Ska du gå hem redan?: Om nya gränser i arbetslivet En utbildningsdag om psykosocial arbetsmiljö för Partsrådet FIL. DR. CALLE ROSENGREN.

En presentation över ämnet: "Ska du gå hem redan?: Om nya gränser i arbetslivet En utbildningsdag om psykosocial arbetsmiljö för Partsrådet FIL. DR. CALLE ROSENGREN."— Presentationens avskrift:

1 Ska du gå hem redan?: Om nya gränser i arbetslivet En utbildningsdag om psykosocial arbetsmiljö för Partsrådet FIL. DR. CALLE ROSENGREN

2 Ska du gå hem redan? Forskningsprojekt finansierat av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Syftar till att studera hur gemensamma spelregler vad gäller arbetets rumsliga och tidsliga förläggning framförhandlas, upprätthålls och kommuniceras i miljöer som präglas av otydlighet och gränslöshet. Enkätstudie, fokusgrupper och djupintervjuer Öka kunskapen och förståelsen för normers betydelse i det digitala arbetslivet och i förlängningen bidra till ett hållbart arbetsliv. www.skadugahemredan.se

3 Syfte och innehåll Den digitala teknikutvecklingen har bland annat skapat nya förutsättningar att kunna utföra arbete på fler platser och tider vilket påverkar arbets- och livsvillkoren och den upplevda hälsan för arbetstagarna. Utbildningen fokuserar på hur arbetsmiljön påverkas av de otydliga gränserna, hur gemensamma spelregler för arbetet kan diskuteras fram på arbetsplatserna samt hur man kan ta tillvara på de positiva aspekterna av det nya sättet att arbeta. Under utbildningsdagen får deltagarna insikt i: Teknikanvändning, normer och individuella strategier för att hantera de nya kraven och möjligheter i arbetslivet Arbetsmiljöaspekter som är relaterade till arbetslivets nya gränser, bland annat hur arbetstagare förhåller sig till förväntningar på tillgänglighet. Handlingsstrategier att ta med sig tillbaka till den egna arbetsplatsen.

4 Program för dagen 10.00Introduktion och förväntningar 11.00Block 1. Normer i ett gränslöst arbetsliv 12.00Lunch 13.00Block 2. Normer och psykosocial arbetsmiljö 14.30Kaffe 15.00 Block 3. Aktörer och strategier 15.45 Avslutning

5 Förväntningar på dagen Vilka erfarenheter, problem, och utmaningar tar jag med mig in! Vad vill jag lära mig? Vad vill jag ta med mig hem?

6 Bakgrund Kvartal 5

7 Enkätdata – upplevd förväntan på tillgänglighet 23 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att ”jag förväntas vara tillgänglig” och svara på mobil och mejl utanför arbetstid. 30 procent instämmer helt eller delvis i att de ofta kollar mejl efter ordinarie arbetstid. 42,8 procent använder aldrig internet för att arbeta hemifrån. 18,6 procent gör det dagligen.

8 Arbetsmiljöproblematik ”Stress och andra psykiska påfrestningar är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär bland såväl kvinnor som män. Närmare 10 procent av samtliga sysselsatta har besvär till följd av det år 2012/2014 sammantaget. Av kvinnor är det omkring 13 procent som har det och av män omkring 7 procent.” (Arbetsmiljöverket 2014)

9 Arbetsmiljöproblematik Kvinnor och män med arbetsorsakade besvär till följd av fysisk belastning respektive stress eller andra psykiska orsaker. 1998 –2006, 2008, 2010, 2012 och 2014. (Arbetsmiljöverket 2014)

10 Block 1. Normer Norm = ”En handlingsanvisning som under likartade förhållanden ger upphov till upprepade handlingar” (Hyden 2004, s 6) Explicita Implicita

11 Våra verktyg – logiker för vårt språk och produktion Hyden 2002:87

12 Agrart arbete och hantverksarbete Egenarbete All tid är möjlig arbetstid Kontroll av det egna arbetets utförande Uppgiften i fokus

13 Industriarbete Lönearbete Arbetstid Arbetstid – Fritid Närvaro och synlighet Den arbetade tiden i fokus

14 ”Den nya ekonomin” Stort tjänsteinnehåll Teknik/kunskapsintensivt arbete Uppgiftsorientering Individualisering

15 ”Den nya ekonomin” Stort tjänsteinnehåll Teknik/kunskapsintensivt arbete Uppgiftsorientering Individualisering Uppgiften i fokus men vi lönearbetar och är anställda i tid

16 Konflikter I anledning av Roger Bergforsens besök på bilprovningen våren 2004 och hans sena ankomst till Hovrätten, konfronterades han dagen därpå av Per Eriksson. Den sistnämnde klargjorde för Roger Bergforsen att han ansåg det fullständigt oacceptabelt att Roger Bergforsen hade varit frånvarande från arbetsplatsen under så lång tid utan att informera honom eller annan på avdelningen. Per Eriksson framförde vidare att han generellt sett var mycket missnöjd med Roger Bergforsens närvaro på arbetsplatsen och att han hade varit det under en längre tid. Det får anses klarlagt att konfrontationen mellan Per Eriksson och Roger Bergforsen var häftig och högljudd genom att båda skrek åt varandra. (Malmö Tingsrätt 2007-07-06, sid 8-9)

17 Arbete? Sometimes it feels like that’s the criterion to get your wage, that you show up and get seen.... As long as you’ve punched in on that damn time clock, you can do what you want.... It’s ok to sit and pick your fingernails... as long as you’re there (Municipal council worker, interviewed by the author, 2013).

18 Bedöma och värdera arbetsinsatser I think it’s easier in some ways to sort of think that somebody is doing their job if they’re always there. It’s more of a perception, but I think it’s easier for a manager to think that somebody’s dependable if they physically see them there. Especially when they’re doing things that aren’t immediately visible. Like someone who most of their job is sort of creative and you really can’t see that. But if you see them sitting at their desk then it’s easier... for a manager to see that person as dependable.

19 Gruppdiskussion - Normer Jag förväntas vara tillgänglig via mail och mobiltelefon på min fritid. Finns det olika förväntningar från olika medarbetare? Explicit och implicit? -Medarbetarperspektiv -Chefsperspektiv -Medarbetarperspektiv -Chefsperspektiv

20 Block 2. Normer och psykosocial arbetsmiljö ”Ju friare arbete – desto svårare att bli fri från arbetet”. (Allvin m.fl 2006)

21 Psykosocial arbetsmiljö Hur arbetet är organiserat i relation till klienter, kollegor och ledning. -Sociala relationer -Inflytande och arbetsinnehåll -Möjligheter till lärande och utveckling Konsekvenser för hälsa och effektivitet

22 Arbetsmiljö, krav och förväntan Ett förändrat arbetsliv Förändrade krav Ökad förväntan Upplevd förväntan

23 Gränslöst arbete och hälsa Möjlighet till självförverkligande eller hot om överbelastning Otydliga förväntningar. Rollkonflikter! Svårigheter att avgränsa och återhämta sig. Vad utgör en fullgod arbetsinsats?

24 Arbete och familj Work Extending Technology (WET). Nya möjligheter att kombinera arbete med familjeliv. Såväl kvinnor som män i högre grad låter arbetslivet inkräkta på familjelivet än tvärtom. Känslor av otillräcklighet och dåligt samvete i förhållande till familjen. Spillover. Rollkonflikt.

25 Enkätdata – stress och upplevda krav på tillgänglighet Av hela panelen som instämmer helt eller delvis på påståendet ”Under senaste tiden har jag känt mig stressad”: Kvinnor: 56 % Män: 34 % Av hela panelen som instämmer helt eller delvis på påståendet ”Jag känner mig ofta otillräcklig”: Kvinnor: 38 % Män: 15 %

26 Enkätdata – upplevd tillgänglighet kvinnor Urvalsgrupp kvinnor som instämmer helt eller delvis på påståendet: Jag förväntas vara tillgänglig och svara på mobiltelefon och/eller mail utöver kontorsarbetstid (n 108) 63 % instämmer helt eller delvis på påståendet ”Under senaste tiden har jag känt mig stressad” 40,5 % instämmer helt eller delvis på påståendet ”Jag känner mig ofta otillräcklig”

27 Enkätdata – upplevd tillgänglighet män Urvalsgrupp män som instämmer helt eller delvis på påståendet: Jag förväntas vara tillgänglig och svara på mobiltelefon och/eller mail utöver kontorsarbetstid (n 133) 47 % instämmer helt eller delvis på påståendet ”Under senaste tiden har jag känt mig stressad” 24 % instämmer helt eller delvis på påståendet ”Jag känner mig ofta otillräcklig”

28 Vad är stress? Fight or flight Evolutionär programmering Orsak eller reaktion. Språkförbistring! Hans Seyle Eustress och strain Psyke och soma

29 Krav-kontroll-stöd Karasek & Theorell: krav-kontroll och stödmodellen -Vad händer med kraven? -Vad händer med individens kontroll över sin arbetssituation -Hur påverkas möjligheten till socialt stöd -chef – medarb. -medarb. – medarb. -Vad händer med kraven? -Vad händer med individens kontroll över sin arbetssituation -Hur påverkas möjligheten till socialt stöd -chef – medarb. -medarb. – medarb.

30 Frågor att ställa sig: Vilka krav ställs i arbetet och vilka resurser finns det? Är de i balans? Finns det möjligheter till återhämtning? Finns det sätt att rapportera om och fånga upp signaler om ohälsosam arbetsbelastning?

31 Coping Ett element mellan stressorer och stress Som personligt förhållningssätt (stabilt alt. varierande över tid och mellan sammanhang) -Beteendemässigt (hur vi har det) -Kognitivt (hur vi tar det) ”Om du har fått in en sten i din sko och stenen skaver foten – då behöver du i första hand varken meditation eller motion. Varken nyandlighet eller aromaterapi. Du behöver snöra upp skon och – ta ut stenen” (Lennart Levi, Stressforskare)

32 Coping? You send off a mail in the morning when you get up. Preferably as early as possible. Punch in, you know. Then around lunch, you send another couple. Preferably about 15 minutes after lunch. To show that you’re busy. Then, another at six o’clock. And that’s a days work. [...] Get up early and send off some mails to signify visibility. Then turn off the computer and go and have breakfast (CEO interviewed by the author, 2013).

33 Kompetens och Gränslösa arbeten Medför ökade krav på individen att själv: -Planera -Organisera -Ansvara -Hantera gränsdragning mellan arbetsliv och familjeliv

34 Gruppdiskussion – Psykosocial arbetsmiljö Jag har svårigheter att släppa tankarna på arbetet på min fritid. Det uppstår ofta konflikter på min arbetsplats om förväntningar på tillgänglighet och närvaro. Jag har tydliga strategier för att hantera och balansera arbete och fritid/familj -Medarbetarperspektiv -Chefsperspektiv -Medarbetarperspektiv -Chefsperspektiv

35 Block 3. Vad göra utifrån parter. Ansvar Verktyg Dialog och samverkan

36 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) SAM ska bedrivas på alla arbetsplatser och kan beskrivas som ett systematiskt sätt att arbeta för en bätt­re arbetsmiljö och för att förebygga olyckor och ohälsa. Likt allt annat i arbetsmiljön ska de organisatoriska och sociala faktorerna hanteras i det systematiska arbetsmiljö­ arbetet (SAM).

37 SAM forts… arbetsgivaren ska ge arbetstagare och skyddsombud möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet, det ska finnas en uppgiftsfördelning som tydligt anger vem som ska göra vad, det ska finnas kunskaper för arbetsmiljöarbetet, det ska finnas rutiner, det vill säga i förväg bestämda tillvägagångssätt som beskriver hur, när och av vem alla aktiviteter i arbetsmiljöarbetet ska genomföras.

38 Arbetsmiljö, krav och förväntan Genom att bedriva ett ledarskap som möjliggör regelbunden dialog med arbetstagarna kan tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning upp- märksammas och obalanser rättas till.

39 Arbetsmiljö, krav och förväntan 10 § Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till: 1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra, 2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet, 3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, 4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och 5. vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet. Arbetsgivaren ska därutöver säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har enligt punkterna 1– 5.

40 Arbetsmiljö, krav och förväntan Arbetstid 12 § Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens för- läggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. 6. långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar. Arbetsgivaren bör särskilt uppmärksamma möjligheterna till återhämtning.

41 Vad göra!? Inventera och sätt upp mål Finns det brister och svag­heter? Finns utvecklingspotential? Vad kan vi stärka och förbättra? Behövs det olika mål för olika grupper och funk­ tioner? Utifrån nuläget kan sedan konkreta, mätbara och tidsatta aktiviteter tas fram. Skriv ner målen! Alla ska också känna till målen!

42 Vad göra? – ”Primary interventions” Riktar sig mot faktorer utanför individen -Reducera alt. eliminera källor till stress på arbetsplatsen. -Arbetsbelastning -Socialt klimatet -Roller -Autonomi -Delaktighet

43 Förtroende och misstroende ”Då skulle jag nog ha dåligt samvete om jag gick hem tidigare nån dag va. Och tro att ’nä nu tror dom inte att jag gör någonting.” (Avdelningschef Region Skåne) Bygger ”det nya arbetslivet” på att förtroendet ökar? Eller kan det bli konflikter och lite skav?

44 Tydliggöra gränser Långtgående möjligheter att utföra arbetet på olika tider och platser, till exempel med mobiler och datorer, kan vara ett sätt att skapa exibilitet för arbetstagarna. Men det kan också innebära risker att arbetet blir gränslöst och inkräktar på vila och återhämtning. Arbetsgivaren bör därför tydlig­ göra gränserna och på så vis minimera riskerna och behålla kontrollen över arbetstidens förläggning. (AV, vägledning s. 54)

45 Organisationsnivån Gränslöshet är en arbetsledningsfråga Ett nytt ledarskap – arbeta med gränsdragning Vilka normer reglerar arbetet – sunda? osunda? Vad förväntar vi oss av varandra? Det egna exemplet! Vem sätter standarden? Arbeta med organisationens policy Tydliggöra mål Ge feedback och återkoppling Ge Socialt stöd – främja en stödjande kultur! Skapa arena för diskussion av hur man ska arbeta!!!

46 Exempel på målformulering Ett sätt att tänka kring målformulering är att utgå från SMART-formeln. Målet ska då vara Specifikt Mätbart/Märkbart Accepterat Realistiskt och Relevant Tidssatt

47 Vad göra? – ”Secondary interventions” Riktar sig mot faktorer inom individen Stärka, stödja och utveckla individens förmåga till att hantera: -Konflikter -Stress -Struktur Ex. Stresshanteringskurs, Meditation, KBT

48 Individnivån Individen har alltid ansvar för sina handlingar ”Självledarskap” – dra gränser för det egna arbetet Din roll i normers skapande och återskapande Tydliggör förväntningar på kollegor (och chefer)? Var tydlig vad gäller resurser, krav och mål Ge feedback och återkoppling Socialt stöd – medarbetare-medarbetare, kamratskap

49 Balans Begränsa tiden du jobbar på distans. Den sociala interaktionen med andra på arbetsplatsen kan vara nyttig för kreativiteten. Den som har möjlighet bör därför inte distansarbeta mer än två—tre dagar i veckan. Planera varje arbetsdag. Genom att skriva ner hur varje arbetsdag ska se ut med olika arbetsuppgifter, pauser, privata ärenden, eventuella promenader eller minigymnastik, går det att få en överblick över dagen och en uppskattning av hur lång tid olika arbetsuppgifter tar. Gör en uppskattning i förhand och jämför sedan med den faktiska tidsåtgången. Sätt gränser. Låt inte distansarbetet bli ett dygnet-runt-jobb. Bestäm hur din arbetstid ska se ut och håll dig till den. Om du bestämmer att arbetsdagen ska sluta klockan 17 är det viktigt att inte fortsätta jobba, utan gå undan från arbetsplatsen och inte gå tillbaka. Upprätthåll sociala kontakter. Planera in kontakter med arbetsplatsen eller uppdragsgivaren, annars är det lätt att tiden går utan att något samtal blir av. Det gäller främst regelbundna, formella avstämningsmöten per telefon eller med närmaste chefen eller kollegan. Men det är också viktigt med informella kontakter via telefon, e-post eller fysiskt möte med kollegor eller andra med koppling till jobbet, också det på veckobasis. Ta pauser. Även när man sitter hemma och jobbar är det viktigt att ta lunch och en fikapaus. Daglig motion, bra kost och sömn är också viktiga för välbefinnandet. Var vaksam. Om du upplever sömnstörningar, trötthet, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, tidsbrist, nedstämdhet, gråtmildhet eller humörväxlingar så finns det skäl att diskutera arbetssituationen med arbetsledningen. Det är viktigt att andras och egna krav på arbetsbelastningen känns acceptabla, till exempel vad gäller arbetsmängd och Källa: Prevent

50 Gruppdiskussion: Synlighet och ansvar http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/566600?p rogramid=4704 Vad menar de med ”det obegränsade arbetet? Vad styr arbetet? Vem har koll? Vem har ansvar?

51 Gruppdiskussion – Det goda exemplet? Massive Entertainment http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/566600?programid=47 04 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/566600?programid=47 04 Hur organiseras arbetstiden? Hur är förhållandet mellan tid och produktion? Mätning? Vad är ett bra arbete? Vad är organisationens roll? Vad är gruppens roll? Finns det någon baksida? Vad kännetecknar perioder där det går bra? Hur gör ni på er arbetsplats?

52 Frågor att ställa sig (ur AV:s vägledning för föreskrifter) Finns kunskap för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och och i så fall hos vilka? Vad har chefer och arbetsledare för förutsättningar att göra något? Vad finns det för forum för dialog? Vad kan du konkret ta med dig till din verksamhet?

53 Att uppnå ett hållbart arbetsliv Kanske handlar det om att skapa tid och rum för återhämtning – att lära sig sätta gränser och att kommunicera det!/alt. att skapa organisationer som tillåter det!

54 TACK! CALLE.ROSENGREN@WTS.LU.SE