Intern styrning och kontroll

En presentation över ämnet: "Intern styrning och kontroll"— Presentationens avskrift:

1 Intern styrning och kontroll
Kraven i ISK-ramverket Exempel från Arbetsförmedlingen Hur går ni vidare med arbetet på Teknisk-naturvetenskaplig fakultet? Agneta Carlsson, Controllerenheten 12 maj 2011

2 Definition av intern styrning och kontroll
Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) § Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och skall se till att den bedrivs - effektivt och - enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, - att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt - att myndigheten hushållar väl med statens medel. ”Om människor vore änglar skulle inte styrelsen vara nödvändig. Om det vore änglar som styrde människorna skulle varken inre eller yttre kontroll av styrelsen vara nödvändig.” James Madison ( ) James Madison ( ) Förenta staternas 4:e president och en av upphovsmännen bakom den amerikanska konstitutionen

3 Styrande dokument Ramverket som reglerar intern styrning och kontroll
En väl fungerande intern styrning och kontroll är enligt regeringen nödvändig för att en myndighet ska kunna fullgöra sina instruktionsenliga uppgifter och samtidigt uppfylla verksamhetskraven. Myndighetsförordning (2007:515) 3 § Myndighetens ledning ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt ---, redovisas på ett tillförlitligt och rätt-visande sätt samt att hushålla väl med statens medel. 4 § Myndighetens ledning skall säkerställa --- en intern kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Förordning om intern styrning och kontroll (2007:603) 2 § Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 § myndighetsförord-ningen. Förordning om intern styrning och kontroll (2007:603) 2 § Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 § myndighetsförord-ningen. Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 8 § --- Ledningen --- skall i anslutning till underskriften i årsredovisningen lämna en bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Området regleras av 4 samverkande förordningar. Det är grundläggande för den statliga verksamhetens legitimitet och förtroende att statliga myndigheter förmår genomföra politiskt fattade beslut med god hushållning av statens resurser, men också i övrigt lever upp till allmänhetens förväntningar. Ett av regeringens överväganden vid införandet av regelverket kring intern styrning och kontroll är den grundläggande princip i regeringsformens 1 kap. 6 § som säger att regeringen ansvarar inför riksdagen för hur den (regeringen) styr landet. Regeringen behöver försäkra sig om att statsförvaltningen fullgör sitt verksamhetsansvar och uppfyller de så kallade verksamhetskraven, det vill säga bedriver en effektiv verksamhet, följer lagar, förordningar och andra regler samt lämnar en tillförlitlig redovisning och rättvisande rapportering av sin verksamhet. Det är därför viktigt för regeringen att myndigheternas interna styrning och kontroll fungerar väl och att förvissa sig om att så är fallet. Internrevisionsförordning (2006:1228) 3 § Internrevisionen ska granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.

4 Styrande dokument Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll
Den s k FISK:en kom 1 januari 2008 och innebar att kraven på svensk statsförvaltning avseende intern styrning och kontroll anpassades till kraven i näringslivet och till flera andra europeiska länders krav. Genom förordningen stärktes regeringens styrning av statliga myndigheter och kraven på myndigheterna att fullgöra sitt förvaltningsansvar förtydligades. Vilka krav ställs i förordningen? Källa: Ds 2006:15 Intern styrning och kontroll i staten (Finansdepartementet)

5 Processen för intern styrning och kontroll Kraven i FISK:en
Förordning om intern styrning och kontroll (2007:603) 2 § Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen (2007:515). 6 § Dokumentation Den interna styrningen och kontrollen ska utformas så att brister i verksamheten förebyggs, upptäcks och korrigeras. 5

6 3 § FISK om Riskanalys En riskanalys skall göras i syfte att identifiera omständigheter som utgör risk för att de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) inte fullgörs. Identifiera Var finns riskerna i genomförandet av uppdraget? Värdera Vad är viktigast att förbättra? Hantera Vilka åtgärder behöver vidtas? Följ upp Hur följer vi upp att förbättringsåtgärd-erna ger önskad effekt? Uppdrag Mål för riskanalys: Att Umeå universitet ska ha god kunskap om vilka de väsentliga riskerna är, hur dessa identifieras och värderas så att åtgärder kan vidtas vid uppkomst. Riskanalysen skall vara en del av planeringsprocessen och uppdateras årligen. Att göra en riskanalys är att tänka efter före för att kunna göra medvetna val, att bedöma konsekvenser för verksamheten. En riskanalys ger ett underlag för prioriteringar! 6 6

7 4 - 6§§ FISK Kraven i FISK:en
4 § Kontrollåtgärder Med ledning av riskanalysen skall åtgärder vidtas som är nödvändiga för att de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) skall fullgöras med rimlig säkerhet. Kontrollåtgärder ska vidtas för identifierade risker som inte kan accepteras. Åtgärderna ska utformas i förhållande till den riskanalys som gjorts och vara inbyggda i såväl organisation som rutiner. 5 § Uppföljning Den interna styrningen och kontrollen skall systematiskt och regelbundet följas upp och bedömas. Vid bedömningen skall iakttagelser som lämnas vid extern revision och internrevision beaktas. Hur följs det upp att förbättringsåtgärderna ger önskad effekt? 6 § Dokumentation Riskanalysen enligt 3 §, kontrollåtgärderna enligt 4 § samt uppföljningen och bedömningen enligt 5 § skall dokumenteras. Vad behöver dokumenteras för att kunna följa processen och för att stödja förbättringsarbetet? ESV:s föreskrift säger att vidtagna eller planerade åtgärder, och hur de ska eller har följts upp och bedömts, ska framgå. 7

8 Modell för struktur och systematik – kontrollsystem COSO
Tillförlitlig och rättvisande redovisning Rättssäkerhet Effektivitet EFFEKT! Uppföljning/Utvärdering: Handlar om chefers ansvar för att säkerställa att kontrollsystemet utvärderas/ anpassas utifrån förändrade förutsättningar och behov så att det ajourhålls och ”lever”. Målet för ISK-processen är att med rimlig säkerhet genomföra en verksamhet som uppfyller kraven i MyndF och i FISK. FÖRBÄTTRA! Kommunikation: Väl fungerande information och kommunikation mellan nivåerna i organisationen. Processer AGERA! Kontrollaktiviteter: Kontrollaktiviteter/-åtgärder är de åtgärder och rutiner som utarbetas utifrån riskerna för att upptäcka, åtgärda och förebygga fel. Organisation PRIO! Riskanalys: En händelse utgör ett hot (en risk) när den medför att myndigheten bedriver sin verksamhet på ett sådant sätt att man inte fullgör sina uppgifter/når sina mål med beaktande av verksamhetskraven. 1992 Committee of the Sponsoring Organizations of the Treadway Commission Umeå universitets mål för kontrollmiljön: Att Umeå universitet ska ha en organisationskultur där spelregler är kända och accepterade och klimatet kännetecknas av öppenhet, samverkan och medinflytande. Mål för riskanalys: Att Umeå universitet ska ha god kunskap om vilka de väsentliga riskerna är, hur dessa identifieras och värderas så att åtgärder kan vidtas vid uppkomst. Riskanalysen skall vara en del av planeringsprocessen och uppdateras årligen. Mål för kontrollaktiviteter: Att Umeå universitet ska ha ett system för kontrollaktiviteter som fångar upp de risker som bedöms få de största konsekvenserna för universitetet. Mål för information och kommunikation: Att Umeå universitet ska ha väl fungerande kommunikation inom verksamheten för att kunna få genomslag för fattade beslut i organisation och förebygga att felaktigheter uppstår. Mål för uppföljning/utvärdering: Att Umeå universitet årligen ska göra en genomgång av systemet för intern styrning och kontroll samt en uppdatering av riskanalysen. GRUNDEN! Kontrollmiljö: I en organisation finns såväl formella som informella mönster. Det gäller att skapa en miljö eller kultur där alla är medvetna om vilka spelregler, attityder och värderingar som gäller – m a o organisationens etik och moral. Den sk kontrollmiljön påverkas av hur chefer lever upp till synen på ISK och vilken standard som de sätter för övriga medarbetare.

9 Kontrollmiljön är grunden
Kontrollmiljön anger tonen i en organisation och består av både formella och informella mönster som skapas av de som finns och samverkar i organisationen. En god kontrollmiljö handlar helt enkelt om att skapa en kultur och ett regelverk där samtliga i organisationen är medvetna om vilka spelregler som gäller och att ansvar och befogenheter är klart definierade och kommunicerade. 9

10 Värdegrund för statligt anställda Statstjänstemannen arbetar i medborgarens tjänst
Statsförvaltningen ska bygga på och understödja demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet samtidigt som den erbjuder en effektiv verksamhet med ett tydligt medborgarperspektiv Detta ställer höga krav på den enskilda statstjänstemannens kompetens såväl som på myndighetsledningens arbete med att organisera och utveckla verksamheten Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda, KRUS Förvaltningspolitisk prop. 2010 Regeringens uppdrag om att förtydliga och utveckla en god förvaltningskultur. Allmänhetens förtroende och legitimiteten i det offentliga systemet

11 COSO-modellens koppling till Förordningen om intern styrning och kontroll
Kontroll-miljö Kommuni-kation

12 Intern styrning och kontroll vid Umeå universitet
Fyra olika fokusområden vilka följer indelningen i US beslutade VP; Utbildning Forskning Samverkan och innovation Verksamhetsstöd Riskanalys Riskanalys: Identifiera riskerna och värdera dessa så att åtgärder kan vidtas vid uppkomst. Riskanalysen ska vara en del av planeringsprocessen och uppdateras årligen.

13 Riskanalys: Fokusområde Verksamhetsstöd
Riskanalys: Fokusområde Verksamhetsstöd. Risk att Umeå universitet inte hushåller väl med statens medel Vad skulle kunna orsaka att risken uppstår? S K Risk-värde Strategi Riskhantering/ Förebyggande åtgärder Ansvarig Slutdatum Att planering och uppföljning kräver mycket resurser som skulle kunna användas till kärnverksamhet 2 3 6 Reducera Planerings- och uppföljningsprocessen utvecklas och förenklas. Implementering och fortsatt utveckling av beslutsstödsystem. Planering-senheten Årligen Projekt: IT-stöd för tjänstgöringschema/bemanningsplaner. Personal-enheten Budgetverktyg i befintligt ekonomisystem utvecklas vidare. Ekonomi-enheten

14 Riskanalys: Fokusområde Verksamhetsstöd
Riskanalys: Fokusområde Verksamhetsstöd. Risk att Umeå universitet inte hushåller väl med statens medel Vad skulle kunna orsaka att risken uppstår? S K Risk-värde Strategi Riskhantering/ Förebyggande åtgärder Ansvarig Slutdatum Att myndighetskapitalet minskar under 5 % av omsättningen och används inte till strategiska satsningar 3 2 6 Reducera Ekonomistyrregler Planering-senheten Verksamhetsuppdrag: myndighetskapitalet ska vara mellan 5-10 procent Fakulteter/USE

15 ”Säll är den som har som rättesnöre att tänka efter före
”Säll är den som har som rättesnöre att tänka efter före.” Tage Danielsson BIKUPA Var bedömer ni att de största riskerna finns för att verksamheten inom Tek Nat-fakultet inte kan bedrivas effektivt och utifrån gällande riktlinjer? Dokumentera på löst blad som lämnas in.

16 Arbetet med intern styrning och kontroll i Arbetsförmedlingen

17 Organisation 10 700 anställda i januari 2011
Antal anställda på Controllerenheten? 9 Tilldelade förvaltningsmedel 2011: 3,6 miljarder 58 arbetsmarknadsområden idag Arbetsförmedlingens organisation Arbetsförmedlingen är en sammanhållen myndighet som finns i hela landet. Det övergripande uppdraget för Arbetsförmedlingen kommer från riksdag och regering. Vårt huvudkontor med avdelningar och staber finns i Stockholm. Våra 320 lokala arbetsförmedlingar är indelade i 58 arbetsmarknadsområden. Utöver dessa finns ytterligare ett nationellt område med ansvar för kultur och media. Indelningen bygger på naturliga arbetsmarknader där människor arbetar eller företag söker arbetskraft. Arbetsmarknadsområdena är i sin tur samlade i tio marknadsområden och ett nationellt marknadsområde som ansvarar för Arbetsförmedlingen Kundtjänst. Hela Arbetsförmedlingens organisation leds av en styrelse som utses av regeringen. Vår verkställande ledning är generaldirektören som till råd och stöd har en ledningsgrupp och en marknadsledning. Ledning och staber Arbetsförmedlingens styrelse är myndighetens högsta beslutande organ. Styrelsen fattar beslut i frågor av övergripande karaktär eller av särskild strategisk vikt för verksamheten. Till stöd i att granska och förbättra myndighetens verksamhet använder sig styrelsen av internrevisionen, som arbetar på uppdrag direkt av styrelsen. Generaldirektören utses av uppdragsgivaren. Generaldirektören och biträdande generaldirektören som tillika är ställföreträdande är myndighetens verkställande ledning. Till biträdande generaldirektör är Internationella staben knuten. För råd och stöd har generaldirektören tre ledningsfunktioner: stabsledningen, ledningsgruppen och marknadsledningen. I anslutning till generaldirektören finns även Ledningsstaben. Ledningsstabens uppgift är att stödja ledningen och verksamheten i strategiska och verksamhetskritiska frågor. Till Ledningsstaben är Säkerhetsenheten och Controllerenheten knutna. Ytterligare två staber har chefer som direktrapporterar till generaldirektören: Planeringsstaben, som bland annat ansvarar för verksamhetsplaneringsprocessen, Utvecklingsstaben, som ansvarar för myndighetens övergripande utvecklingsfrågor samt Presstaben, som ansvarar för myndighetens massmediekontakter. Operativ förmedlingsverksamhet Arbetsförmedlingens operativa förmedlingsverksamhet är indelad i marknadsområden. Utöver de tio marknadsområden som är indelade i arbetsmarknadsområden finns ett särskilt marknadsområde för Arbetsförmedlingen Kundtjänst.

18 Generaldirektörens arbetsordning för Arbetsförmedlingen
5 Chefers verksamhets- och personalansvar 5.1 Verksamhetsansvar (utdrag från) 5.1.1 Leda, styra och följa upp Chefen har ansvaret för att leda, styra och följa upp verksamheten inom sitt ansvarsområde och inom tilldelad budget. Chefen ansvarar för att verksamheten bedrivs med god intern styrning och kontroll. Chefen ska ta fram nödvändig arbets- och delegationsordning inom ramen för sitt område. Chefen ska delegera arbetsuppgifter samt rätten att fatta beslut så att verksamheten kan bedrivas effektivt och rättssäkert. --- Chefen ska bedriva verksamheten effektivt och i enlighet med gällande författningar (grundlag, lag, förordning, föreskrift), interna instruktioner och allmänna råd. Chefen ska följa upp, dokumentera och rapportera risker som medför att verksamheten inte kan bedrivas effektivt, inte kan bedrivas enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i EU, inte kan redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt, inte kan hushålla väl med statens medel. --- 5 Chefers verksamhets- och personalansvar 5.1 Verksamhetsansvar (utdrag från) 5.1.1 Leda, styra och följa upp Chefen har ansvaret för att leda, styra och följa upp verksamheten inom sitt ansvarsområde och inom tilldelad budget. Chefen ansvarar för att verksamheten bedrivs med god intern styrning och kontroll. Chefen ska ta fram nödvändig arbets- och delegationsordning inom ramen för sitt område. Chefen ska delegera arbetsuppgifter samt rätten att fatta beslut så att verksamheten kan bedrivas effektivt och rättssäkert. --- Chefen ska bedriva verksamheten effektivt och i enlighet med gällande författningar (grundlag, lag, förordning, föreskrift), interna instruktioner och allmänna råd. Chefen ska följa upp, dokumentera och rapportera risker som medför att verksamheten inte kan bedrivas effektivt, inte kan bedrivas enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i EU, inte kan redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt, inte kan hushålla väl med statens medel. ---

19 Arbetsförmedlingens interna instruktioner om Intern styrning och kontroll (utdrag)
1. Modell för intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll ska ske i enlighet med COSO-modellen. 2. Riskanalys 2.1 En riskanalys i syfte att identifiera omständigheter som utgör risk för att de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) inte fullgörs ska genomföras eller uppdateras: 3. Kontrollåtgärder Kontrollåtgärder ska vidtas för att minimera eller eliminera risker som inte accepterats vid genomförd riskanalys. 4. Kommunikation Identifierade risker som bedöms vara väsentliga för den egna verksamhetens förmåga att fullgöra de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen (2007:515), och som inte kan åtgärdas inom den egna verksamheten, ska rapporteras till närmast överordnad chef. 5. Uppföljning Uppföljning och bedömning av intern styrning och kontroll av myndigheten ska göras utifrån en fastställd modell. Bedömning av uppnådd mognadsgrad ska göras utifrån fastställda värderingskriterier. 6. Dokumentation Risker som har bedömts vara väsentliga för myndighetens förmåga att fullgöra de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) ska redovisas i myndighetens kontrollplan.

20 Arbetsförmedlingens handläggarstöd för arbetet med intern styrning och kontroll (utdrag)
Syfte med handläggarstödet Handläggarstödet ska göra processen tydlig för chefens arbete med intern styrning och kontroll inom Arbetsförmedlingen.   Att arbeta systematiskt med intern styrning och kontroll är en förutsättning för att ledningen ska uppfylla de krav som ställs i 3 § Myndighetsförordningen (2007:515). Totalt ca 14 sidor

21 Intern styrning och kontroll som en del i verksamhetsstyrningen
3. Prel nationell verksamhetsplan inkl medelstilldelning 5. VP och nationell kontrollplan fastställs 6. Regional och lokal riskbedöm-ning samt regional och lokal VP 4. Regleringsbrev 10. Riskomvärdering, nationell Januari 2. Riktlinjer nytt år 1. Riskbedömning myndigheten VP K-plan 7. Förbättringsåt-gärder i regional och lokal kontroll-plan formuleras Mars September Juni 9. Ev. korrigering av inriktning av styrning/ uppföljning 8. Riskomvärdering, nationell 21

22 Lokal struktur för styrning och uppföljning
Instruktion Regleringsbrev Riskanalys nationell VP nationell, regional och lokal Styrkort Kontrollplan nationell, regional Operativa mål Indikatorer Kvalité! Effektivitet! Kundnytta! Styrkort Stickprov och dialog Uppföljning! Dialoger! Egenkontroll Lokal kontrollplan 2010 (struktur)

23 Om arbetet med kontrollplanen
Risker som har bedömts vara väsentliga för myndighetens förmåga att fullgöra de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) ska redovisas i myndighetens kontrollplan. Av kontrollplanen ska också framgå: vidtagna eller planerade åtgärder, hur åtgärderna ska eller har följts upp och bedömts, ansvar för genomförande och tidsramar. kontrollplaner ska upprättas på avdelnings-, marknads- och arbetsmarknadsområdesnivå. På avdelnings- och marknadsområdesnivå ska dokumentation ske i den mall som fastställts för Arbetsförmedlingen. Intern instruktion om intern styrning och kontroll ang dokumentation

24 Exempel struktur kontrollplan

25 Mall för dokumentation av riskanalys

26 Från identifierad risk till riskreducering
Riskanalys Riskanalys 3 § Kontrollåtgärder formuleras för kritiska risker Kontrollåtgärder 4 § Kontrollåtgärder genomförs Kontrollåtgärderna och effekterna av insatserna följs upp vid resultatdialoger o likn Utifrån resultatet av åtgärderna genomförs nödvändiga kompletterande förbättringsinsatser Uppföljning 5 § Resultat, iakttagelser och effekter av insatserna Dokumenteras i kontrollplanen Dokumentation 6 § Omvärdering av riskerna genomförs i slutet av året. Riskreducering!

27 Intern styrning och kontroll vid Umeå universitet
Kontrollplan Kontrollplan: Systematisk uppföljning för att utveckla intern styrning och kontroll och följa upp riskanalysen. Årlig kontrollplan.

28 Kontrollplan: Riskområde - personal och verksamhetsstöd
Ledning, organisation, hush med statens resurser samt administrativa rutiner Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen Metod: Hur gör vi kontrollen lämpligast Ansvar kontroll: Vem gör kontrollen? Till vem rapporteras avvikelsen? Ansvar åtgärd: Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Uppdrag: Kontroll att uppdrag genomförts Uppföljning av uppdrag och mål samt dialog med fakulteterna PE - Rektor Fakultetsledning - Effektivisera administrationen - Institutions-organisation - Myndighetskapitalet ska vara 5%-10% Projekt: Kontroll att uppföljning genomförts av projekt Granskning av redovisande uppföljningsrapporter och slutrapporter Projektets uppdragsgivare - IT-stöd för bemanningsplaner - IT-stöd budget och prognos Mål för kontrollaktiviteter: Att Umeå universitet ska ha ett system för kontrollaktiviteter som fångar upp de risker som bedöms få de största konsekvenserna för universitetet.

29 BIKUPA ”Tre rubriker ni inte vill se i tidningen om Teknisk-naturvetenskaplig fakultets verksamhet”

30 Chef i Arbetsförmedlingen har ansvar för att säkerställa betryggande intern styrning och kontroll av den egna verksamheten Resurser UPPDRAGET KLARAT Effekt UPPDRAGET Resultat Samtliga chefer har ansvar för att säkerställa betryggande intern styrning och kontroll av den egna verksamheten. Det innebär att ha en målmedveten styrnings- och uppföljningsprocess som påverkar organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. Nyckelord: Säkerställa ISK med rimlig säkerhet Trygghet för ansvariga chefer genom uppföljning och systematiskt arbetssätt

31 Systematik som ger förutsättningar för effektiva förbättringsinsatser
Planera Genomföra ESV:s handledning Intern styrning och kontroll: ”Grundtanken är att all verksamhet ska planeras, styras och följas upp med beaktande av de grundläggande momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. Först då kan intern styrning och kontroll sägas vara integrerad i verksamheten och sägas vara ett verktyg för ledningens styrning av verksamheten och inte enbart för att kontrollera den.” Risker När vi gör rätt saker på rätt sätt i processerna blir vi effektiva i vårt sätt att utföra uppdraget Nyckelord: Ständiga förbättringar Lätt att göra rätt för medarbetare och för chefer Agera utveckla förbättra Följa upp 31

32 Ansvar för intern styrning och kontroll
Fakultetens ansvar FN ska årligen följa upp samtliga verksamheter inom fakulteten. I detta ansvar ingår att kvalitetssäkra och utveckla metoder samt arbetssätt inom hela fakulteten Institutionernas/enheters ansvar Inst/enhet ansvarar för att säkra och utveckla intern styrning och kontroll inom sitt ansvarsområde. Enl ekonomistyrregler ansvarar chef för att Umu`s interna ekonomi-, personal- och studieadministrativa bestämmelser följs i enlighet med gällande anvisningar samt följer beslutad delegationsordning, t.ex attest och beslut om avtal.

33 Verksamhetsdialoger? Nyhetsbrev/Styrsignaler?
Vad behöver ni utveckla inom TekNat-fakultet för att leva upp till kraven i FISK:en? BIKUPA Reflektera kring vilka områden och rutiner som ni kan behöva utveckla för att kunna arbeta systematiskt med att hantera era risker? Verksamhetsdialoger? Nyhetsbrev/Styrsignaler? Operativa mål? Lokal kontrollplan? Stickprov/Kvalitetsuppföljning? Ärendegenomgångar? Åtgärdsplaner utifrån revisionsrapporter? Riskanalyser? Värdegrundsdiskussioner? Delegering av beslutsbefogenheter?

34 Litteraturtips! Handledning Intern styrning och kontroll ESV 2209:38
Systematiserat sunt förnuft ESV 2011:2 Intern styrning under kontroll ESV 2010:33 Intern kontroll En del av verksamhets- och ekonomistyrningen Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, KomRev 2005 Intern styrning och kontroll i staten – Förslag till ett gemensamt ramverk Finansdepartementet Ds 2006:15