SOCIOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ POLITIK OCH IDENTITET Samhällsvetarprogrammet, delkurs 2 föreläsning 2, 2008-10-01 Malinda Andersson, doktorand

En presentation över ämnet: "SOCIOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ POLITIK OCH IDENTITET Samhällsvetarprogrammet, delkurs 2 föreläsning 2, 2008-10-01 Malinda Andersson, doktorand"— Presentationens avskrift:

1 SOCIOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ POLITIK OCH IDENTITET Samhällsvetarprogrammet, delkurs 2 föreläsning 2, 2008-10-01 Malinda Andersson, doktorand malinda.andersson@soc.uu.se

2 VAD ÄR DEMOKRATI? Gr. Demokratia = folkstyre Omstridd princip: Vad innebär ’styre’? Hur långt ska folkstyret sträcka sig? Vilka utgör ’folket’? G. ’Styre’ = direkt demokrati

3 NATIONALSTATEN SOM POLITIKENS CENTRUM? Politiska processer utgår från staten Staten centrum för in- o. utrikespolitik Stat  samhälle  demokrati Social och politisk förändring nationell

4 GLOBALISERINGEN OCH NATIONALSTATENS F Ö R Ä NDRING Globaliseringen utmanar nationalstaten Flera aktörer och internationellt samarbete ’Delad suveränitet’ (D. Held) Nationalstatens roll i globaliseringen

5 NY SOCIOLOGI UPPM Ä RKSAMMAR … Samhällets differentiering Ökat inflytande från sociala rörelser Demokratin utövas på flera arenor Identitetsfrågor Sociala aktörers medverkan i samhället

6 M. CASTELLS: INFORMATIONS Å LDERN Nätverkssamhället (1996) Identitetens makt (1997) Millenniets slut (1998) Övergripande teori om globaliseringen Produktion, makt och erfarenhet ’Svarta hål’,’Fjärde världen’

7 INFORMATIONTIOELL POLITIK (M. Castells) Elektroniska medier politikens nya rum Förändrad form - förändrat innehåll Bilder, ljud och symbolmanipulation Nya spelregler för politiken

8 POLITIKENS ESTETISERING (H. Th ö rn) Medier som politikens nya rum Medier som politiska aktörer Visualisering av politisk kommunikation Medierna påverkar den politiska dagordningen

9 KONSEKVENSER? Personfixering och sensationspolitik Kanal för allmänheten och sociala rörelser Insyn i det politiska livet Alternativa mediekanaler, t. ex. nyhetsbev.

10 DEMOKRATINS KRIS? (K. Nash, H. Th ö rn) Disillusion över demokratin Missnöje och likgiltighet inför partipolitik Lägre valdeltagande, partimedlemsbortfall Regeringar för små och för stora?

11 DEMOKRATINS PARADOX (D. Held) Globaliseringens innebörd beror på geopolitisk position: Enande och splittring Möjligheter och ojämlikheter

12 NYA KANALER … Även om den liberala demokratin i vissa bemärkelser kan anses utmanad, behöver inte detta betyda att det saknas medborgerligt deltagande eller engagemang. Det är snarare så att engagemanget tar sig andra former och uttryck än tidigare.

13 VAD ÄR EN SOCIAL RÖRELSE? (H. Thörn) ”En form av kollektivt handlande som verkar för genomgripande samhällsförändringar” (2001:156) Sakfrågan, snarare än ideologin i fokus!

14 ALBERTO MELUCCI Sociala rörelser och symbolisk utmaning: ”Profetian” ”Paradoxen” Representationen

15 SOCIALA R Ö RELSER GENOM TIDERNA Viktig roll i demokratiseringsprocesser Kanalisera behov, krav och intressen Strategi för missgynnade grupper

16 EXEMPEL P Å SOCIALA R Ö RELSER 1700-1900: Rösträttsrörelsen, arbetarrörelsen 1920-1950: Medborgarrättsrörelsen 1960-1980: Student-, feminist-, gay-, black power-, freds- och miljörörelserna 1990- : Globaliseringsrörelsen, piratrörelsen Inte en rörelse per tidsperiod, val av fokus!

17 GLOBALISERINGSR Ö RELSEN IMF-riots, Seattle ’99, Gbg ’01, Malmö ’08 Koalition av rörelser Ojämlik globalisering – global solidarietet Mobilisering på Internet Naomi Klein: No Logo (2000)

18 SOCIALA R Ö RELSER OCH DEMOKRATI Direkt demokratisyn Alla frågor är potentiellt politiska Friläggande av vad man anser orättvist Okonventionella metoder

19 CIVIL OLYDNAD (SOU 1999:101) Lagbrott Kollektiv angelägenhet Påverka samhället Öppenhet Beredskap att ta sitt straff Icke-våldsprincip (Gandhi)

20 HUR FÖRSTÅ CIVIL OLYDNAD? Vitalisering av demokratin? Odemokratiskt? Svaret beroende på demokratisyn!

21 ONDA ELLER GODA? (M. Castells) Det finns inga “onda” eller “goda” sociala rörelser. Alla symtom på samhället och påverkar sociala strukturer. De måste ses i relation till bredare processer, som globalisering, demokratins kris, informationaliseringen och mediernas symbolpolitik.

22 SOCIALA R Ö RELSER I PARTIPOLITIKEN? SR kan formaliseras till partier Föra in frågor på dagordningen Risk för kooptering? Vad betyder det om alla riksdagspartier är ’feministiska’?

23 LIVSTILS- och LIVSFORMSPOLITIK (H. Thörn) Individualisering av politiskt agerande ”Det personliga är politiskt!” Livvstilspolitik – alternativ konsumtion Livsformspolitik – alternativt leverne Synliggöra maktrelationer i vardagen Uttryck för identitet – vem man är

24 SOCIALA R Ö RELSER OCH UTMANINGEN AV SOCIOLOGIN Samhället inte bara stratifierat genom klass! Synliggörande av andra rörelser Pluralistisk förståelse av samhället

25 ” NYA ” OCH ” GAMLA ” R Ö RELSER? Sociala rörelser fr.o.m 1960-talet Jämförs med arbetarrörelsen Uttrycker universella värden, moral Fokus på att förändra samhälle och kultur Informell organisering och nätverk Beroende av massmedier Nash (och Th ö rn) problematiserar uppdelningen

26 SOCIALA R Ö RELSER OCH GLOBALISERING SR lyfter ofta globala frågor Globalisering möjliggör resor, nätverkande Migrationen stimulerar av nya SR Kritik av globaliseringens ojämnhet – beroende av globaliseringen

27 POSTKOLONIAL TEORI Teoretisering av Den Andra Etnicitet, kultur, ”ras” (kön och sexualitet) Fokus på diskurs och språk Identitet – kulturella representationer

28 DIASPORAKULTUR ’De andras’ närvaro i Väst Paul Gilroy, Stuart Hall Kulturens politiska dimension Motståndsidentiteter, hybrida identiteter

29 EDWARD SAID Orientalism (1978) Konstruktionen av Mellanöstern och Islam Orienten som ”Den Andra” Inspirerad av Foucaults diskursbegrepp Orienten – Västvärlden Kunskap – Makt

30 GAYATRI SPIVAK ”Can the Subaltern Speak” (1988) Föra in kön i postkolonial teori Olika villkor för olika kvinnor Västerländska representationer av 3VK ’Subaltern’

31 DET POSTKOLONIALA SVERIGE Ingen stat utanförstående kolonialismen Globalisering och transnationell migration ”Det mångkulturella Sverige” Koloniala stereotypiseringar Svenskheten definieras och avgränsas

32 SAMHÄLLETS RASIFIERING Kategoriseringar baserade på föreställningar om etnicitet, ras, kultur, religion, utseende Skillander görs Maktstrukturer – sociala relationer Essentiell människoskyn Upprätthållande av hierarkier

33 RASIFIERING OCH ANDRA MAKTORDNINGAR Etnicitet samverkar med kön, klass, sexualitet, funktionsförmåga etc. Etnicitet inte den enda förklarande positionen

34 INTERSEKTIONALITET Multipla identiteter Sociala relationer interagerar Ö verlappande maktordningar Kontext och situation avgör positon

35 INTERSEKTIONELLA MÖJLIGHETER Hur kategorier skapas och upprätthålls Flerdimensionella analyser Fokusera på kontext Ifrågasätta entydiga representationer Lyfta fram motberättelser

36 HIP HOP SOM EXEMPEL Social rörelse (identitet, motstånd) Konsumtion (kläder, yttre attribut) Kön och ras (intersektionalitet) Ove Sernhede: Alienation is my Nation (2002)