Gemensam ämneslärarutbildning Högskolan Kristianstad Lunds universitet

En presentation över ämnet: "Gemensam ämneslärarutbildning Högskolan Kristianstad Lunds universitet"— Presentationens avskrift:

1 Gemensam ämneslärarutbildning Högskolan Kristianstad Lunds universitet
Åkersberg, Höör

2 Program för 10/9 1. Introduktion, tidsplan, projektstatus
Information om reseupplägget den 23/9. Syftet med de förberedande mötena 2. Genomgång och diskussion av övergripande perspektiv i den nya ämneslärarutbildningen. Fokus på: - HSV:s bedömningsgrunder och - Examensrättsansökan

3 Hållpunkter 10/9 09:00 Inledning 10:30 – 10:45 Kort paus
12:30 – Avslutning / Gemensam lunch

4 Program för 21/9 Tid: 9-13 (med lunch)
Plats: SOL-centrum, Fakultetsklubben + grupprum Program Gemensam introduktion och uppföljning Gruppdiskussioner med fokus på HSV:s intervjugrupper: Ledning & organisation Programstruktur, UVK och VFU Ämne/Ämnesdidaktik MA, NO, TE Sv, Sv2, Språk SO, praktisk-estetiska ämnen

5 Reseupplägget den 23/9 LU: Carina A HKr: Henrik S

6 Tidplan, beräkning Examensrättsansökan HSV 2010-06-24
Komplettering HSV Intervjuer HSV Beslut HSV Dec. 2010 Start ny lärarutb HT 2011

7 Status Komplett examensrättsansökan inskickad (23 ämnen)
LU och Hkr ansöker om att utfärda sk joint degree Ny projektledning LU efter Lars Haikola Lars Andersson, Musikhögskolan Jonas Granfeldt, SOL, LU Henrik Svensson, projektledare, HKr

8 Intervjumöte HSV 23/9 LU och Hkr uppträder gemensamt vad gäller ansökan om ämneslärarutbildningen Tre intervjugrupper (max 6 pers/grupp, utom grupp 1): Ledningsnivå (rektorer / fakultetsledningar / motsv) Programstruktur, UVK & VFU Ämne/Ämnesdidaktik MA, NO, TE Sv, Sv2, Språk SO, praktisk-estetiska ämnen Delegation om ca 15 personer LU + 15 personer HKr LU:s ambassad i Stockholm står till förfogande under dagen

9 Syfte med förmötena Tillfälle att aktualisera ansökan
Identifiera styrkor och svagheter i ansökan i förhållande till bedömningsgrunderna Förbereda vissa möjliga frågor Samling kring ansökan

10 Bedömningsgrunder HSV
Utbildningens förutsättningar Samlad lärarresurs Utbildningsmiljö Infrastruktur Utbildningens genomförande Styrdokument Undervisning, kurslitteratur och examination Utbildningens resultat Säkring av examensmålen Säkring av utbildningens kvalitet

11 EXAMENSRÄTTSANSÖKAN LU / HKr

12 Examensrättsansökan LU / HKr
0. Vad syftar utbildningen till? Bakgrund, idé och profil Organisation, ledning och geografi Lärarresurs, lärarkompetens och lärarkapacitet Utbildnings- och forskningsmiljö Styrdokument Utb.plan inkl. programstruktur UVK+VFU - kursplaner Ämneskursplaner Undervisning, kurslitteratur och examination Säkring av examensmål HSVs Bedömningsgrunder Säkring av utb.kvalitet Infrastruktur

13 0. Vad syftar utbildningen till? (I)
Ämneslärarutbildningen är en sammanhållen yrkesutbildning som ger fördjupade kunskaper inom: ämne och ämnesteori, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap.

14 0. Vad syftar utbildningen till? (II)
Utbildningsplanen Syfte: Att ge studenterna en kunskaps- och kompetensgrund för att verka och utvecklas som lärare inom det svenska utbildningssystemet. I andra hand syftar programmet till att förbereda studenterna för lärararbete i internationell miljö. Utbildningen är organiserad så att den studerandes egen utveckling, självständiga kunskapssökande och ansvar för det egna lärandet främjas. Utbildningen ger de studerande möjligheter till reflektion över sin egen lärprocess, utveckling av sin undervisning och den kommande yrkesrollen.

15 1. Bakgrund, idé och profil (I)
Vision HKr och LU ska göra Sveriges bästa lärarutbildning – för internationellt bruk! Profil Ämneslärarutbildningen HKr – LU ska präglas av 1. En stark ämnesutbildning med tydlig forskningsanknytning av hela utbildningen 2. En tydlig yrkesförberedelse för skolan 3. Förberedelse för att verka som lärare i internationell miljö.

16 1. Bakgrund, idé och profil (II)
Integration Genom att nyttja två lärosätens resurser och olika kompetenser ska lärosätena åstadkomma en högre kvalitet i utbildningen ett bredare utbud inom lärarutbildningen ett effektivare resursutnyttjande.

17 1. Bakgrund, idé och profil (III)
Målet är att genomföra en mellan lärosätena integrerad lärarutbildning. Detta innebär att Utvecklingen av lärarutbildningen sker gemensamt Vid genomförandet av utbildningen ska de lärare och den kompetens som behövs hämtas från det lärosäte där kvaliteten inom respektive område är bäst Forskning och utbildning på forskarnivå av relevans för lärarutbildningen ska utvecklas och genomföras gemensamt.

18 2. Organisation, ledning och geografi

19 Förslag 1 Förslaget innebar ”att den för HKr och LU gemensamma ämneslärarutbildningen styrs av en nämnd med beställarkaraktär. Nämnden – förslagsvis kallad Nämnden för ämneslärarutbildning/utbildningsvetenskap ges det sammanhållna ansvaret för organisation, ledning, drift och kvalitet i ämneslärarutbildning samt den därtill knutna forskningen och forskarutbildningen vid HKr och LU.” Många synpunkter på remissen

20 Förslag 2 - Beställarnämnd Nämnden för ämneslärarutbildning
Ges det samlade ansvaret: Att organisera, leda, utveckla och kvalitetssäkra ämneslärarutbildning vid LU och HKr. Att samverka med det omgivande nationella och internationella samhället inom ämneslärarutbildning. Uppdragen ska genomföras genom samordning och utnyttjande av resurser inom alla LUs fakulteter och inom HKr.

21 Nämndens uppgifter är att
Besluta om utbildningsplaner på grund- och avancerad avseende ämneslärarutbildning Fastställa uppdrag för de institutioner (motsv) som ska genomföra utbildningsuppdrag inom ämneslärarutbildningen. Uppdraget innebär bl a Kravspecifikation och beställning av kurser Tilldelning av medel för genomförande av utbildning Dimensionering Beslut om ortsförläggning

22 Forts Nämndens uppgifter är att
Ansvara för kvalitet, utvärdering och uppföljning av ämneslärarutbildningen Ansvara för att utveckla en god samverkan med det omgivande samhället, fr a inom skola och utbildning i regionen, men även nationellt och internationellt Ansvara för omvärldsanalyser. Nämnden bör inrättas av universitetsstyrelse och högskolestyrelse . (december?)

23 Antal ledningsorgan Grundlärarutbildningen vid HKr ska leds av en egen nämnd Nämnden för ämneslärarutbildning ansvarar för ämneslärarexamen. Med den särskilda ställning som musik slutligen fått i HF föreslås att en särskild nämnd för musiklärarutbildning

24 Lärarutbildningens ledning – det lärosätesövergripande
LU 1 repr område HT 1 repr område S 1 repr område N 2 stud 1 extern ledamotd. Hkr 3 repr 2 stud 1 extern ledamot Samt ordförande och ordförandeskapet föreslås alternera mellan lärosätena. Nämnden för ämneslärarutbildning skapas genom en agglutination av en lundanämnd och en kristianstadnämnd

25 Status Det reviderade förslaget är på remiss inom LU tom den 15 september.

26 Geografisk fördelning av utbildningens delar

27 Utbildningsvetenskap Samhällskunskap Historia Religionsvetenskap
Geografi So-ämnenas didaktik Svenska som andraspråk Svenska Matematik Engelska Hem- och konsumentkunskap Psykologi Biologi Kemi 7-9 Naturkunskap No-ämnenas didaktik? Spanska Franska Tyska Italienska Teknologi Data Media Filosofi Fysik Kemi (Gy) Språkämnenas didaktik Musik Utbildningsvetenskap Naturvetenskap Arabiska Bild Religion Engelska Samhvetenskap Geografi Historia Svenska Idrott Kultur… Matematik (internationelll)

28 Bakgrund, profil, ledning & geografi
Inga tydliga frågor utifrån HSVs bedömningsgrunder Säkring av examensmålen Lärosätet kan visa att utbildningen kommer att ge studenterna goda förutsättningar att nå målen. Generella frågor (inte bedömningsgrunder): Studentunderlag & rekrytering i regionen? Motivering till den internationella profilen? Hur garanteras en sammanhållen utbildning med den föreslagna ledningsstrukturen? Vilken ”tyngd” kommer Nämnden att få? Vilka juridiska övervägande kräver samarbetet mellan lärosätena?

29 3. Samlad lärarresurs (I)
Bedömningsgrund (HSV) Nyckeltal LU/Hkr Övrigt Antalet tillsvidareanställda och övriga lärare står i proportion till utbildningens beräknade omfattning 200 studenter 24, 3 Heltidsekv (7-9) 23,6 Heltidsekv. (Gy) 215 tillsv. 27 visstid Lärarna har vetenskaplig/konstnärlig och ämnesdidaktisk kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen. 54 Professorer 131 Lektorer/Bitr.lekt 6 Foass 43 Adjunkter 78% disp. Lärarresursen består både av vetenskapligt/konstnärligt meriterade lärare samt lärare som besitter beprövad professionserfarenhet i en välavvägd proportion 104 med lärarexamen (43%)

30 3. Samlad lärarresurs (II)
Bedömningsgrund (HSV) Nyckeltal LU/HKr Övrigt Lärarna har kompetens att erbjuda den utbildningsvetenskapliga kärnan med de krav på innehåll som anges i examensordningen för respektive lärarexamen 14 UVK-lärare varav 10 Doktorer 2 Professor 2 Adj. (Mag.) 2,8 heltidsekv. 2 prof. rekryt. lärarna har kompetens att erbjuda undervisning om vuxnas lärande lärarna ges reella möjligheter till kompetensutveckling och egen forskning/konstnärligt utvecklingsarbete. 71,8 Heltidsekv. Medel: 31,6 % forskning / heltidsekv.

31 3. Samlad lärarresurs (III)
Möjliga frågor: Hur framgår den ämnesdidaktiska kompetensen av inventeringen? Hur kommer utrymme för forskning i tjänsten att garanteras för lärarna? Hur ser ni på att professionserfarenhet och ämnesdidaktisk kompetens är ojämnt fördelade över ämnen, ex: > 70 % lärare/läraexamina i Sv, Sv2, Fr, Ty, Hi < 40% lärare/lärarexamina i Fil, Ke, Ge

32 4. Utbildnings- och forskningsmiljö
HSV:s bedömningsgrunder: Utbildningen ges i en forskande/konstnärligt utvecklande miljö, Utbildningen kommer att ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt/reflekterande förhållningssätt, Miljön inbegriper en fungerande organisation som säkrar att den verksamhetsförlagda utbildningen erbjuds inom relevant verksamhet och ämne/ämnesområde, Nationellt och internationellt samarbete bedrivs i syfte att berika utbildningsmiljön. Väl fungerande nätverk av kontakter med närliggande utbildningar, angränsande utbildnings- och forskningsområden, både nationellt och internationellt Samverkan med det omgivande samhället och med akademiska miljöer både inom och utom landet till exempel genom student- och lärarutbyten.

33 4. Utbildnings- och forskningsmiljö(er)

34 4. Utbildnings- och forskningsmiljö(er) (II)
Möjliga frågor: Hur kommer de olika utbildningsmiljöerna att kunna samverka för att skapa ”en forskande/konstnärligt utvecklande miljö” för lärarutbildningen? Vilken miljö kommer att finnas på Campus Helsingborg? Hur skall VFU-organisationen se ut så att relevant VFU kan erbjudas studenterna? Hur kommer forskning- och forskarutbildning att relatera till utbildningen?

35 5. Styrdokument HSV:s bedömningsgrunder
Utbildningsplanen för respektive examen innehåller mål/förväntade studieresultat som utarbetats i enlighet med examensordningen och anger en tydlig struktur för respektive program, inriktning samt ämne/ämnesområde, Kursplanerna innehåller mål/förväntade studieresultat som utarbetats i enlighet med examensordningen.

36 Utbildningsplan och programstrukturer
Utbildningsstruktur 7-9 Utbildningsstruktur Gy

37 UVK-kurser (8 x 7,5 HP) Utbildningsvetenskapliga kurser:
1. Samhällets förändring, skolsystemet och ämneslärarprofessionen 2. Kognition, språk, utveckling och lärande 3. Undervisningsämnen, mål, innehåll och arbetssätt 4. Mångfald, rättvisa och stöd till lärande 5. Bedömning av kunskaper och betygsättning 6. Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap 7. Utvärdering och utvecklingsarbete 8. Utbildningsvetenskapliga perspektiv och forskningsansatser

38 UVK Undervisnings - och examinationsformer samt kurslitteratur
Progression i kursplanerna Säkra forskningsanknytning Lärarkompetens Frågor Var läser en studerande i ämnet xxx sin UVK? Hur ser det praktiska genomförandet av UVK-kurserna ut? Hur ser lärarkompetensen ut inom UVK? Andelen disputerade? Hur nyttjar ni styrkor hos respektive lärosäte? Hur säkrar man forskningsbasen i UVK? Vilken omfattning kommer lärosätena att ha på den utbildningsvetenskapliga forskningen?

39 VFU Examination av VFU. Handledare/högskole-universitetslärare
Partnerskolor/fältskolor. Dimensionering av praktikplatser i Skåne. Organisation, geografisk placering, studentkontakt Integration av VFU i en sammanhållen professionsutbildning. Frågor Hur sker examinationen i VFU? I samarbete med utbildade handledare vid de medverkande skolorna? Beskriv progressionen i era VFU-perioder?Hur många skolor kommer en student i genomsnitt att haft VFU på under utb.? Hur många VFU-perioder är heltids- respektive kontinuerlig VFU? Hur säkerställer ni att innehåll från VFU tas upp och behandlas i de övriga utbildningsdelarna?

40 Ämnesdidaktik i Lärarutbildningen

41 Ämnesdidaktik i UV(K)-kurser
*Särskilt identifierade UV(K)-kurser: UV3 - Undervisningsämnen, mål, innehåll och arbetssätt UV5 - Bedömning av kunskaper och betygsättning UV8 - Utbildningsvetenskapliga perspektiv och forskningsansatser UV3, UV5 och UV8 organiseras och ges i ämnessfärer Bättre säkring av examensmålen, ökad specialisering, ämnesspecifika frågor, ökad relevans

42 Ämnesdidaktik i VFU Introduktion, platsbesök och uppföljning av den verksamhetsförlagda utbildningen har ämnesdidaktisk koppling. Examinationsuppgifter formulerade som individuell uppgift i ämnesdidaktik och den verksamhetsförlagda utbildningens placering i slutet av ämnesstudierna säkrar ytterligare att studenten får goda förutsättningar att nå examensmålen avseende ämnes och ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter i yrkesrollen.

43 Ämnesdidaktik i ämneskurser
Ämnen läses med utbildningsvetenskaplig inrikting (spanska med utbildningsvetenskaplig inriktning etc) Förväntade LÄrande Resultat (FLÄR) i kursplanerna styr de ämnesdidaktiska målen i ämnesundervisning Integrationen av ämnesdidaktiken med ämnesstudierna varierar men tydligheten är ett krav.

44 Ämnesdidaktik Möjliga frågor:
Hur kan det ämnesdidaktiska innehållet och kvaliteten garanteras för alla ämnen? Hur kan ämnesdidaktiken garanteras när lärarstudenter samläser kurser med andra studenter? Hur mycket ämnesdidaktik får en student i ämnet X? Hur förhåller sig de ämnesdidaktiska målen i ämnet Y till examensmålen?

45 6. Undervisning, kurslitteratur och examination
HSV:s bedömningsgrunder: Undervisningsformerna, vald kurslitteratur/annat lärandematerial och examinationsformerna säkrar forskningsanknytning/konstnärlig utveckling och progression, Examinationen inom den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs i samarbete med utbildade handledare vid de medverkande skolorna.

46 7. Säkring av examensmålen
HSV:s bedömningsgrunder: Krav finns klart dokumenterade, exempelvis i form av betygskriterier, och framgår av instruktioner för tentamina, examensarbeten och annan examination, Lärosätet kan visa att utbildningen kommer att ge studenterna goda förutsättningar att nå målen. Instruktioner för prov och bedömningskriterier/mallar för examinationer finns klart dokumenterade.

47 8. Infrastruktur (ej LU/Hkr)
HSV:s bedömningsgrund: Studenterna har god tillgång till litteratur/annat lärandematerial, informationstekniska resurser och annan nödvändig utrustning.

48 9. Säkring av utbildningens kvalitet (ej LU/Hkr)
HSV:s bedömningsgrund: Det finns ett kvalitetssäkringssystem som garanterar utbildningens framtida kvalitet.

49 Ämnen Musik Svenska Svenska som andraspråk Engelska Tyska Franska
Spanska Italienska Filosofi Historia Religionskunskap Psykologi Media Geografi Samhällskunskap Biologi Matematik Fysik Kemi Teknologi Data Naturkunskap Hem- och konsumentkunskap