Jämställd och normkritisk kommunikation Karin Bengtsson, projektsamordnare Mikael Almén, projektsamordnare.

En presentation över ämnet: "Jämställd och normkritisk kommunikation Karin Bengtsson, projektsamordnare Mikael Almén, projektsamordnare."— Presentationens avskrift:

1

2 Jämställd och normkritisk kommunikation Karin Bengtsson, projektsamordnare Mikael Almén, projektsamordnare

3 Praktiskt Lunch: Krämig risono, tryffelolja, oliver, parmesan, örter. Toaletter Mikrofoner – alla använder av tillgänglighetsskäl Nödutgångar Dokumentation: www.jamstall.nu/jim [Lösenord: integrering]

4 Schema 09.30 - 10.10 - Check in + introduktion 10.10 - 11.10 - Genusfotografen, Tomas Gunnarsson 11.10 - 12.00 - Pass 1 : Bilder 12.00 - 13.00 - Lunch 13.00 - 14.40 - Pass 2 : Teori och text 14.40 - 15.00 - Fika 15.00 - 16.00 - Pass 3 : Integrering 16.00 - 16.00 - Avslut

5 Check in 1.Välj en bild som säger något om dina förväntningar på dagen 2.Tänk ut hur du ska bidra till att förväntningarna infrias 3.Dela bordsvis i en runda

6 Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1.En jämn fördelning av makt och inflytande 2.Ekonomisk jämställdhet 3.En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4.Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

7 Överföring av information mellan människor Kommunikation enligt Nationalencyklopedin

8 Därför jämställd kommunikation Når fram bättre Ökar chansen att människor känner sig inkluderade, delaktiga, berörda och välkomna Främjar ett jämställt (och jämlikt) samhälle

9 Tomas Gunnarsson Genusfotografen

10 Lunch

11 Övning: 120 myndighetsbilder Vilka personer och erfarenheter syns på bilderna? Vilka personer och erfarenheter syns inte på bilderna? Främjar bilderna jämställdhet? Befäster bilderna ojämställdhet? Förstärker bilderna normer? Utmanar bilderna normer?

12 Bilder: Myndigheten för yrkeshögskolan

13 Bild: CSN

14

15 Bild: Skatteverket

16

17 Bild: Försvarsmakten

18

19

20 Bild: Folkhälsomyndigheten

21

22 Bildanalys – utvalda bilder Passar bilden bra i något sammanhang? Vilket? Passar bilden dåligt i något sammanhang? Vilket?

23 Kommunikation Speglar verkligheten Skapar verkligheten

24 Genusordningen Särhållande Hierarki

25 Föreställning om kön som motsatser MänKvinnor SubjektObjekt AktivPassiv OffentligPrivat HårdMjuk RationellIntuitiv StarkSvag

26 Bild: Mikael Almén

27 Paus

28 - Jag var på bio med min kille igår - Vilken film var det?

29 - Jag var på bio med min kille igår - Har du en kille?

30 tjejerkillar tjejiga killiga killar tjejer

31

32 Vad är en norm? Oskriven regel Lag Utestängande Inkluderande Osynlig Outtalad Konsekvenser att bryta Tas för självklar, ifrågasätts inte Makt

33 Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder Samt: socioekonomi, utbildningsnivå, geografi, utseende, politisk åskådning

34 Normkritisk kommunikation Synliggör normen Ifrågasätter normen Motsats till tolererans Inkluderar Präglas av begreppsmedvetenhet

35 Film: Myndigheten för delaktighet

36 Bild: Regeringskansliet

37 Skärmdump: Skolverket

38 Genomslag för riksdagsledamot Källa: Korp, språkbanken

39 Genomslag för talesperson Källa: Korp, språkbanken

40 Skärmdump: Kriminalvården

41 Skärmdump: Boverket

42

43 Undvik generiskt han Alternativ: Han eller hon, hon eller hanDen HenDu PluraliseraSkippa pronomen

44 Skärmdump: CSN

45 Skärmdump: Folkhälsomyndigheten

46 Väg orden! Ömsesidigt Tungkyss Samlag Meningsskiljaktighet Händelse Ensidigt Tvingat in sin tunga Våldtäkt Verbala övergrepp Handling

47 Skärmdump: Skolinspektionen

48 Hen – ordet som triggar ”[…] könsneutralt personligt pronomen i stället för hon och han” ”Hen används oftast i meningar där konstruktioner med han/hon eller denne/denna blir otympliga eller missvisande” ”Hen kan också användas konsekvent som ersättning för hon och han, oftast för att förfäkta åsikten att könsbenämning är ovidkommande, eller av personer som inte vill definiera sig enligt konventionella könsnormer.” Nationalencyklopedin

49 Reflektion: Hen på myndigheten Myndighetens kommunikationsfunktion fattar beslut om att ”hen” genomgående ska användas som generiskt pronomen på er externa webbplats och i era trycksaker. Vilka är de viktigaste fördelarna? Vilka är de viktigaste nackdelarna?

50 Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder Samt: socioekonomi, utbildningsnivå, geografi, utseende, politisk åskådning

51 Reflektion: Normmedvetenhet Arbetar ni medvetet med dessa normer i er kommunikation på myndigheten? Vilka normer är det störst risk att ni är medskapare till? Mannen som norm Vithetsnormen Sekulariserad kristendom Heteronormen Tvåkönsnormen Normer om funktionsförmåga Åldersnormen

52 Fika

53 Styrdokument för kommunikationsarbetet

54 Möjliga utvägar – del 1 Undvik generiskt han Generisk ”man” ersätts med ”en” (en kan om en vill) Fundera på ordningen: kvinna & man (varva; Kvinnor först; Bokstavsordning) Undvik extraord som beskriver normavvikare (kvinnlig chef) Använd det mest könsneutrala alternativet (lärare) Utveckla könsneutrala alternativ när det inte finns (byggherre) Byt ”man” mot ”person” (talesperson) Ersätt ”båda könen” med ”oavsett kön” Ersätt ”motsatt kön” med det kön du avser Undvik ”mannen” eller ”kvinnan” i bestämd form

55 Möjliga utvägar – del 2 Undvik att sätta ”de” framför grupper, t.ex. ”de homosexuella” Undvik att sätta ”annan” framför grupper, t.ex. ”annan sexuell läggning” Namnge alla på samma sätt oavsett kön (t.ex. med både för- och efternamn) Använd könsneutrala ”partner” framför könskodade begrepp som make/maka Var tydlig med vad som avses när vi skriver om kön: biologi, socialt, mentalt, juridiskt.

56 Möjliga utvägar – del 3 Benämn normen, ex ”herrfotboll” och ”heteropar” Låt inte mannen alltid vara norm i jämförelser, skriv tex. ”Män tjänar 25% mer än kvinnor” Beskriv inte bara vissa gruppers etniska tillhörighet Manliga och kvinnliga kan både kvinnor och män vara Låt personer identifiera sig själva. Gäller kön, funktion, etnicitet m.m. Var konsekvent med val av bildmanér när både män och kvinnor ska vara med på bild i liknande sammanhang. Fotografera personer i en miljö som är relevant för budskapet

57 Jämställdhetshand

58 Reflektion: Normmedvetenhet Arbetar ni medvetet med dessa normer i er kommunikation på myndigheten? Vilka normer är det störst risk att ni är medskapare till? Könsmaktsordningen Vithetsnormen Sekulariserad kristendom Heteronormen Tvåkönsnormen Normer om funktionsförmåga Åldersnormen

59 Övning: Könsneutrala alternativ Finns det någon könskodad yrkesbeteckning som ofta används på er myndighet? Föreslå alternativ! Om inte, föreslå könsneutrala alternativ till: Tjänsteman Talman Huvudman Sjuksköterska Brandman

60 Övning: Skriv alt-text till bilden 1.Välj en bild i kompendiet. 2.Skriv en alt-text till bilden som är kvalitetssäkrad ur ett jämställdhets/normkritiskt perspektiv.

61 Övning: Ordklassa bilden Enskilt arbete: Skriv ner alla substantiv du ser i bilden. Skriv ner alla verb du ser i bilden. Skriv ner alla adjektiv du ser i bilden. Diskutera gemensamt: Är orden du skrivit könskodade? Vilka normer speglar bilden?

62 Övning: Gör en bildsök av myndigheten Använd en sökmotor, t.ex. google för att se vilka bildträffar ni får på er myndighet. Vad säger bilderna?

63 Check out Det här ska jag efter dagens utbildning förändra i mitt arbete med: 1.text 2.bild

64 Lästips 1 Nationella sekretariatet för genusforsknings: Jämställd kommunikationNationella sekretariatet för genusforsknings: Jämställd kommunikation SKL:s: Guide till jämställd kommunikation Region Värmlands skrift: Schyst! En inspirationskälla till jämlik kommunikationRegion Värmlands skrift: Schyst! En inspirationskälla till jämlik kommunikation Nationella sekretariatet för genusforsknings: Jämställdhetsintegrering av styrdokument (innehåller resonemang om för- och nackdelar med ”beköning” av styrdokument)Nationella sekretariatet för genusforsknings: Jämställdhetsintegrering av styrdokument

65 Lästips 2 Statens medieråd. 2014. Duckface/Stoneface. Sociala medier, onlinespel och bildkommunikation bland killar och tjejer i årskurs 4 och 7. Duckface/Stoneface. Sociala medier, onlinespel och bildkommunikation bland killar och tjejer i årskurs 4 och 7. Daniel Wojahn, Södertörns högskola, har forskat på jämställdhet och språk, bland annat om personliga pronomen. Läs mer.Läs mer Global Media Monitoring Project, om kvinnors representation i media (inte minst om kvinnor/män som experter), http://whomakesthenews.org/ http://whomakesthenews.org/ GENEWS, visar könsbalans i svensk media, http://genews.io/http://genews.io/

66 Lästips 3 Litteratur om att män tillfrågas som experter oftare än kvinnor: Anders Sahlstrand. 2000. De synliga – nyhetskällor i svensk storstadsmorgonpress. Maria Edström. 2006. TV-rummets eliter: föreställningar om kön och makt i fakta och fiktion. Tobias Bromander, Politiska skandaler! : Behandlas kvinnor och män olika i massmedia?Politiska skandaler! : Behandlas kvinnor och män olika i massmedia? Tacka nej till helmanliga paneler, kampanj om representation i expertpaneler, http://tackanej.se/http://tackanej.se/

67 Kontakt Karin Bengtsson, karin.bengtsson@genus.gu.se, 076 622 92 44 Mikael Almén, mikael.almen@genus.gu.se, 070 876 94 21 Dokumentation från utbildningen publiceras: www.jamstall.nu/jim [Lösenord: integrering]