Aktuellt om vatten Illustration: Jonas Lundin

En presentation över ämnet: "Aktuellt om vatten Illustration: Jonas Lundin"— Presentationens avskrift:

1 Aktuellt om vatten Illustration: Jonas Lundin Samverkansträff – Miljötillsyn inom jordbruket Johan Axnér Länsstyrelsen i Västmanlands län

2 Disposition Information om samrådsperiod för FP, ÅP och MKN för Vatten för period Uppdaterad statusklassning Uppdaterade miljökvalitetsnormer (MKN) Förslag på åtgärder för att nå MKN Information om bidrag MER (Mälaren en sjö för miljoner, LIFE IP för NÖVD)

3 Vattenförvaltningscykeln
Arbetet genomförs i en 6-årig cykel.

4 Vad är god status? Grundvatten: Kemisk status Kvantitativ status
Uppnår ej god God Dålig Otillfredsställande Måttlig God Hög Grundvatten: Kemisk status Kvantitativ status Ytvatten: Ekologisk status Grundvatten Kemisk status: God/Otillfredsställande. Tittar på förekomst och halter av vissa ämnen, som regleras i grundvattendirektivet. Kvantitativ status: God/Uppnår ej god. Förhållandet mellan tillrinning och uttag. Ytvatten Kemisk status: God/Uppnår ej god. Fr f allt 33 prioriterade ämnen, som regleras i dotterdirektivet. EU-gemensamma gränsvärden. Ekologisk status: 5-gradiga skalan, hög till dålig. Ska spegla hur stor påverkan vattnet är utsatt för. En låg påverkansgrad = en god eller hög status. Man bedömer den ekologiska statusen genom att beräkna en kvot (EQR) mellan … HÖG ekologisk status = Vattnets biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska (dvs påverkan på vattnets väg och flöde) status ska i stort överensstämma med naturliga förhållanden. Det finns i princip inga opåverkade vatten i Sverige, men de som är minst påverkade är de som anses ha hög status. GOD ekologisk status = en viss påverkan tillåts (för fosfor tillåts t ex halter motsvarande dubbla referensvärdet)

5 Kommunerna berörs som ansvariga för planering av mark- och vattenanvändningen enligt PBL som tillsynsmyndigheter enligt MB som ansvariga för vattenförsörjning och avloppsvattenrening enligt VA-lagen Ur ”Handbok om åtgärdsprogram inom vattenförvaltning enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön” Först, lite bakgrundsinformation…

6 Miljökvalitetsnormer
Anger den kvalitet som vattnet ska ha Utgår från statusklassificeringen Målet enligt direktivet är god status 2015 Olika typer av undantag kan göras Tidsfrist, Mindre strängt krav, KMV Bindande för myndigheter och kommuner prövning, dispenser, anmälningsärenden, tillsyn, föreskrifter, planer Nu har vi tittat på hur det ser ut, på statusen. Nästa steg är att se på hur vi vill att det ska se ut = miljökvalitetsnormerna. MKN gäller vattenförekomster, men kan indirekt ha effekt även på övriga vatten, som har betydande påverkan på vattenförekomsten. Trycka på att det är kommunernas ansvar att genomföra ÅP och följa MKN!

7 Åtgärdsprogram 2009 Beslutat i december 2009
Bindande för myndigheter och kommuner 37 åtgärder Utveckling av lagstiftning och styrmedel Utveckling av kunskapsunderlag Åtgärder påbörjade 2012 Förslag på konkreta åtgärder per miljöproblem

8 Åtgärdsprogram 2015 Samråd 1 november 2014 - 1 maj 2015
Beslutas i december 2015 Bindande för myndigheter och kommuner Styrmedelsåtgärder Mer preciserade Med motiveringar Åtgärder per avrinningsområde i bilagor Förslag på 9 åtgärder till kommunerna (jfr med ). Mer detaljer – se ”poster”.

9 Vi har arbetat med något som vi kallar för ”åtgärdsunderlag” (återkommer till vad det är för något). Det har vi gjort i ungefär fyra år nu. Detta material ligger till grund för de åtgärdsprogram som nu ska remissas. Nytt, svårt, väldigt omfattande Finns stora osäkerheter Bättre än alternativet (att gissa utifrån ingenting) Aldrig tidigare funnits ett sånt här material

10 Samrådsperiod för FP, ÅP och MKN för Vatten för period 2015-2021

11

12 Databasen VISS http://viss.lansstyrelsen.se/

13 Vattenförekomster i NÖVD med övergödningspåverkan

14 Preliminär sammanställning av delaron med fosforbeting
Dessutom påverkan från dagvatten i tre nedersta delområdena i Köpingsån plus Köpingsviken.

15 Övergödning Övergödning förekommer i hela kommunen, förutom högst upp i källflödena (försurning istället). Vid bedömningen tittar vi i första hand på biologiska undersökningar (ff a kiselalger och växtplankton). Därefter på mätningar av fosfor. Biologin väger tyngst. Innebär att man kan ha god status på näringsämnen och måttlig på biologin – bedöms som övergödningsproblem. För att kvantifiera omfattningen på problemen använder vi oss av två begrepp, förbättringsbehov och beting. Förbättringsbehov Är skillnaden mellan uppmätta totalfosforhalter och den halt som krävs för god status. Räknas fram i procent och ”översätts” till kg fosfor/år genom att applicera procenten på modellerad belastning (PLC5 och FUT). Anges per vattenförekomst. Finns i VISS. Schablon 10 % används om: - om näringsämnen har god status men biologin visar på näringspåverkan - om uppmätta halter saknas Optimerat beting Det finns en nationell modell för att optimera förbättringsbehovet. Modellen används på ett helt (eller delar av) avrinningsområde. Tar hänsyn till åtgärder uppströms, som kan tillgodoräknas nedströms. Optimeringen består i att få ett så litet totalt reduktionsbehov för fosfor i hela arot. För att få det fördelar modellen om förbättringsbehovet mellan vattenförekomsterna utifrån vissa förutsättningar. Oberservera att förbättringsbehov och beting bara är MINIMI-BEHOV (eftersom man räknar till gränsen för god status). Skedviån: 790 kg i förbättringsbehov, 724 kg i optimerat beting (17 st) Skedvisjön: 56 kg förbättringsbehov (SRK, 6 st), inget beting Lillån, Eriksbergsbäcken: 39 % förbättringsbehov (utifrån Västlandasjön) Västlandasjön: 89 kg förbättringsbehov (optimerat beting 89 kg för både Västlandasjön och Eriksbergsbäcken) Lillån, Rabobäcken: beting 679 kg (förbättringsbehov 697 kg PLC5, övergödningskartering 6 st). Hedströmmen har inget beting i mynningsförekomsten (förbättringsbehov ca 450 kg). EA ska ändå göras. Gisslarboån, Sågdammen: 532 kg i förbättringsbehov (övergödningskartering 4 st), 526 kg i beting Köpingsån (se karta) Lundbysjön – god status på näringsämnen, näringspåverkan på biologin. Därför 10 % förbättringsbehov, men inget beting efter optimering. Bara potentiella åtgärder. Även för Mälaren finns förbättringsbehov i % utifrån uppmätta halter för varje bassäng/vfk. Galten = 14 %, Köpingsviken 16 % Optimeringsmodellen har använts på ett annorlunda sätt för Mälaren. Ännu har ingen optimering gjorts. Istället har vi lagt in alla optimerade beting för de tillrinnande vattendragen och räknat bort dem från belastningen till bassängerna. Då får man en bild av hur det skulle kunna se ut för Mälaren om man når god status i alla tillrinnande vatten. Man får alltså en bild av vilka kvarvarande reduktionsbehov som finns för bassängerna. Galten och Köpingsviken= 0 % Visar att det kan vara effektivare att göra åtgärder uppströms för att nå god status i Mälaren. Men innebär detta att man inte behöver göra åtgärder i de mälarnära områdena? Komma ihåg att det är lång väg tills vi har god status överallt uppströms, betingen är beräknade som minimi-behov och det finns osäkerheter i underlagen. Vissa åtgärder, som EA, kommer att behöva göras ändå.

16 Fosforhalt i vatten

17 Vilka åtgärder behöver genomföras för att nå GES?
Strukturkalkning Spridning av stallgödsel Våtmarker/Fosfordammar Skyddszoner i jordbruksmark Tvåstegsdiken Enskilda avlopp Fosforavskiljning vid reningsverk? Bräddningar? Dagvattendammar? Åtgärdsutredningar

18 Åtgärder för att nå god ekologisk status i Svartåns avrinningsområde
Godkänd renings- standard för enskilda avlopp Minskat läckage vid spridning stall- gödsel Våtmarker Anpassade skyddszoner Ökad rening vid avloppsreningsverk Fosfordammar Strukturkalkning

19 Fosforhalter (µg/l) för att nå god status
40 % 40 % 40 % 40 %

20 Minskat läckage vid spridning av stallgödsel
Tillförsel av fosfor till jordbruksmark 2009 (totalt tillfördes ton)

21 Minskat läckage vid spridning av stallgödsel
Fosforgödsling utifrån P-AL-klass och jordbruksverkets riktlinjer Skulle kunna innebära minskade fosforförlusterna från åkermark med upp till 70 ton Undvika spridning till vall när tillväxten avtar Det sprids stallgödsel till slåttervall under senhösten när tillväxten avtar på drygt hektar, vilket innebär 5100 ton P ( hektar i Svealands Slättbygder; 540 ton P) Skulle kunna innebära minskade fosforförluster från åkermark med upp till 50 ton Undvika hög engångsgivor Om engångsgivor större än 60 kg P/ha undviks så skulle fosforförlusterna kunna minskas med ca 40 ton Nedbrukning efter spridning Skulle innebära minskade fosforförlusterna från åkermark med minst 15 ton SUMMA åtgärdspotential > 150 ton !

22 Myndighetsåtgärder

23

24

25

26 Myndighetsåtgärder

27 Finansiering av åtgärder
LOVA (LOkala VAttenvårdsprojekt). LONA (LOkala NAturvårdsprojekt). Landsbygdsprogrammet Axel 2 och 4 Miljöersättning Kompetensutveckling Leader Biologisk återställningsmedel i anslutning till kalkade vatten. Fiskevårdsmedel ÅGP (åtgärdsprogram för hotade arter) Riktigt stora projekt kan söka EU-medel (ERUF, Innova, LIFE m fl) Havs- och vattenmyndigheten LOVA (LOkala VAttenvårdsprojekt). Sökanden motfinansierar med 50%. Projekt som genom planer eller fysiska åtgärder bidrar till att minska närsaltsbelastningen på sjöar, vattendrag och hav. LONA (LOkala NAturvårdsprojekt). Sökanden motfinansierar med 50%. Brett bidrag som kan användas för alla möjliga naturvårdsprojekt Landsbygdsprogrammet Under revidering. Delar av programmet kommer igång under Regeringen har beslutat om landsbygdsprogrammet. EU-kommissionen ska nu granska och godkänna. Mot bakgrund av detta tror vi att det svenska landsbygdsprogrammet kan börja gälla någon gång under våren Inga beslut om stöd eller utbetalningar kan tas innan EU-kommissionen godkänt programmet. Biologisk återställningsmedel i anslutning till kalkade vatten.

28 Åtgärder genomförda med LOVA-medel
Västerås stad ”Fosfor 2012” Många strukturkalkningsprojekt har fått LOVA-bidraget Västerås stad Hallstahammar   Isätrabäcken Gussjön Galtenstillrinning Skultuna Haraker Ransta-Kinstaåns regleringsföretag Kungsörs kommun Västerby-Vista dikningsföretag Åsby-Frössvi-Dikningsföretag Kungsörs och Arboga kommun Västerby-Vista dikningsföretag Kumla-Tärna LRF 2014 Strukturkalkning Ingeberga Råby   Västerås Vattenplan Kungsör VA-plan Sala/Heby VA-plan Sala Vattenplan Reningsdamm Stävresjön Abelsbergs samfällighetsförening. Västerås stad kostnad för projektet 900 tkr, varav kr Åbydammen, Genomsnittlig strukturkalkningskostnad per hektar Medel 3725 Median 3772 STDV 552 Max 4739 Min 2659

29 Rådgivning för lant-bruk och miljö
Minska övergödningen Säker användning av växtskyddsmedel Minska utsläppen av växthusgaser Länka till hemsidan!

30 Greppa Näringen Fortsatt satsning under kommande programperiod för LBP
Med prioritering för Miljötillsyn ÅP för vatten Vattenskyddsområden Energi och klimat Hantering av växtskyddsmedel (IPM) Kort bakgrund här. Idag är Ha ansluten till Greppa näringen av totalt Ha jordbruksmark i Västmanland. Motsvarar 24%.

31 Mälaren – en sjö för miljoner (MER)
MER Samverkansnätverk för kommuner inom NÖVD. Medlemsavgiften är beslutad till 1 kr/invånare i kommunen. Kunskapsöverföring, erfarenhetsutbyte, gemensamma ansökningar mm. I första hand försöka effektivisera vattenarbetet och underlätta för varandra. Behovsstyrd utifrån kommunala önskamål. David kan komma ut till kn och berätta mer om projektet. Ur projektet har en idé vuxit fram om att söka medel för ett Life-projekt (Life IP integrated)

32

33 Åtgärdsinriktat nätverkande och lärande
Hög Uppskalning/implementering Långsiktig förvaltning Åtgärder Pilotprojekt Samverkan Innovation God Nätverk Projektutveckling Projektansökningar Erfarenhetsutbyten Målbilder LBP LIFE IP Måttlig Vinnova ERUF ÖMS

34 LIFE IP GOWATS North Baltic
Större projekt i en ”större” geografisk skala med sikte på fullständigt genomförande av en plan eller strategi I projektet ska andra finansieringsformer integreras för att helheten ska leda till fullständigt genomförande. Minst 6 år och sannolikt genomsnittligt bidrag på 100 milj från EU. Ett sk avsiktsförklaring ”Concept note” tas fram inom ramen för Mälaren – en sjö för miljoners finansiering (20 kommuner). Huvudspår: Ett distriktsövergripande projekt med sikte på ”full implementation” av förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet i Norra Östersjöns vattendistrikt, VM NÖVD/LST-U som sökande. Nyköpingsåarna bjuds med i GOWATS, men kanske söker själva.

35 Förslag till upplägg Genomförande av nyckelaktiviteter inom olika tematiska och geografiska områden. Fokus på övergödning, fria vandringsvägar för fisk och miljögifter. Olika aktiviteter placeras på olika platser i distriktet, utifrån behov hos vattenförvaltningen och kommunernas Kunskapsöverföring mellan de olika geografiska sammanhang. Genomförande av nyckelaktiviteter (capacity building, best practice, demonstration el innovation) inom olika tematiska och geografiska områden, preliminärt med fokus på övergödning, fria vandringsvägar för fisk och miljögifter. Olika aktiviteter placeras på olika platser i distriktet, dels utifrån vattenförvaltningens behov och dels utifrån kommunernas behov Aktiviteterna styrs båda ”top down” och ”bottom up. Systematisk kunskapsöverföring mellan de olika geografiska sammanhang.

36 Flera ämnesområden och flera geografiska sammanhang – Förslag!!
Övergripande vattenförvaltning Övergödning Fria vandringsvägar Miljögifter Klimat – vattenkvalitet – översvämning – dricksvatten Hjälmarens vattenvårdsförbund/Läns-styrelsen i Örebro län Länsstyrelsedriven samverkan i Hjälmarens avrinningsområde Övergripande förslag till organisation av projektet. KSL – Kommunförbundet Stockholms län Ge en geografisk överblick av området. Beskriv kort det tilltänkta upplägget (förslaget) i stora drag. Mälarens vattenvårdsförbund/Länsstyrelsen i Västmanland Kommundriven behovsstyrd samverkan inom Mälaren – en sjö för miljoner Länsstyrelsen i Stockholms län/KSL Mälarövergripande samverkan om dricksvatten och klimatförändringar

37 Åtgärdskontor Aktiviteterna och åtgärdsarbetet utgår från regionala projektkontor, med koordinering och samordning från LST - Västmanland Projektkoordinator LST - Västmanland Projektkontor – aktiviteter och åtgärder inom Mälarens vattenvårdsförbund/Mälaren – en sjö för miljoner LST – Västmanland/Mälarens vattenvårdsförbund Projektkontor – aktiviteter inom Hjälmarens vvf och Örebro län LST – Örebro/Hjälmarens vvf Projektkontor – aktiviteter i Stockholmsregionen KSL/LST – Stockholm? Denna kommer inte med!?

38 Olika aktiviteter under respektive ämnesområde – exempel
Framtagande av handlingsplaner för X avrinningsområden på olika skalor utifrån olika processupplägg Upprättande av projektkanslier för att genomföra aktiviteter inom GOWATS för god status Övergripande vattenförvaltning Samordning på lokal och nationell nivå av arbetet inom landsbygdsprogrammen och vattenförvaltningen. Gemensamt åtgärdsarbete med best practice och demonstration inom respektive projektkanslier Innovativa styrmedel – test på ett avrinningsområde Övergödning Multifunktionella fiskvandringsvägar i stadsmiljö Handlingsplan och demonstrationsanläggningar för innovativt skogsbruk och energiproduktion för god status - exempel Hedströmmen Fria vandringsvägar Hantering av förorenade sediment – erfarenhetsutbyten, projektutveckling och piloter Prioriterade ämnen – kunskap och prioritering Samordnad hantering av läkemedelsrester Miljögifter Uppbyggnad av kunskap och beredskap map klimatförändringarnas inverkan på vattenkvalitet och dricksvattenförsörjning Reservvattenförsörjning i Mälarregionen Klimat – vattenkvalitet – översvämning – dricksvatten Kort beskrivning av vilka de tilltänkta aktiviteterna och fysiska åtgärderna är. Något med att följande aktiviteter ser vi idag framför oss. Kan naturligtvis komma att ändras beroende på en rad olika omständigheter som kommande LBP mm.

39 Kontakt till Mälaren – en sjö för miljoner och LIFE IP GOWATS North Baltic