BIBLIOTEKENS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KOMMUNIKATIONEN Biblioteksdagarna, 6–8 maj 2004, Karlstad Sara Kjellberg, Lunds universitets bibliotek, biblioteksdirektionen.

En presentation över ämnet: "BIBLIOTEKENS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KOMMUNIKATIONEN Biblioteksdagarna, 6–8 maj 2004, Karlstad Sara Kjellberg, Lunds universitets bibliotek, biblioteksdirektionen."— Presentationens avskrift:

1 BIBLIOTEKENS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KOMMUNIKATIONEN Biblioteksdagarna, 6–8 maj 2004, Karlstad Sara Kjellberg, Lunds universitets bibliotek, biblioteksdirektionen

2 Agenda Bakgrund Bibliotekens roll Tillgängliggöra Medvetandegöra

3 Bakgrund Mängden information ökar Informationen är ostrukturerad och svåråtkomlig ”priskrisen” Skifte från publicering som produkt till process med hjälp av ny teknik ”Open Access”-rörelsen Forskarens utgångsläge

4 Tillgång till information Medeltiden –informationen fanns spridd bland många bibliotek –svår att hitta –tidsödande 2004 –informationen finns spridd bland många bibliotek/webbsajter –svår att hitta –tidsödande

5 ”Priskrisen” 1. - Varför? Allt mer forskning publiceras av allt färre förlag till allt högre priser = allt färre institutioner har råd att köpa den information de behöver 50 % av vad vi vid Lunds universitet betalar för e-tidskrifter och databaser går till ett förlagspaket i år

6 ”Priskrisen” 2. - Konsekvenser Lunds universitet har råd med allt mindre del av den totala utgivningen Stora förlagspaket tränger ut de små förlagen = viktiga tidskrifter ersätts av tidskrifter som finns i paketen Allt mindre utrymme att köpa monografier

7 Forskarens utgångsläge Deras huvudmål är att sprida sina resultat, få dem arkiverade, registrerade och certifierade/validerade Omedveten om de nya möjligheterna Ingen eller mycket lite kunskap om upphovsrättsfrågorna Känner inte till Open Access

8 Den nya tekniken Internets födelse med diskussions-listor, bloggar, egenarkivering etc. Open Archives Initiative, (OAI-PMH)Open Archives Initiative –Teknik för insamling av metadata från fulltextarkiv

9 Open Access 1. BOAI - Budapest Open Access Initiative, 14 februari 2002 Timeline of the Open Access MovementTimeline PLoS, Bethesda, Wellcome Trust, Berlin Declaration m.fl. Definition: […] free availability on the public internet, permitting any users to read, download, copy, distribute, print, search, or link to full texts of these articles […]

10 Open Access 2. Två spår för att tillgängliggöra vetenskaplig information inom alla ämnen fritt på Internet 1. Egenarkivering/ self-archiving –Pre- and e-print arkiv –Ämnesbaserade t.ex. ArXiv (1991) –Institutionella t.ex. LU:research (2002) 2. ”Open-Access”-tidskrifter –Fritt tillgängliga kvalitetsbedömda vetenskapliga tidskrifter

11 Bibliotekens roll i den vetenskapliga kommunikationen?

12 Vissa skulle argumentera att… Biblioteket är en serviceorganisation och är inte en del av den vetenskapliga kommunikationen Forskaren lyssnar bara på andra forskare när det gäller vetenskaplig kommunikation

13 Bibliotekariens roll… Arkiverar kunskap Organiserar kunskap Tillgängliggör information Bygger globala nätverk för tillgång till distribuerade samlingar Sprider forskningsresultat vidare Stöttar jämlik tillgång till information

14 …d.v.s. biblioteken är en aktiv del i den vetenskapliga kommunikationen!

15 Strukturera och tillgängliggöra

16 Värdera Biblioteken måste värdera de fria resurserna lika mycket som licensierade eller inköpta Det är resursens relevans och kvalitet som är avgörande inte publiceringsmodell Vi är redan bra på att hitta och välja dessa resurser men…

17 Integrera Biblioteken måste tydligt visa på alternativen Integrera tillgången till alla typer av resurser i våra Digitala Bibliotek –Directory of Open Access Journals, DOAJDirectory of Open Access Journals –Öppna arkiv/Open ArchivesOpen Archives

18 Bevara Svår fråga –ingen definitiv lösning för beständig identifiering eller dokumentformat för arkivering (t.ex. URL, DOI, URN, URI, PDF, XML) Frågan har aktualiserats i samband med de institutionella arkiven Biblioteken har alltid sysslat med att bevara material inför framtiden

19 Egenarkivering ”att egenarkivera är att deponera ett av dig författat digitalt dokument på en fritt tillgänglig webbplats” Från ECS, U. of Southampton, research self- arhiving policy LU:research –Lunds universitets institutionella arkiv –Referensdatabas = samlad ingång till publikationer av lundaforskare –Arkiv för fulltext –Spridning av lundaforskningSpridning –Biblioteket står för drift och administration

20 Medvetandegöra ”Forskare lyssnar bara på andra forskare?!”

21 Vad kan vi berätta och vad behöver de veta? Citeringsanalys –Genomslaget av en artikel Upphovsrättsdjungeln –Vad säger förlagen? Tillgängliggörande och bevarande –De institutionella arkiven Prisfrågan

22 Genomslag ”Digitometrics” –Bibliometri för ”online”-eran –Mäta genomslaget för en artikel (inte tidskrifter som ofta är fallet med bibliometri) Nya citeringsverktyg som kombinerar citeringsanalyser med webb-loggar –Citebase för fysikCitebase –Citeseer för datavetenskapCiteseer –Fler kommer... Hypotesen är –Fritt tillgänglig = större genomslag

23 Upphovsrätten Varför bryr sig forskaren så lite om sin upphovsrätt? –Deras huvudmål är att sprida sina resultat, få dem arkiverade, registrerade och certifierade/validerade –Förlagen ber dem skriva bort sin upphovsrätt –Forskaren tror att de måste gå på förlagens linje för att få lov att publicera Hjälpmedel –RoMEO-listan som nu administreras av SHERPA i StorbritannienRoMEO-listan –Modellavtal, juridiska enheten vid Lunds universitetModellavtal

24 Hur vi får dem att lyssna Seminarier/workshops/kurser i samband med egenarkivering Låt dem vara med och påverka urval och inköp, förklara prissystemen ScieCom (Svenskt Resurscentrum för Vetenskaplig Kommunikation)ScieCom –Nätverk för alla som är en del av den vetenskapliga kommunikationen; forskare, administrativ personal, finansiärer och bibliotekarier –Mål att återta kontrollen av den vetenskapliga kommunikationen

25 Sprida budskapet Det svåraste är inte den tekniska biten Forskaren behöver uppbackning Samtidigt går ”Open Access”-rörelsen från”religion” till ”fakta”, t.ex. ekonomiska modeller för ”Open Access”-tidskrifter och mätmetoder för genomslaget hos en artikel

26 Uppgifter Stödja Open Access Samarbeta t.ex. genom ScieCom, SVEP, SPARC, BOAISVEPSPARC BOAI Gör de fria resurserna synliga, det är inte publikationsmodellen som skall styra urvalet Integrera dessa i bibliotekskatalogen, tidskriftslistor, portallösningar etc. Sätt upp institutionella arkiv

27 Biblioteken FORTSÄTTER att vara en aktiv del av den vetenskapliga kommunikationen! Resulterar i bättre stöd till forskaren Forskaren får rätt information i rätt tid Vi säkrar informationstillgången inför framtiden En ny kompetens växer fram bland bibliotekarierna om e-publicering Tillgången till information blir fri för alla

28 Tack! Frågor? sara.kjellberg@lub.lu.se