VÄLKOMNA TILL NÄTVERKSTRÄFF FÖR SKOLLEDARE INOM PBS!

En presentation över ämnet: "VÄLKOMNA TILL NÄTVERKSTRÄFF FÖR SKOLLEDARE INOM PBS!"— Presentationens avskrift:

1 VÄLKOMNA TILL NÄTVERKSTRÄFF FÖR SKOLLEDARE INOM PBS!

2 Nätverk - partnerskap

3 Fördjupad förståelse av problemets natur
- + - + Tips Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur Denna nätverksträff är mer inriktad på tillämpningsinriktat lärande. Två förståelsfördjupande teman: Fördjupning i forskning samt situationsanpassat ledarskap

4 Erfarenhetslärandet Forskning, andras erfarenheter Agerande
Reflekterar.. Planering Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

5 Forskning PISA Finland och Sverige
Inglehart-Welzel Cultural Map of the World FILL (Förståelseinriktat ledarskap och lärande) ) 9 kommuner, 15 skolor. PBS 40 kommuner, ca 800 skolor, lärare, elever Översikt av forskning om skolutveckling i Europa Oldroyd: Vetenskaplig artikel Avhandling: Politisk styrning och skolledning D-uppsats: PBS och elevhälsan C-uppsats: Skolledares lärmiljö C-uppsats: Lärdomar om lärande och undervisning

6 Hur ser det ut i den svenska skolan? Angelägna utvecklingsbehov?
Utifrån PBS: Lust att lära Lära om hur man lär

7

8 Jämlika utbildningsresultat
”Klyftan mellan hög- och lågpresterande elever i Finland är förhållandevis liten. Man har således lyckats väl i försöken att eliminera eller minimera de svaga prestationerna” ”De finländska flickorna, särskilt de lågpresterande, gjorde extremt väl ifrån sig” ”Differensen till Finlands favör är större ju lägre elevernas läskunnighetsnivå är”

9

10 Stöd åt enskilda elever
”Heterogena grupper förefaller att vara till störst nytta för de svagaste eleverna. De bästa eleverna ser däremot ut att hålla samma resultatnivå, oavsett gruppsammansättning” ”Elevens rätt till specialundervisning är lagstadgad, men endast två procent av alla elever har placerats i separata anstalter för specialundervisning”

11 Läskunnigheten nyckelfaktor
1. Engagemang i läsning 2. Intresse för läsning 3. Kommunikation mellan föräldrar och barn 4. Hemmets kulturutbud 5. Föräldrarnas yrkesstatus 6. Elevernas självuppfattning i läsning

12 Till sist………. ”Den stora friheten i skolorna i kombination med ansvarskännande lärare kan antas vara en faktor av utslagsgivande betydelse för den höga resultatnivån i Finland” ”Hemmet, eleverna, lärarna, skolorna, samhället och olika samhällsorganisationer måste stödja och inspirera varandra. Det bästa resultatet nås om alla samarbetar och visar respekt för varandras strävanden och om var och en sunt och varsamt för utvecklingen av skolan och eleverna åt samma håll.”

13 Den svenska skolan De flesta eleverna trivs och upplever i högre grad än tidigare att de har inflytande över det egna arbetet. Sverige är ett av de länder i Europa där eleverna trivs bäst i skolan. Lärarna visar hög medvetenhet och prioritering av värdegrunden. Det är ett öppet och demokratiskt förhållande mellan lärare och elever Disciplinen i klassrummet enligt eleverna något bättre 2003, de svenska resultaten ligger nu ungefär som genomsnittet för övriga OECD-länder. Det som framför allt kännetecknar svenska elever i en internationell jämförelse är deras frimodighet, att de vågar och vill använda sina kunskaper i verkliga situationer och inte bara i klassrummet. Vi är europaledande när det gäller språkkunskaper i engelska Vi ligger också bra till i problemlösande prov Kunskaperna ofta är fragmentariska , fläckvisa och dåligt integrerade

14 Inglehart-Welzel Cultural Map of the World
The World Values Surveys were designed to provide a comprehensive measurement of all major areas of human concern, from religion to politics to economic and social life and two dimensions dominate the picture: (1) Traditional/ Secular-rational and (2) Survival/Self-expression values. The Traditional/Secular-rational values dimension reflects the contrast between societies in which religion is very important and those in which it is not. Societies near the traditional pole emphasize the importance of parent-child ties and deference to authority, along with absolute standards and traditional family values, and reject divorce, abortion, euthanasia, and suicide. These societies have high levels of national pride, and a nationalistic outlook. Societies with secular-rational values have the opposite preferences on all of these topics. The second major dimension of cross-cultural variation is linked with the transition from industrial society to post-industrial societies-which brings a polarization between Survival and Self-expression values. Thus, priorities have shifted from an overwhelming emphasis on economic and physical security toward an increasing emphasis on subjective well-being, self-expression and quality of life. Self-expression values give high priority to environmental protection, tolerance of diversity and rising demands for participation in decision making in economic and political life. These values also reflect mass polarization over tolerance of outgroups, including foreigners, gays and lesbians and gender equality. The shift from survival values to self-expression values also includes a shift in child-rearing values, from emphasis on hard work toward emphasis on imagination and tolerance as important values to teach a child. And it goes with a rising sense of subjective well-being that is conducive to an atmosphere of tolerance, trust and political moderation. Finally, societies that rank high on self-expression values also tend to rank high on interpersonal trust. This produces a culture of trust and tolerance, in which people place a relatively high value on individual freedom and self-expression, and have activist political orientations. These are precisely the attributes that the political culture literature defines as crucial to democracy.

15 Conclusion A central component of rising self-expression values, postmaterialistic liberty aspirations, generates a democratic reform potential by driving people to place more emphasis on democracy while making them more critical of the actual democratic performance.

16 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS
Svårigheter att förstå innebörden i PBS Egna tveksamheter Svårigheter att översätta förståelsen i handling Verktyg Utvecklingskalendarium I hur hög grad har man lyckats omsätta PBS-förståelsen i praktiken? Medelvärden och frekvenser från PBS-enkäterna samt Annicas intervjuer, PBS-medarbetarnas föreställningar. Ingen före – efter-mätning. Jämförelse mellan FILL och PBS via enkätresultaten Motstridigt styrsystem Motstånd mot PBS bland medarbetare Förverkligande av PBS

17 Slutsatser om förverkligande
Jämfört med FILL så har grundtankarna i PBS i högre grad förverkligats på skolorna i PBS-nätverket. Jämfört med FILL så har PBS-ledarskapets förverkligats i betydligt högre grad bland PBS-nätverkets skolledare. Skolledare uppfattar sig som mer utmanande och mindre lyhörda jämfört med lärarnas bedömningar. Skolledare uppfattar sig ha en djupare förståelse av vardagsverksamheten jämfört med medarbetarnas uppfattning.

18 PBS-skola Skolledare Pedagoger Instämmer Instämmer
Angelägna utvecklomr 90% 76% Komputveckl- vardagsprobl 76% 55% Fördjup samtal om uppdraget 79% 62% Lärdomar dokumenteras 46% 60% MEN Komputveckl ofta engångshändelser m olika innehåll %

19 Ledarskapet Rektor… PBS Instämmer (%) FILL Skillnad Utmanar 82 52 30
Visioner 76 49 27 Tydlig 77 58 19 Betonar uppdraget 61 16 Samsyn 88 72 Intresserad av hur lär arbetar 12 Intresserad av lärarnas förståelse av uppdraget 91 81 10 Öppen för påverkan 90 9

20 Rektor… PBS FILL Skillnad Instämmer (%)
Utmanar Visioner Tydlig Betonar uppdraget Samsyn Intresserad av hur vi lärare arbetar Intresserad av lärarnas förståelse av uppdraget Öppen för påverkan

21 Ledarskap PBS-FILL PBS FILL Tydlighet 3,0 2,5
Nerifrånbaserat ledarskap 3,4 3,2 Meningsskapande ledarskap 2,8

22 PBS-ledarskap Skolledare Pedagoger
Dialogiskt 3,0 3,4 Utmanande, tydligt 3,3 3,0 Förståelse av vardag 3,6 3,0 Helhetsledarskap 3,2 3,0 Meningsskapande 3,2 3,2

23 Skolledares lärmiljö Skolledarna ingår inte i någon lärgrupp varken med skolledare (Mv=1,6) eller med lärare (Mv=1,8). Förvaltningsnivån efterfrågar inte skolledares lärdomar (Mv=2,4) och tar inte heller tillvara på eller dokumenterar några lärdomar (Mv=2,3) Skolledare upplever sig ha en djup förståelse av uppdraget (3,7), ledarskap, vardagsverksam-heten och skolutveckling (3,3) oberoende av hur länge de arbetat som skolledare.

24 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS
Svårigheter att förstå innebörden i PBS Hur förstås PBS? PBS=Lärande samtal. Strukturerat samtal. Lärande samtal – förståelsefördjupande lärprocess Hålla sig i bakgrunden som skolledare i förhållande till medarbetare och som pedagog i förhållande till barnen/ungdomarna. Vad är PBS? Hur har PBS utvecklats sedan 2003 Förverkligande av PBS

25 Slutsatser om förståelse av PBS
PBS som verktyg oberoende av helhetsidé PBS som skolutvecklingsmodell PBS som en lednings- och styrningsfilosofi och förhållningssätt Organisationen som en meningsskapande arena

26 Styrning/ledning Föreställningar Förståelse Lärdomar Kommunikativ värdeinriktad ledning/styrning ske genom förståelsefördjupande samtal om uppdraget inom och mellan nivåer samt organisering av lärprocesser. Medarbetare är kunskapande subjekt Målstrategiskt, instrumentellt inriktad ledning/styrning sker genom att uttrycka tydliga görandemål samt kontroll och inspektion. Medarbetare är verktyg Görande Lösning

27 Två kolliderande perspektiv
Inifrånmotivation, inifrånstyrning Utifrånmotivation, utifrånstyrning Lust att lära Ökade krav Arbeta med mer intresseväckande områden genom att knyta an till elevernas föreställningsvärld Fler centrala prov Ökad betoning av betyg, Tydliga betygskriterier Bygga upp en förtroendefull relation Ordningsbetyg Dialog Ökad kontroll Förståelsefördjupande lärprocesser Inspektioner Deltagande styrning, fördjupad förståelse av hela uppdraget Uppifrån preciserade mål Medarbetare som medskapare Medarbetare som utförare

28 Lärandeinriktad organisation (PBS)
Organisering av meningsskapande och förståelsefördjupande lärprocesser Medarbetarna medskapande i lärprocessen Lärprocessen baserad på vardagsproblem Lärledare som leder lärgrupper Skolledarskapet: Att leda det gemensamma lärande om lärande och utveckling Skolledaren är lärledare

29 PBS 1. Skolutveckling omfattar eller syftar till att omfatta hela eller stora delar av en skolas verksamhet. Skolutveckling är förändringar av vardagsarbetet för att öka kvaliteten i barnens och ungdomarnas lärprocesser. 2. Förståelse av uppdraget Lärandet blir meningsskapande och förståelsefördjupande när angelägna vardagsfrågor sätts i relation till en meningsskapande och vägledande helhetsidé. 3. Organisering av meningsskapande och förståelsefördjupande lärandeprocesser Lärandet blir meningsskapande och förståelsefördjupande när det knyts an till vardagsarbetet och ger en fördjupad förståelse av angelägna problem- och utvecklingsområden 4. Problembaserat lärande Frågor utgör startpunkten för den förståelsefördjupande lärprocessen. 5. Erfarenhetslärande 6. Dialog och utmanande möte Erfarenhetslärande är i huvudsak ett konserveringsmedel om det inte kompletteras med utmanande möten. Dialogperspektivet innebär medskapande och medansvar i skolutvecklingen.

30 7. Helheter, mönster och avvikelser från mönster som grund för lärande
För att kunna upptäcka mönster som grund för lärande behöver man skapa variation. 8. Utvärdering som underlag för lärande Utvärderingen fokuserar lokala förbättrings- och lärandemotiv framför kontroll. 9. Dokumentation av lärande I skolans kollektiva minne, kvalitetsredovisningen, dokumenteras kontinuerligt nya lärdomar och gamla lärdomar revideras. 10. Lärandeorienterat skolledarskap Skolledarskapet handlar främst om att fördjupa den gemensamma förståelsen av uppdraget på skolan samt att leda det gemensamma lärandet om hur man på bästa sätt kan bidra till barnens och ungdomarnas utveckling och lärande. Att vara skolledare handlar om att organisera meningsskapande och förståelsefördjupande lärprocesser. 11. Lärdomarna påverkar organisationsstrukturerna

31 FILL-resultat Ledarskap
Skolledarskap utifrån ett lärarperspektiv Tydlighet. Helhet – delar God förståelse av vardagsverksamheten Skolledarskap utifrån ett skolledarperspektiv Bidra med helheten Ett inifrånperspektiv på lärande och utveckling

32 PBS-ledarskap Nytt samarbetskontrakt pedagoger –skolledare
Att leda skolutvecklingsarbetet innebär att delta i samtalen om det oväntade och förbryllande i det pedagogiska händelseflödet samt bidra med en meningsskapande helhet utifrån vilken det oväntade kan förstås och ges en mening som i sin tur kan vägleda handlandet. Skolledare har svårt att skapa det utmanande mötet där lyhördheten och förståelsen av medarbetarperspektivet samgår med egen tydlighet.

33 Förändringar i förståelsen av PBS
Erfarenhetsutbyte – lärande samtal – lärprocessen Leda pedagogernas lärande – leda det gemensamma lärandet – menings-skapande och medskapande ledarskap Utmanande möte dvs utmanande och dialogiskt ledarskap + helhetsinriktat

34 PBS 2002: Skolutveckling = Erfarenhetsbaserad problemlösning utifrån vardagsproblem 2003: PBS-ledarskap: Att fördjupa förståelsen av uppdraget samt leda medarbetarnas lärande om lärande och undervisning. Lärande samtal. Föreställningskartor 2004: Medarbetarsamtal 2005: Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv Politisk styrning 2006: Att leda lärprocesser 2007: Meningsskapande helhet Meningsskapande ledarskap

35 FILL- resultat Samsyn om en meningsskapande pedagogisk helhetsidé bidrar till ökad variation i arbetssätt och till fördjupat gemensamt lärande De ämnesöverskridande arbetslagen upplevs allt viktigare av lärarna

36 Undervisning Vägledning Rådgivning Konsultation Mentorskap Coaching Handledning Lärledning

37 Handledning – lärandeinriktad organisation
Gruppen skapas först Enskilda deltagares problem i fokus Problem som ”problem” Görandeinriktat lärande Situerat, kontextuellt Handledning av ärenden, case eller interaktionen mellan deltagarna Handledning temporärt Handledaren utifrån Handledaren är inte deltagare Handledaren sakkunnig eller gruppdynamiker Enskilda individers behov Reaktiv Lärområdet skapas först Gemensamt problem i fokus Problem som utveckling Förståelseinriktat lärande Kontextuellt – dekontextualisering – kontextualisering ”Handledning” av lär- eller forskningsprocessen Kontinuerlig lärledning som bas Lärledaren inifrån Lärledaren är även deltagare i lärprocessen Lärledaren kunnig i kunskapsbildning Gruppens och skolans behov Proaktiv

38 Handledning -Lärledning
Gruppen skapas först Lärområdet skapas först Enskilda deltagares Gemensamt problem i fokus problem i fokus Problem som ”problem” Problem som utveckling Görandeinriktat lärande Förståelseinriktat lärande Handledning av ärenden ”Handledning” av lärandet eller samarbetet Vid behov Kontinuerligt Handledare utifrån Lärledare inifrån Handledare ej deltagare Lärledare även deltagare Handledaren sakkunnig Lärledaren kunnig i kunskapsbildning Enskilda individers behov Gruppens/skolans behov Reaktiv Proaktiv

39 P P

40

41

42 ! ? Gemensamt problem Fördjupad gemensam förståelse

43 Handledare/lärledare
Sakkunnig Grupp-dynamiskt kunnig Kommuni-kations-expert Kunnig i kunskaps-bildning Utifrån 7 6 1 Inifrån 2

44 Gemensamt skapa kunskap Handling
Ta del av befintlig kunskap Föreläsning Böcker etc. Definition av problem eller lärområde Lärprocess Skaffa ett tillförlitligt underlag Föreställningar förståelse lärdomar Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken Lärledning: att leda den kunskapande processen

45 Stöd: Varför gör vi det vi gör när det som händer händer
Tradition Risk: Traditionella lösningar återskapar problemen Tips, lösningar eller krav från andra Risk: Passar inte in i det egna undervisnings-mönstret Meningsskapande och vägledande helhetsidé Risk: För svårt

46

47 Förståelse av PBS Egna tveksamheter Förverkligande av PBS

48 Slutsatser om resultat av PBS i relation till tveksamheter
Enligt lärarna påverkar ett PBS-inriktat ledarskap i högre grad lärares undervisningsmönster och förståelse av uppdraget. Förverkligandet av en PBS-kultur på skolan bidrar till att man i högre grad upplever sig lyckas med att bidra till barnens lärande och utveckling. Ett PBS-inriktat ledarskap bidrar till ett ökat förtroende för skolledningen. Förverkligandet av en PBS-kultur ökat trivseln bland medarbetare och skolledare

49 Förbättrat samtalsklimat
Förbättrat samtalsklimat. Mer inriktade på att förstå och lära av varandra.

50 Meningsskapande ledarskap
Påverkat lärares förståelse av uppdraget .49** Samtal med r stor betydelse för sätt att undervisa .50**

51 Samvariation Trivsel PBS-kultur
Skolledare .31 Medarbetare .41

52 Förtroende för skolledningen
Meningsskapande led .59 Tydlighet Förståelse av vardagsarbetet .59 Helhetsledarskap Medskapande

53 Samvariation med upplevelsen av att ha lyckats
Skolledare Medarbetare PBS-kultur .41 .24 Lärande utvärdering .27 .21 Vision .13 Empowerment .17 Lärande arbetslag/ledningsgrupp .28 Meningsskapande ledarskap .15

54 Samvariation med att lyckas skolledare pedagoger
PBS-kultur Lärande utvärdering Vision Empowerment Lärande arbetslag resp ledningsgrupp Meningsskapande ledarskap

55 Lyckas 1 2 3 4 PBS-kultur 2,7 2,8 2,8 3,0 Lärande
arbetslag 2, , , ,2 Levande vision , , , ,3

56 Påverkan av den egna undervisningen
PBS FILL Skillnad Samtal med skolledare 39 10 29 Studiedagar på skolan 36 17 19 Fortbildning utanför skolan 44 33 11 Samtal med kollegor 78 69 9 Pedagogisk litt 47 41 6 Erfarenheter av egen undervisning 88 96 -8 Samtal med eleverna 62 82 -20

57 Påverkan på den egna undervisningen (% instäm) PBS FILL Diff
Samtal med skolledare Studiedagar på skolan Fortbildning utanför skolan Samtal med kollegor Pedagogisk litt Egna erfarenheter Samtal med eleverna

58 Påverkat förståelsen av uppdraget undervisningen
Helhetsledarskap Lärandeinriktat led Vardagsförståelse Utmanande Meningsskapande

59 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS
Svårigheter att översätta förståelsen i handling Verktyg Utvecklingskalendarium Ex Från erfarenhetsutbyte till fördjupat lärande genom förståelsefördjupande frågor och mönstersökande Förverkligande av PBS

60 Av lärledare upplevda svårigheter
Lösningen viktigare än lärandet: ”Att inte påbörja lösningsprocessen för snabbt.” Svårigheter att definiera problemet: ”Vad är det egentligen vi vill få svar på?” Hålla fokus: ”Svårt att begränsa sig.”, ”Fokusera på problemet.” Svårt tillämpa strukturen för lärande samtal: ”Svårt att ställa förståelsefördjupande frågor.”, ”För litet reflektion.” Tid: ”Ont om gemensam tid.”, ”Lång tid mellan träffarna.”. Kollegors förändringsovilja: ”Inte sugen på att tänka nytt.”, ”Självgodhet.”, ”Obstruktion.”

61 1 Medarbetaren är missnöjd Omvärlden är nöjd Omvärlden är missnöjd Medarbetaren är nöjd 10

62 1 Medarbetaren är missnöjd Barnen är nöjda Barnen är missnöjda Medarbetaren är nöjd 10

63 Slutsatser om svårigheter vid förverkligandet av PBS
Att leda inifrån utifrån Utmanande möte

64 Förståelse av PBS Motstridigt styrsystem Förverkligande av PBS

65 Slutsatser om kolliderande styrperspektiv
Den politiska styrningslogiken kolliderar med de professionellas lärdomar och försvårar förverkligandet av uppdraget

66 Två kolliderande perspektiv
Inifrånmotivation, inifrånstyrning Utifrånmotivation, utifrånstyrning Lust att lära Ökade krav Arbeta med mer intresseväckande områden genom att knyta an till elevernas föreställningsvärld Fler centrala prov Ökad betoning av betyg, Tydliga betygskriterier Bygga upp en förtroendefull relation Ordningsbetyg Dialog Ökad kontroll Förståelsefördjupande lärprocesser Inspektioner Deltagande styrning, fördjupad förståelse av hela uppdraget Uppifrån preciserade mål Medarbetare som medskapare Medarbetare som utförare

67 Tre olika grundläggande undervisningsmönster
Den elevaktiva lärprocessen Traditionell förmedlingspedagogik Det svarletande arbetssättet Både lärare och skolledare vill ha en mer elevaktiv skola baserad på inifrånmotivation.

68 Lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till barns och ungdomars lärande
Skolledare % Lärare Differens God relation 95 Knyta an till barnens livsvärld och frågor 93 84 9 Utmana föreställningar 88 51 37 Ge återkoppling 83 77 6 Påverka innehållet 76 65 11 Knyta an till omvärldshändelser 68 43 25 Påverka arbetssätt 57 Tydliggöra kursplanemålen 47 34 13 Grupparbete 44 1 Tydlig med krav och betygskriterier 41 36 5 Tydlig struktur 66 -25 Färdighetsträning 14 35 -21 Dela upp i delmoment 28 -19 Att hålla sig i bakgrunden 20 -14 Repetition 3 18 -15 Regelbundna prov och diagnoser 2 -7 Enskilt arbete eller enskild lek 8

69 Kvalitetsarbete Process Resultat ? ! Kundens förväntningar Kundnöjdhet
Måluppfyllelse ! Preciserade mål Sambandet mellan process och resultat

70 Oldroyd: ”Progressive humanistic leadership in professional learning communities remains an ideal arising from theory, research and practice that is desirable but not always feasible to implement within current political and social contexts. Nevertheless, it is imperative that the community of academics and leadership developers keep these ideals alive, as leaders at every level of education tread the road of transition.”

71 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS
Motstånd mot PBS bland medarbetare Förverkligande av PBS

72 Slutsatser om motstånd bland medarbetarna

73 Slutsatser om motstånd bland medarbetarna
Skolledare Pedagoger NPM-PBS 1-5 4,3 3,8 Syn på skolutveckling. ”Ännu en sak som kommer uppifrån.” Kravfullt. Ansvar istället för lydnad. Maktförskjutningar. Brist på struktur. Osäkerhet. Konstiga begrepp

74 Tydlighet och oro Moxnes
Grad av struktur Oro, ängslan, ångest PBS Värdestyrning Regelstyrning

75 Henriksson Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäkneliga tid Det kan framkalla glädje till livets slut Det kan uppväcka obehag livet ut Ja det kan påverka livet på jorden Så slarva inte med orden

76 Trivsel (FILL) Jag trivs bra i mitt arbetslag 62%/ 73% 95% / 97%
Instämmer helt Instämmer Jag trivs bra i mitt arbetslag 62%/ 73% 95% / 97% Jag trivs med att vara lärare 59% / 66% 97% / 97% Mycket meningsfullt arbete 59% / 64% 95% / 96% Samma sak gäller skolledare 98% instämmer helt eller delvis i att de trivs som skolledare varav 70% instämmer helt. PBS-kultur Trivsel skolledare .31 Trivsel lärare .41

77 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS
Svårigheter att förstå innebörden i PBS Egna tveksamheter Svårigheter att översätta förståelsen i handling Verktyg Utvecklingskalendarium Motstridigt styrsystem Motstånd mot PBS bland medarbetare Förverkligande av PBS

78 Förståelse av PBS Förverkligande av PBS
Svårigheter att förstå innebörden i PBS Egna tveksamheter Svårigheter att översätta förståelsen i handling Verktyg Utvecklingskalendarium Motstridigt styrsystem Motstånd mot PBS bland medarbetare Förverkligande av PBS