av utvecklingsarbete och forskning)

37 Förskola på vetenskaplig grund – vad är det? Samspelet forskning och beprövad erfarenhet kan se olika ut/ha olika syften t.ex.:  Stärka sambandet barns lärande – pedagogisk kvalitet (analys av undervisning)  Professionell utveckling – få syn på/reflektera kring konsekvenser av egna handlingar.  Professionell utveckling – fördjupad kunskap om barns lärande/eget lärande.  Utveckla kapacitet för kvalitetsutveckling.


Ladda ner ppt "Förskola på vetenskaplig grund, vad är det? – några perspektiv på samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet Stockholm 6 mars 2014"

Liknande presentationer


Google-annonser