Tidiga insatser för barn i förskolan

En presentation över ämnet: "Tidiga insatser för barn i förskolan"— Presentationens avskrift:

1 Tidiga insatser för barn i förskolan

2 Övergripande mål Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Vara för barn och ungdomar invånare år 2015 Vår socioekonomiska satsning på tidiga insatser i förskolan ligger i linje med våra kommunens övergripande mål. Vår målgrupp är främst barn och ungdomar och alla insatser vi kan göra för att ge barnen ett gott liv är viktiga. Vår förhoppning är även att satsningen ska öka kvaliteten på alla bildnings verksamheter, vilket gör oss till en attraktiv kommun att bosätta sig i för barnfamiljer.

3 Grundläggande värden Kund/brukarorientering Våra kunder/brukare är anledningen till att vi finns. Engagerat ledarskap Våra chefer är synliga och engagerande i sitt uppdrag att leda individer och arbetslag. Allas delaktighet och engagemang Vi är och tillåts vara delaktiga i våra uppdrag. Kompetensutveckling Vi stimulerar personlig och professionell utveckling för att nå uppsatta mål. Vara vågar! Vi antar utmaningar med mod och kreativitet för att nå uppsatta mål. Satsningen bygger på kommunens grundläggande värderingar. Vi har ett stort kund/brukarfokus, det är barnen och deras familjer som står i fokus. Nyrekryterade pedagoger skapar möjligheter för chefen att vara mer synlig och engagerad ute i verksamten. Tillsammans med ledning, förskolechefer, special- och socialpedagoger är skapar vi delaktighet och engagemang. Vi planerar någon form av kompetensutveckling under två år. Samtal förs hur vi ska sprida den kunskap och erfarenhet vi får under tidens gång. Den socioekonomiska satsningen är också ett bevis på att vi vågar. Vi vågar se utanför ramarna och prova ta nya grepp för att nå våra mål.

4 Socioekonomiska förutsättningar
Låg utbildningsnivå Många med rätt till insatser enligt LSS Höga kostnader för placeringar av barn och unga, som dock minskar Kostnader för placering i HVB och på institution har ökat markant de senaste åren. Flera målgrupper i behov av särskilt stöd Vara kommuns socioekonomiska förutsättningar. Vara kommun kännetecknas av en låg utbildningsnivå. Det bor även fler personer med rätt till insatser enligt LSS, kommunen erhåller medel via skatteutjämningssystemet för dessa insatser. Föräldrars utbildningsnivå har enligt forskning dubbelt så stort förklaringsvärde på betygsutfall jämfört med etnicitet och kön, vilket gör att det är viktigt att kommuner med struktur som Vara verkar kompensatoriskt redan tidigt. Godkända betyg är enligt forskning en viktig framgångsfaktor för att minska utanförskap. Under de senaste åren har antalet placeringar snarare minskat än ökat, så när det gäller familjehemsplaceringar är det inget alarmerande. Däremot har kostnader för placering i HVB och på institution ökat markant de senaste åren. Framförallt är det placeringar av föräldrar/barn samt tonåringar. Flera målgrupper är i behov av särskilt stöd. Som exempel från en förskola nämns dels barn från familjer med social problematik, dels barn från flykting­familjer i behov av språkstöd och dels barn som inte klarar att vara i stora barngrupper och behöver särskilt stöd från personalen.

5 Socioekonomisk rapport 2012
Konstaterade: Riktad specialkompetens behövs. Familjerna ska få ökade möjligheter till stöd och hjälp, utan att detta upplevs av föräldern som ett misslyckande i föräldraskapet. Samhällsekonomisk vinst av att sätta in tidiga insatser. En angelägen resursfråga, både ur ett individ och ekonomiskt perspektiv. I den Socioekonomiska rapporten som kommunen tog fram 2012 konstateras att det är en framgångsfaktor och en samhällsekonomisk vinst att upptäcka och arbeta intensivt med barn i behov av särskilt stöd och deras föräldrar redan i förskolan. Genom detta kan man förebygga ett livslångt utanförskap och samtidigt minska kostnader för samhället. Följande faktorer lyftes fram i den socioekonomiska rapporten (se bild)

6 Avsatta resurser 5 miljoner, 2014-2015
3 Specialpedagoger, 3 Socialpedagoger tillsvidareanställs våren 2014 2 miljoner extra per/år, 2016- Resultaten av rapporten mynnade ut i ett politiskt beslut att satsa på tidiga insatser för barnen i kommunens förskolor. Man avsatte 5 miljoner kronor under , dessa medel skulle bl a användas för att tillsätta 3 Specialpedagoger och 3 Socialpedagoger som ska arbeta med barnen, utifrån både familjesituationen och verksamheten på förskolan. Att satsningen var något man från början trodde på visade det faktum att man valde att tillsvidareanställa alla 6 tjänsterna och att man avsatt 2 miljoner kronor per/år 2016-

7 Förskolans verksamhet
Förskolan Vara kommun Vara området Torsgården/Frejgården 1 specialpedagog 1 socialpedagog ALV-området Arentorp Levene Vedum Kvänum/Tråvad Kommunens förskoleverksamhet är uppdelad i tre områden: Vara området, ALV (Arentorp, Levene, Vedum) -området och Område Kvänum/Larv/Tråvad. En socialpedagog och en specialpedagog bildar ett team som ska serva en eller flera förskolor. På detta sätt blir alla kommunens förskolor inblandande i projektet. Chef för de nyanställda blir den förskolechef på den/de förskolor som teamet arbetar på.

8 Huvudtanke Huvudtankarna är att arbeta förebyggande, långsiktigt och inkluderande för barn upp till 5 år i Varas kommunala förskoleverksamhet. Huvudtanken var att under de två första åren hitta ett sätt att arbeta förebyggande, långsiktigt och inkluderande för barn upp til 5 år i Varas kommunala föprskoleverksamhet.

9 Målsättning Målsättningen med dessa specifika insatser är att i ett tidigt skede stödja barnet och dess familj. Det ska skapa förutsättningar för barnet att nå de pedagogiska målen i grundskolan och ge ett tryggare socialt nätverk. Dessa omständigheter ses som starka skyddsfaktorer för att förhindra framtida utanförskap och ska därigenom också minska samhällskostnader på både lång och kort sikt.

10 Delmål Identifiera och kartlägga behov.
Lyfta fram förebyggande och främjande arbetssätt inom skola och socialtjänst. Öka kunskapen hos chefer och politiker. Starta en ny process kring tidiga insatser för barn i förskola. 1. Identifiera och kartlägga barn i behov av tidiga insatser, vilka livsområden som visar på problematik, vilka åtgärder som vidtas och vilka effekter vi kan se av dessa. 2. Lyfta fram förebyggande och främjande arbetssätt inom skola och socialtjänst. Det handlar om just tidiga insatser för att ge förskolebarnen förutsättningar att klara sin skolgång och fungera bra socialt i samhället. De arbetssätten vi identifierar som lyckosamma kommer vi att kunna använda oss av inom både bildnings och socialas verksamheter. 3. Öka kunskapen hos chefer och politiker om tidiga insatser och förståelse för andra aktörers uppdrag och dess möjligheter respektive begränsningar i samarbete. Under de två första åren kommer vi att ha regelbundna avstämningar med politiker och chefer. På träffar för samtliga chefer kommer vi att redovisa vad som görs och föra en dialog kring detta. Vi tror att alla kommunens verksamheter kan ha utbyte av de erfarenheter som vi får från en sådan här insats. Här är det viktigt att vi presenterar vår egen pågående forskning men även viktigt att redovisa och dikutera kring vad som händer i vår omvärld. 4. Starta en process med syfta att utveckla strukturer för samarbete samt synkronisering av åtgärder och insatser runt barn i förskolan. Efter de första två åren är vår förhoppning att dessa insatser ska integreras helt i den ordinarie verksamheten. Det som vi i dagsläget kallar en socioekonomisk insats ska permanentas. Processen är startad, vi håller i dagsläget på att utveckla strukturer för samarbete i förskola och skola. Processen följs upp och utvärderas av forskare från högskolan väst.

11 Samverkans projekt Vara kommun, bildningsförvaltningen
Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst. Då kommunen tog beslutet att bevilja projektmedel för tidiga insatser var man noga med att insatserna skulle vara väl underbyggda i forskning och förankrade i berörda förvaltningar. Vi valde då att koppla in forskare från Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst tillsammans med Vara kommun och bildningsförvaltningen. Från högskolan:Lena Nilsson som kommer från det specialpedagogiska området och Daniel Olof Wiedel som forskar inom det socialpedagogiska området. För Vara kommun: Förskolechefer för de tre områden som förskolan är indelad i kommunen. Även bildningschef, kvalitetschef och politiker samt de nyanställda social och specialpedagogerna är inblandade. Vara kommun vill ha hjälp med att titta på effekter och respons i att utveckla av den satsning de gör för de yngsta barnen. Skriv till om forskarna…. Kropp, själ och kreativitet

12 Projektets uppstart -14 Samtliga nyanställda på plats i maj -14
Regelbundna träffar med forskare Forskare bekantar sig med kommunen och kommunens arbetssätt. Nya medarbetare introduceras. Implementera projektet på olika nivåer. Anställningarna har påbörjats mellan slutet av mars – mitten av maj. Högskolan Västs forskare, Daniel Olof Wiedel och Lena Nilsson, har träffat såväl de nya pedagogerna som deras chefer, FC förskolechefer, bildningschef, övriga skolchefer, kvalitetschef, elevhälsochef samt bildningsnämndens arbetsutskott i olika konstellationer som enstaka medarbetare och hela eller delar av gruppen vid sex tillfällen från januari till juni. forskare bekanta med kommunen och kommunens arbetssätt och de tankar som ligger bakom projektet till att introducera de nya medarbetarna och implementera projektet på olika nivåer.

13 Aktuella frågeställningar
Hur kan arbetsmetoder beskrivas, utvecklas och kopplas till avsikten med projektet? Vilka effekter har denna insats på förskolans arbete? Hur kan man på sikt veta att detta arbete ger resultat enlig de mål som är uppsatta? Forskaran har i dagsläget ställt upp ett antal frågeställningar:Hur kan de arbetsmetoder beskrivas som socialpedagogerna och specialpedagogerna arbetar efter? (Dessa kallas förnärvarande ”de sociala teamen”). Vilka av dessa arbetsmetoder kan utvecklas och hur kan dessa kopplas till avsikten med projektet? Vilka effekter har denna insats på förskolans arbete (och förståelse kring dessa processer)? Denna fråga riktar sig mot vad de sociala teamen har för effekt på den övriga personalen inom förskolan och förskolan som helhet. Relationen mellan de sociala teamen och rektors roll är också intressant. Hur kan man på sikt veta att detta arbete ger resultat enlig de mål som är uppsatta? Denna fråga riktar sig mot långsiktiga mål kring projektet. Hur kan man på sikt följa de barn man definierar som tillhörande projektet? Hur sker övergångar till skola? Hur kan kunskaper från projektet leva kvar över tid och komma barn, föräldrar och förskola tillhanda?

14 Metoder Följeforskning, aktionsforskning Critical Incidents
En forskningsmodell som samtidigt kan fungera som utvärdering. Critical Incidents händelse/situation identifieras som en där man ”lyckas” i verksamheten. Fokusgruppsintervjuer med personal från varje förskoleområde. De sociala teamens egen dokumentation. Följeforskning där aktörer från förskoleverksamheten är aktiva i processen. Den första frågan, kring metoder och arbetssätt, kan med fördel arbetas med enligt en aktionsforskningsmodell och att bearbeta resultatet av dessa aktioner i en forskningscirkel. Dessa modeller bygger på högt deltagande av alla parter och utgår från deltagarnas erfarenheter och frågor. Forskaren bidrar med systematik, ställa frågor, samla information och lämplig forskning medan deltagarna samlar in och dokumenterar de aktioner som man gemensamt kommer fram till. De frågor som ställs i detta arbetssätt kan både handla om upplevelser, processer och faktiska arbetsmodeller. vara Critical Incidents (CI) (Lister, 2012) som den används i Bons och Ginner Hau (2013). Denna går ut på att en händelse/situation identifieras som en där man ”lyckas” i verksamheten. Det vill säga när det händer som man avser ska hända. I detta fall när man lyckas identifiera ett barn med särskilda behov och arbeta med det på ett sätt som man definierar som lyckat. I CI utgår man då från denna situation och genom att intervjua och/eller göra observationer så försöker man identifiera de processer som leder fram till det önskade resultatet. Även denna arbetsmetod har hög grad av deltagande av projektets parter. Detta sätt (CI) kan man använda i ett senare skede för systematiskt utvärdera och skapa kunskap kring en eller några ”lyckade fall”. Dessa kan både beröra arbete med målgruppen men också beröra det ”inre” arbetet som de sociala teamen har i form av handledning och utveckling av personal. Fokusgruppsintervjuer med personal från varje förskoleområde. Dessa kan sedan diskuteras och analyseras på flera nivåer: Frågor kring syn på barn, förskolans uppdrag och kring vad man kan göra åt barn man upplever vara i ”risk”. Synen på vilket stöd man har som personal i det dagliga arbetet med barnen Deltagarna i de sociala teman kommer att dokumentera sitt arbete som ett underlag för de aktioner som ska studeras och de teman/situationer som ska behandlas i cirkeln. I denna dokumentation (som skickas till forskarna) finns det möjlighet att de själva reflekterar och beskriver sitt arbete utifrån sin profession och att detta kan bilda ett underlag för olika förståelser för hur ett förbyggande arbete växer fram, ska förstås, vilka likheter och olikheter som finns med profession och handlingar i fokus.

15 Framgångsfaktorer Närhet - familjen och skolan som arena.
Öka antalet elever som når målen Minska social utsatthet och utanförskap Olika kompetenser/professioner tillsammans kan stödja det främjande och förebyggande arbetet Några framgångsfaktorer som vi önskar ska komma ut av insatsen och det faktum att vi valt att satsa på både specialpedagogisk och socialpedagogisk kompetens är att antalet elever som når målen ökar, att minska den sociala utsattheten och utanförskapet, att visa på det positiva med att nyttja olika komptenser i arbetet med främjande och förebyggande insatser.

16 Område Vara start Förskolechef informerar om tidiga insatser.
Varit ute på avdelningarna Tagit fram gemensam ärendegång och dokumentation. Samspel/samarbete samsyn mellan social –och specialpedagog Vi är som framgått bara i början av vår resa för att skapa bättre förutsättningar för barn och deras familjer. Vi kommer gärna tillbaka och berättar hur det framskrider och redovisar resultatet av vårt tvååriga forskningsprojekt som beräknas vara klart våren 2016.

17 Här är vi nu Täta möten Veckomöten med förskolechef
Finns med på reflektionsmöten Genomgång av kartläggning av barngruppen höst och vår Samordnar insatser och har samma mål i förskola/familj Handleder arbetslag Stöd till förskolechef

18 Förskolechef Vilka fördelar kan vi se
Snabba insatser, korta beslutsvägar Synlig för barn, föräldrar och personal Styrka i att vi finns på stället, är med i processen, den kan ändras på vägen. Vi vågar prova, det finns ingen färdig mall.

19 Pedagoger Vilka fördelar kan vi se
Håller i trådarna Skriver/avlastar Finns nära/synliga Stöd till beslut Snabbt svar, är med i processen Förebyggande, ”små frågor”

20 Fortsättning följer……..
Resultat Vi är som framgått bara i början av vår resa för att skapa bättre förutsättningar för barn och deras familjer. Vi kommer gärna tillbaka och berättar hur det framskrider och redovisar resultatet av vårt tvååriga forskningsprojekt som beräknas vara klart våren 2016. Fortsättning följer……..