Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Från Applar till appar …AKK i vårt eget livsperspektiv.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Från Applar till appar …AKK i vårt eget livsperspektiv."— Presentationens avskrift:

1 Från Applar till appar …AKK i vårt eget livsperspektiv

2 Dinosaurierna är: Mats Lundälv – DART-startare! Pedagog med världens största AKK-nätverk? EU- projektare dygnet runt Gunilla Thunberg - fil dr, logoped på DART sedan starten 1988, AKK-morsa Britt Claesson, AKK-pedagog, gammal habiliteringsräv, kan allt om TAKK Eva Bergek & Lennart Ulin, företagsuvar från tidernas start som hittade varandra på AKK-mässor – driver Frölundadata

3 När börjar AKK- historien då? För teckenspråk finns mest dokumenterat Finns nästan inget nedskrivet! En vetenskaplig artikel: Vanderheiden i Journal of Rehabilitation Research and Development Viss dokumentation i några läroböcker. Länge misstänksamhet/oro för att använda AKK & datorer– hämmar det talutveckling??? Ibland knappt tillåtet!

4 AKK – ett område sammanflätat av främst tre viktiga trådar: Teknisk utveckling Kunskap om kommunikation och språk- utveckling Utveckling av lågteknologisk AKK Attityd Samhällssyn Politik Kunskap Hjälpmedels- försörjning

5 Tecken Fyll på britt!!! Ev fler plåtar??

6 Lågteknologisk AKK Först bokstavs/ordtavlor: I USA på 20-talet F Hall Roe-tavlor som gjordes i trä av välgörenhetsgrupp: Gora Khan Grotto

7 Symboltavlor började utvecklas och omskrivas på 60-talet i USA 1971 Toronto: Shirley McNaughton med kolleger började prova bliss med sina elever 1976 besökte en svensk grupp Kanada och började sedan prova bliss: Bräcke Östergård, Ekhaga i Linköping 1985 lanserades Pictogram i Sverige

8 Teknisk utveckling Pionjärer viktiga: en typisk sådan är Vanderheiden själv: tekniker som såg en utmaning i att kunna hjälpa en person med funktionshinder – ofta rörelsehinder – att uttrycka sig I Sverige: Karoly Galyas, Sheri Hunnicutt m fl på KTH i Stockholm, Ulla Lagerman m fl vid Chalmers Gbg, O&W i Lund, Rehab C och GEWA i Sthlm, … och många flera

9 Skrivmuskedunder kom först Med alternativ mekanisk och/eller elektronisk styrning på olika fiffiga sätt Europa först! Ex: POSM från tidigt 60-tal Mats lägger till här – sannolikt ny bild

10 Mats lägger till bild skrivmuskedunder?? Svenska Luxor ABC 80 från O&W byggde Desk 80 – första svenska skrivsystemet för kontaktstyrning Apple II-datorerna från 1978 och under större delen av 80-talet – med åren ett stort antal program och tillbehör för personer med FH – däribland Talking BlissApple, OmniBliss, MacApple Communicator, AFC, Concept Kbd, BlissCom-bord, talsynteser … samarbete med UK och USA … (videosnutt) … och så ABC 800, Compis, IBM, Mac, …

11 Portabilitet gick framåt ”Talking broach”, 1973 Canon communicator, slutet av 70-talet, första hjälpmedlet som tillverkades av ett stort kommersiellt företag

12 Tal då? Talsyntes först: pionjärapparater utvecklades redan på 1700-talet Tog ordentlig fart med datorteknikens utveckling: Sverige väl framme (Gunnar Fant vid KTH)

13 80-talet Talsyntesåter- koppling till både text och symbolsystem. Blissbord MultiTalk – lite mer portabelt…

14 Pratapparater Kom i slutet av 80- talet DARTs första: AllTalk, IntroTalker Ofta med digitalt inspelat tal – ibland också talsyntes Är sig lika, men: bättre ljud, tåligare, något mindre

15 Styrsätt Datorn som hjälpmedel i sig Alternativa styrsätt – tillbehör: Tangentbordplattor, styrplattor, tangentbordersättningar, kontakter, alternativa pekdon – pekskärm,huvudmus, ögonstyrning … Programvara i datorn Scanning, skärmtangentbord, skärmkartor … Kombinationerna Speciella tillbehör – och/eller tillgänglighetsstöd som standard

16 Andra viktiga händelser för AKK-området Bildandet av föreningen ISAAC – International Society for Augmentative and Alternative Communication 1984 – första ISAAC- konferensen (svenska deltagare!) 1985 – vetenskapliga tidskriften AAC 1988 – svenska ISAAC bildades

17 REDAH-projektet Dataresurscenter Mitten av 80-talet olika initiativ till att prova och utveckla teknik bl a på Bräcke östergård, AMU Hadar 1988 tog HI (Hjälpmedelsinstitutet) ansvar för en gemensam ansökan till Allmänna Arvsfonden. Aug 1988 startade REDAH (och DART): arvsfondsmedel + medel från skolmyndighet (nuvarande SPSM) Multidisciplinärt redan från början!

18 Kommunikationscenter- projektet och Datatekens start Startades mestadels i anslutning till REDAH-center KomP i Göteborg Fokus på metodutveckling Första böckerna skrevs

19 Projektande hit och projektande dit Ja all dessa projekt :-p  små lokala projekt (lokala huvudmän och stiftelser)  regionala projekt (landsting, VG)  nationella projekt (HI, SIL-SIT-SPSM, Allm.Arvsfonden, m fl)  nordiska projekt (NNH, NUH)  bilaterala internationella projekt (DART-SIL-ACE)  … och till stora EU++-projekt Utvecklingsprojekt och så småningom forskningsprojekt (samverkan mellan många olika aktörer – offentliga, privata, klinisk/pedagogisk verks., högskola, företag …) Stimulerande, men samtidigt ett frustrerande hoppande från sten till sten – brist på möjligheter till långsiktig uppföljning – ”the valley of death” (Gregg V) – bilden av en ökenväg …

20 Från speciellt till generellt Det kommer alltid att behövas särskilda lösningar för mycket speciella behov, men … - i början var allt med IT, tillgänglighet och AKK något mycket, mycket speciellt och märkvärdigt - nu kan och måste alltmer göras generellt tillgängligt - vi är ju alla beroende av IT och kommunikation - IKT - därför behöver teknik och tjänster göras därefter !? Borde man t ex inte som AKK-användare kunna skriva med symboler i ett vanligt kontorsprogram ?

21 Det kanske man kan snart?

22 Vad betyder den integrerade och mobila IKT-användningen för AKK ? … Inte bara traditionella datorer ! … Android- och iPhone-mobiler, och läs-, surf-, media- och allt-i-allo-plattor ! … ständig uppkoppling till näten ! … integrering av IKT i alla miljöer/apparater ! … nya sorters tjänsteutbud via/för allt detta ! … nya möjligheter, men också nya beroenden ? … vi letar och finner möjligheterna – men låt oss ändå inte glömma att länge leve den lågteknologiska kommunikationen!

23 Tecken i ett helhetsperspektiv

24 Branchens utveckling

25 Kommunikation i fokus!! AKK-området har alltid präglats av samverkan över Yrkesgränser Specialiteter & kunskapsfält Nationsgränser Garanterar väl en fortsatt spännande framtid – och fler möjligheter i KOMMUNIKATIONSSAMHÄLLET!


Ladda ner ppt "Från Applar till appar …AKK i vårt eget livsperspektiv."

Liknande presentationer


Google-annonser