Modellområde psykisk hälsa barn och unga

En presentation över ämnet: "Modellområde psykisk hälsa barn och unga"— Presentationens avskrift:

1 Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Denna pressentation bygger på två steg. 1: Hur har vi jobbat, resultatet 2: Förslaget till hur länet kan jobba med detta

2 Bakgrund Barnkonventionen Hälsofrämjande Samordning Uppföljning
År påbörjades arbetet. Initiativet till arbetet grundade sig i tre faktorer: Befintlig struktur i gemensamt måldokument - utgångspunkter Några slitsamma ärenden för alla inblandade som engagerat alla nivåer i organisationerna Bra läge i omorgansiation på Lärande och kultur-förvaltningen.

3 Chefssamverkan – ständig arbetsgrupp
Politisk styrgrupp Samordnare Projektledare Uppdrag Samordna och hålla ihop projektet, bistå som processtöd i arbetsgrupperna Ledningsgrupp Chefssamverkan – ständig arbetsgrupp Specifika arbetsgrupper Specifika arbetsgrupper Spindel-grupperna Så här utformades organisationen ! Svart text markerar de samordningsfora vi byggt upp och använde innan modellområdesprojektet, de var den främsta anledningen till att vi valdes ut att medverka. Röd text markerar det vi byggde på med vid inledningen av modellområdesprojektet. Från landstinget medverkar på alla nivåer specialsitvård och primärvård som möter barn och ungdomar, från kommunen medverkar på alla nivåer skola/förskola/gymnasium/elevhälsa, socialtjänst och kommunal omsorg/LSS. Politisk styrgrupp blev vid inledningen av modellområdesprojektet kommunens ordförande i de mjuka nämnderna och två lanstingsråd. Numer är den politiska styrgruppen densamma som strygrupp närvård n Hälsingland. Ledningrupp=verksamhetschefer landstinget och förvaltningschefer kommunen Chefsamverkan = verksamhetschefer kommunen, vårdenehetschefer landstinget. Prel-tid 2 timmar 9-10 ggr/år. Träffas ca 6-9 ggr/år. Spindelgrupper = socialsekreterare, rektor/förskolechef, elevhälsarepr/specialped fsk, fritidsled (årk 7-9), polis (årsk 7-9), BVC (0-6 år) Modellområde Hudiksvalls kommun och Landstinget Gävleborg

4 Nationell bakgrund Försämrad upplevd psykiska hälsa bland barn och unga Förstärkt vårdgaranti för barn och unga med psykisk ohälsa kortade kötider från bedömning till behandling (BUP,Barn- och ungdomshabilitering) Förutsätter en utvecklad ”första linjens vård”. Uppdrag från Socialdepartementet I Slutet av 2008 var vi redo att ta nästa steg, hur ska vi gå vidare? Hur ska vi finna engagemang och energi? Passande fanns ett nationellt modellområdes projekt att söka som vi gjorde ingick vi i det nya projektet. Struktur för mötesplatser på olika nivåer, rutiner för barn med psykriatiska svårigheter. Här ser vi bakgrunden till projektet. Målgrupp för projektet var barn och ungdomar I åldrarna 0-18år.

5 Syften modellområde Bättre, snabbare, mer samordnade insatser för barn och ungdomars psykiska hälsa: utveckla samverkansmodeller och arbetssätt parallellt nyttja befintliga gemensamma resurser på ett bättre sätt

6 Kartläggning 2009 Vinjetter Aktörsanalys Statistik Resulterade i
26 utvecklingsområden Vinjetter, fallbeskrivningar, användes i de olika samordningsgrupperna på alla nivåer ovan och i patientgrupper. Mycket kraftfullt och tydligt instrument för dialog och inventering av utvecklingsområden då det används strukturerat. 26 utvecklingsområden upptäckte vi utifrån vinjetterna. Aktörsanalys, se pyramiden, bra utgångspunkt för dialog om roller, vem som gör vad, kännedom om varandra. Pyramiden gav oss bra diskussioner. Diskussion på 3 nivåer, generella – alla barnen, första linjen uppmärksamma svårigheter och får hjälp för lindrig ohälsa, specialist – får vidare hjälp. Statitik: blev ett komplement. Något vi nu försöker utveckla: hitta och lyfta fram användbara data och genomföra analys av dem i samverkan.

7 Synkronisering på olika nivåer
Specialiserade insatser Riskgrupper Hälsofränjande Första linjens insatser Tidiga insatser Gemensamma folkhälsomål Gemensam Barnhälso- mottagning Samordnat team för Hemmaplanslösningar vid komplexa behov

8 Prioritering Bättre samverkan kring enskilda barn + kortare väntetider
Rätt insatser på rätt nivå + metoder för att upptäcka och bedöma psykisk ohälsa Tidigare anmälan/ansökan till socialtjänsten Det här var de områden vi prioriterade för vårt utvecklingsarbete inom modellområdesprojektet. På följande sidor går vi djupare ner i dessa tre prioriteringar.

9 Bättre samverkan - varför?
Tidigt. För bästa synkronisering. Föräldrar och barn slipper bära information mellan verksamheterna. Viktig information följer barnet Om insatser samordnas kan de: förstärka varandra komplettera varandra och bilda helhet ges i rätt tidsföljd Inventeringen och tidigare erfarenheter visade stora brister i detta. De ger oss drivkraften att jobba med samverkan. Varför gör vi det här? Har gett oss riktningen.

10 Bättre samverkan - hur? Våga ta initiativ!
Involvera barn och föräldrar. Samordningsmöte inom 3 veckor: Samordnare Samordnad individuell plan, SIP Produkten! Lösningen på våra problem! En rutin som tyliggör arbetssätt och som följs upp.

11 Samordning – uppföljning
För mer info om våra mätningar, se särskild ppt för detta + manus till Elisabeth Bäckström den 8 mars.

12 Rätt insatser – varför? Samma metoder för behandling och utredning hos flera aktörer Instrument för screening och bedömning saknas Dubbelarbete Luckor i kedjan Det här såg vi när vi gjorde inventeringen med vinjetter.

13 Rätt insatser – hur? Överenskommelse kring arbets- och
ansvarsbeskrivning för: hälsofrämjande arbete möta lindrig psykisk ohälsa möta allvarlig psykisk ohälsa upptäcka och hänvisa till rätt aktör vid olika grad av psykisk ohälsa Under modellområdesprojektet hann vi så här långt, dvs en fördjupad arbets- och ansvarsbeskrivning. Arbetet har fortsatt med att analysera gränssnitt, glapp och dubbelarbeten.

14 Rätt insatser och samverkan– När det gick bra..
Skolan initiativ: egna insatser egna utredningar remisser samverkan dialog föräldrar och barnet Rätt insatser snabbt korrigera tillsammans Kontinuerlig dialog: samordning, uppföljning När vi har använt rutinen för samverkan och varje verksamhet kan arbeta utifrån sina ansvarsområden fullt ut. Sammanfattat i mappen med pusselbitarna. Exempel: Rutiner och kännedom om varandra har varit betydelsefullt vid kris – kalla varandra snabbt till möte.

15 Tidigare anmälan – varför?
Aktualisering till socialtjänsten görs: allt för sällan, exempel 3 av 10 som borde göras sent, exempel 28 månaders fördröjning i liten utsträckning av förskolan (2%) och Hälso- och sjukvården (6%) En bakgrund till varför vi prioriterade detta område. De två första punkterna är nationell statistik och den sista är lokal.

16 Tidigare anmälan – hur? Seminarium för all personal:
anmälningsskyldigheten uppgiftsskyldighet hur göra en anmälan? underrätta vårdnadshavare utom vid 2 tillfällen hur en anmälan kan se ut flödet inom socialtjänsten, återkoppling fördomar den egna verksamhetens rutiner konsultation Vårt arbetssätt under projekttiden. En socialsekreterare anställdes 25% under ett år för att hålla seminarier i alla verksamheter som möter barn framförallt 0-12 år eftersom den gruppen hade lägsta antalet anmälningar, framförallt skedde seminarierna i samband med deras ordinarie verksamhetsmöten, ex APT.

17 Tidigare anmälan – upptäckt
Så här såg fördelningen ut.

18 Tidigare anmälan – upptäckt
Vi kunde se goda effekter av seminarierna, ökat antal anmälningar från verksamheterna. Dock tror vi att detta är en färskvara som behöver underhållas. Därför har fler socialsekreterare fått utbildning för att kunna hålla i seminarier i det ordinarie arbetet.

19 Vårt arbete 2012 Kompetens 1:a linjen och basen Förankring rutin
Kompetens för samverkan: sekretess leda samordningsmöte Gränssnittsarbete soc-familjehälsa Kortare väntetider inom soc. Mäta systemets funktionssätt: SQPM Närvårdssktrukturen för ledning och styrning i samverkan. Förslag till länet. Nytt projekt, Psynk/ledning och styrning Kompetensutveckling för att fylla några glapp som upptäcktes vid inventeringen med hjälp av medel från modellområde. Fortsatt förankring av rutinen i varje verksamhet ½ dag seminairum om sekretess och 2x1/2 dag utbildnin om att hålla i samordningsmöten. De har utgjort bra mötesplatser för de professionella att föra dialog om och tillsammans utveckla gemensam plattform (förhållningssätt, termer etc) för rutinen, arbetssättet. Soc och familjehälsan arbetar fördjupat tillsammans i en arbetsgrupp för att reda i sitt gränssnitt. Utbildning till socialsekreterare för att hålla i seminarium om anmälningsplikten. En mätning har genomförts av SKL och Örebro universitet: SQPM mäter hur systemet (kommun- och landstingsverksamheter) kan möta, ta hand om, slussa vidare och samverka kring barn med psykisk ohälsa. Webbenkät till professionella i bas- och 1:a linjens verksamheter. Resultatet ska presenteras under våren.

20 Nytt projekt Inriktning: ledning och styrning för:
team kring barnen utifrån behov eliminera glapp och dubbelarbeten stärka barns och ungdomars delaktighet ta tillvara resurser i familjens privata nätverk. Detta var vår planering 2012, det vi såg att vi behövde och ville arbeta vidare med inom psynk, nästa steg efter modellområdesprojektet. Jenny ej varit med vid senaste planeringen. Ingela får själv utveckla denna bild..

21 Våra erfarenheter, nycklar
Skolan med! Synliggör barnets medverkan Förankring tillsammans Uppföljning: dialog och analys Fora för tolkning Styrning av den lokala samordningen Samordnare i komplexa ärenden Som en rulltårta ! Alla måste vara med när vi rullar, annars så fungerar det inte.

22 Tips: Kokbok på www.skl.se/psynk
Alla modellområdens erfarenheter har samlats i en kokbok.

23 Förslag för länet och närvårdsstrukturen utifrån våra erfarenheter och de samlade erfarenheterna från övriga modellområden enligt SKLs ”Kokbok för psynkronisering”, se nästa bild.

24 Förslag länet Process Stödfunktion viljeinriktning länsövergripande
stärk samordningsstrukturen inventera prioritera besluta, kvalitetssäkra förändringsarbete utvärdera Stödfunktion länsövergripande eventuella lokala, kommunala Se vårt förslag som vi skrev i somras.