Social hållbarhet -processägarskapet

En presentation över ämnet: "Social hållbarhet -processägarskapet"— Presentationens avskrift:

1 Social hållbarhet -processägarskapet 2017-04-07
De sociala skillnaderna har ökat i Göteborg, inom staden och inom stadsdelarna. Att minska dessa skillnader är viktigt av flera skäl. Mindre sociala skillnader lägger grunden för ett samhälle med ökad sammanhållning och färre konflikter vilket är viktiga förutsättningar för en hållbar stad. Det här är bakgrunden till de tre mål i budgeten som sammantaget handlar om att vi behöver arbeta för ökad social hållbarhet (se nästa bild).

2 Hållbarhet – tre likvärdiga delar
För att ett samhälles utveckling ska kunna betraktas som hållbar måste det finnas en hållbarhet på sikt i både den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen. Ekonomiska dimensionen Sociala dimensionen Ekologiska dimensionen Hållbar utveckling och dess olika dimensioner Hållbar utveckling är en utveckling som "... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” (Brundtlandskommissionen, 1987). I dag är det ofta den ekonomiska dimensionen som har företräde framför de andra två dimensionerna. Det är inte hållbart.

3 Prioriterade mål budget 2014
Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem De prioriterade målen i budgeten som kopplas till detta arbete är: Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader Livschanser handlar om att öka den sociala rörligheten och ge människor möjligheter att forma sina livsdrömmar. En persons livschanser ska inte avgöras av vilka föräldrar man har. Att människors potential och talanger inte tas tillvara är en samhällsekonomisk förlust. Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska Bakgrunden till målet är att vi har en paradoxal utveckling där folkhälsa generellt förbättrats samtidigt som hälsoklyftorna ökar. Det här visar sig bl.a. genom skillnader i medellivslängd och ohälsa. Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem Det tredje målet har sin utgångspunkt i att de finns stora mänskliga och ekonomiska vinster i att förebygga och förhindra att ohälsa och social problematik uppstår samtidigt som människor ska kunna återvända till dagligt liv och återfå en rimlig hälsa, om man t.ex. befunnit sig i ett missbruk. Dessa mål har Social resursnämnd blivit processägare för och ska därigenom stödja staden i sitt genomförande

4 Strategier för hållbar utveckling
För att skapa en hållbar utveckling krävs en perspektivförskjutning och nya mått där alla tre dimensioner av hållbarhet får samma tyngd. Sociala dimensionen Ekonomiska dimensionen Ekologiska dimensionen Ekonomiska dimensionen Hit vill vi

5 Göteborgs stad fokuserar på:
Göteborgs stad fokuserar på: Ge varje barn en god start i livet Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren Skapa förutsättningar för arbete Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Vi samlar nu gemensamt våra krafter för att ta itu med de ökande klyftor som finns i Göteborg. Med kommunfullmäktiges budgetmål som utgångspunkt har vi tjänstemän enats om en strategi där vi kommer att fokusera på följande fyra områden: Ge varje barn en god start i livet Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren Skapa förutsättningar för arbete Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen De har sin utgångs punkt i internationell och nationell forsknings- och kunskapsunderlag - där inte minst WHO-kommissionen ”Closing the gap in one generation” utgör en viktig grund. Utifrån WHO-kommissionens rapport har ett arbete påbörjats i en rad länder och satt sin prägel även på det nationella, regionala och lokala arbetet i Sverige. Göteborgs Stad har inspirerat av: SKL – Samling för social hållbarhet Malmökommissionen Östgötakommissionen VGR - ”Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland” Inom ramen för arbetet som processägare har en strategi tagits som innebär att följande stöd ska erbjudas staden: Ett introduktionsmaterial tas fram om hälsa och social hållbarhet. Vad säger forskningen? Rapport som beskriver skillnader i livsvillkor och hälsa. Befintlig och ny statistik som analyseras och aggregeras. Stödja utvecklingen av kunskapsbaserade aktiviteter på stadsdelsnivå utifrån de fyra fokusområdena. Sprida kunskap och erfarenheter

6 Processägarskapet organisationsstruktur
Politisk styrgrupp - Ordförande Social resursnämnd - Presidierna i samtliga SDN samt SR Tydlig koppling till stadsdelarnas politiska och tjänstemannalinje har skapat förutsättningar för att processägarskapet kommer att göra skillnad. Syftet är att skapa ett större fokus i staden på frågan om social hållbarhet och där folkhälso-perspektivet blivit en viktig utgångspunkt. Ledningsgrupp Stadsdelsdirektörerna Direktören för Social resursförvaltning Processägarskapets organisationsstruktur ser ut på detta sätt. Det kommer med all sannolikhet att förändras allt efter att arbetet utvecklas. Intern arbetsgrupp SRF

7 Första delen av kartläggningen
Första delen av kartläggningen De sociala skillnaderna har ökat i Göteborg, inom staden och inom stadsdelarna. Att minska dessa skillnader är viktigt av flera skäl. Mindre sociala skillnader lägger grunden för ett samhälle med ökad sammanhållning och färre konflikter vilket är viktiga förutsättningar för en hållbar stad. Det är bakgrunden till de tre mål i budgeten som sammantaget handlar om att vi behöver arbeta för ökad social hållbarhet.

8 Syftet med delrapporten
Att ge en första beskrivning av hur skillnaderna i hälsa och livsvillkor ser ut mellan delar och grupper i Göteborg Grupper av göteborgare: - barn och unga - vuxna - utbildningsgrupper - i viss mån ålder och kön Delar av Göteborg: - mellanområden - primärområden I kartläggningen har fokus främst legat på vuxnas och barns samt ungas hälsa och livsvillkor. Statistiken har brutits ner på antingen mellanområde eller primärområde för att skillnaderna ska framträda (stadsdelarna är ju så stora att dess medelvärde döljer stadens klyftor). I staden finns det 96 primärområden och 30 mellanområden. Mellanområdena är en ny nivå som är framtagen för att kunna visa på skillnader i hälsa, eftersom den statistiken inte håller god kvalitet om den delas upp på så små områden som primärområden. Mellanområdena är en sammanslagning av för det mesta tre primärområden som har likvärdig socioekonomisk status och tillsammans bildar ett område runt personer i befolkningen. I kartläggningen har även olika utbildningsgrupper och dess hälsa studerats.

9 Hur stora är skillnaderna i Göteborg?
Att det finns skillnader i ett samhälle är naturligt. Men när skillnaderna blir för stora ökar risken för social oro, minskad sammanhållning mer otrygghet och att den sociala hållbarheten minskar. Det finns skillnader som inte kan förklaras av arv, individuella val eller livsstil och som leder till stora hälsoklyftor och skillnader i medellivslängd. Vi talar här om strukturella orsaker som är påverkbara och därför orättvisa. ”Det vore djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser.” Uttalande från Michael Marmot, som var ordförande för WHO-kommissionen kring skillnader i hälsa och livsvilkor. Titel: Closing the Gap. ”Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala”. Michael Marmot, WHO-kommissionen Closing the Gap

10 Skillnader i medellivslängd
  7,5 år i skillnad 9,1 år i skillnad Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längst i Stora Sigfridsplan. Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längst i Stora Askim. Medellivslängden är ett väl använt mått som tydligt och enkelt beskriver skillnader i en befolkning. Skillnaderna i medellivslängd speglar socioekonomiska skillnader. Medellivslängden ökar med högre utbildningsnivå. Det skiljer 7,5 år i medellivslängd för kvinnorna och 9,1 år för männen när de olika mellanområdena i staden jämförs. Den förväntade återstående medellivslängden är lägst för män i mellanområdena Bergsjön, Mariaplan och Kortedala och för kvinnor i mellanområden Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Vad är medellivslängd? Medellivslängd är den förväntade återstående medellivslängden vid födseln. Det betyder att det är den ålder som vi kan förvänta oss att någon som är född i år kan leva om dödligheten i olika åldrar förblir oförändrad under personens fortsatta liv.

11 Lägst 2011: Östra Bergsjön 128 000kr
Högst 1992: Långedrag 325 000 kr Högst 2011: Långedrag 639 000 kr Lägst 1992: Hjällbo kr Lägst 2011: Östra Bergsjön kr Skillnaderna i inkomst har ökat kraftigt i Göteborg sedan 1992. Anmärkningsvärt är att även om majoriteten av göteborgarna har haft en positiv löneutveckling har samtidigt vissa grupper (7 primärområden) fått det sämre. Inkomstgapet har därmed ökat i Göteborg. Medelinkomsten har ökat med 314 000 kronor i Långedrag mellan 1992 och 2011. I primärområden med lägst medelinkomster har det däremot skett en minskning med 10 000 kronor mellan de båda åren. Vad är medelinkomst? I medelinkomst ingår sammanräknad förvärvsinkomst som består av löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och skattepliktiga transfereringar. Det sist nämnda är sjukpenning, sjuk-/aktivitetsersättning, föräldrapenning, pension och A-kassa – det vill säga sådana transfereringar som beror på en arbetsinkomst. Däremot ingår inte obeskattade transfereringar som till exempel barnbidrag, bostadsbidrag/bostadstillägg, studiemedel, ekonomiskt bistånd och erhållet underhållsstöd. Jämförelse av medelinkomsten oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.

12 Högst 2007: Långedrag 376 483 kr Högst 2011: Långedrag 425 385 kr Lägst 2007: Östra Bergsjön kr Lägst 2011: Östra Bergsjön 102 720 kr För att synliggöra de ekonomiska förhållanden, som de flesta lever under eller känner igen, redovisas här även medianinkomsten. Medianinkomst är den inkomst som kommer i mitten av alla inkomster som ställs i en lång lista för respektive primärområde. Det betyder att de allra högsta lönerna i respektive primärområde inte påverkar värdet i sådan utsträckning som när medelinkomsterna studeras. I diagrammet framgår att skillnaderna i staden inte blir lika påtagliga när medianinkomsten undersöks. Men framförallt bekräftar medianinkomsten bilden som statistiken för medelinkomst visar, det vill säga att det finns stora ekonomiska skillnader i livsvillkor i Göteborg. Mest intressant är att medianinkomsten har blivit lägre sedan 2007 i de redan utsatta områdena och att medianinkomsten är lägre än medelinkomsten i dessa områden (det finns alltså löner även här som drar upp medelinkomsten). I Långedrag påträffas den högsta medianinkomsten i staden på 425 000 kronor (jämfört med 639 000 kr i medelinkomst). I Östra Bergsjön som har lägst medianinkomst i staden ligger den på 103 000 kronor (jämfört med 128 000 kr i medelinkomst). Det motsvarar en skillnad på 323 000 koronor i skillnad i medianinkomst. Vad är medianinkomst? I medianinkomst ingår sammanräknad förvärvsinkomst som består av löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och skattepliktiga transfereringar. Det sistnämnda är sjukpenning, sjuk-/aktivitetsersättning, föräldrapenning, pension och A-kassa – det vill säga sådana transfereringar, som beror på en arbetsinkomst. Däremot ingår inte obeskattade transfereringar. Förändring över tid i medianinkomst (SEK), oavsett kön (25-64 år) uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde.

13 I Norra Angered upplever 54 % att de saknar kontantmarginal.
Forskningen visar att brist på kontantmarginal har betydelse för hälsan både för individens och familjens möjligheter att kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor. I Norra Angered upplever 54 % att de saknar kontantmarginal. I Södra Västkusten är det endast 6 % som upplever detta. Vi kan även i se skillnader inom stadsdelarna. Här visas Askim-Frölunda-Högsbo och vi ser tydligt att det inom stadsdelen både ryms bland de bättre värdena i staden som bland de sämre. Detta får symbolisera att vi har skillnader inom alla stadsdelar. Vad ingår i begreppet sakna kontantmarginal? Kontantmarginal är möjligheten att inom en vecka skaffa fram 15 000 kr till en oförutsedd utgift. Andel av befolkningen (16-84 år) som saknade kontantmarginal

14 Allt fler föräldrar och barn i Sverige lever i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket i detta fall betyder att de har en disponibel inkomst per person som är lägre än 60 procent av medianvärdet för alla hushåll (en definition som används av EU). En majoritet av barnen i Gårdstensberget, Västra Bergsjön, Hammarkullen, Norra Biskopsgården och Östra Bergsjön lever under ekonomiskt utsatta förhållanden utifrån denna definition. Hur mäter man ekonomiskt utsatta barnhushåll? Ett sätt att beskriva de ekonomiska förutsättningar som barn växer upp under, är att titta på andel hushåll med barn som har en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Detta mått motsvarar EU:s fattigdomsdefinition. Det är även det sätt som bland annat Rädda Barnen delvis använder för att belysa ekonomiska skillnader för barn, något som de kallar för barnfattigdom. I denna delrapport är EU:s definition omsatt till Göteborgs medianinkomst, det vill säga att alla som lever på en inkomst under 60 procent av stadens medianinkomst definieras som att de lever i ekonomiskt utsatt hushåll. En annan definition av låg inkomststandard som även den används av till exempel Rädda Barnen. Definitionen utgår från vad som är nödvändiga levnadsomkostnader. Enligt ett komplicerat system med viktning av statistiken kommer man fram till något som kallas för en inkomststandard. De som ligger under den standard som 2011 var kronor för en vuxen med ett barn (efter skatt och inkl. ev. bidrag) har en ekonomisk situation där pengarna precis till de allra nödvändigaste levnadsomkostnaderna. De olika sätten att mäta står inte i motsats till varandra utan ger tvärtom en mer allsidigt bild och fördjupad förståelse av de ekonomiska villkoren som barn växer upp i. I delrapporten har vi endast studerat hushåll som lever under 60 % av medianen och förhoppningen är att utveckla resonemanget om barns ekonomiska uppväxtvillkor till höstens huvudrapport. Andel barnhushåll med disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten, uppdelat efter primärområde 2011.

15 Långvarigt försörjningsstöd
  Ett annat sätt att illustrera de olika ekonomiska villkoren som barn växer upp under i Göteborg är att se till de familjer som får försörjningsstöd. Av dessa familjer erhåller vissa detta stöd under lång tid och klassas därmed som långtidsberoende (stöd i mer än 10 månader). I Södra Angered är andelen 37 gånger högre andel som har långvarigt ekonomiskt stöd jämfört med Torslanda. Vi ser att barns uppväxtvillkor är påtagligt olika och ojämlika i staden. Vad är långvarigt ekonomiskt stöd? Uppgiften är framtagen genom att studera alla familjer som erhåller ekonomiskt stöd och hur många av dem som i sin tur har haft stödet i mer än 10 månader, vilket betraktas som långvarigt ekonomiskt stöd. 26 % i Södra Angered 0,7 % i Torslanda

16 Högst 1992: Änggården 68 % Högst 2012: Änggården 74 % Lägst 1992: Norra Biskopsgården 7 % Lägst 2012: Gårdstensberget 23 % Ett annat mått för att beskriva olika livsvillkor i staden är att se till utbildningsnivå. I Långedrag var andelen 2012 som hade en eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin 3 gånger högre än i Östra Bergsjön. När utvecklingen studeras över tid förefaller skillnaderna mellan områdena ha minskat sedan 1992. Det positiva är att fler personer har högre utbildning nu än tidigare. Detta skapar en god förutsättning för att fler barn lyckas i skolan och hälsan bli bättre. Dock är det intressant att trots att utbildningsnivåerna har jämnats ut i staden har inkomstskillnaderna samtidigt ökat. Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.

17 Skillnader i god hälsa I Nya Frölunda upplever 57 % att de har god hälsa jämfört med 81 % i Stora Sigfridsplan. Självskattad hälsa är, tillsammans med medellivslängd och medelinkomst, både ett internationellt och nationellt vedertaget mått som används för att ge en snabb och sammanfattad bild av skillnader i hälsa i en befolkning. När göteborgarna får ange hur de själva skattar sin hälsa träder bilden fram att det är 24 procentenheters skillnad mellan Stora Sigfridsplan (81 %), som är det mellanområde som har störst andel av befolkningen med god hälsa jämfört med Nya Frölunda (57 %), mellanområdet med lägst andel.

18 Här ser vi tydligt att skillnaderna i hälsa påverkas av socioekonomi.
För att illustrera hur hälsan påverkas av socioekonomiska aspekter man i kartläggningen även belyst skillnader mellan olika utbildningsgrupper. Här ser vi tydligt att skillnaderna i hälsa påverkas av socioekonomi. De med kort utbildning har sämre hälsa än de med medellång utbildning som i sin tur har sämre hälsa än de med lång utbildning. Andel vuxna (30-64) som upplever god hälsa uppdelat efter utbildningsnivå och år,

19 Skillnader i tandhälsa
I Södra Angered är 43 % av 6-åringar kariesfria jämfört med 87 % i Södra Skärgården. 43 % 87 % vs. Tandhälsa är en indikator som är betydelsefull om man vill följa barns allmänna hälsotillstånd. Även den är en mycket internationell och nationell vedertagen indikator som säger mycket om den allmänna hälsan och livssituationen hos barn och deras familjer. Västra Götalandsregionens statistik från tandvården visar på stora skillnader i barns tandhälsa inom Göteborg. Statistiken från visar att 73 procent av sexåringarna är kariesfria i Göteborg. Nästan samtliga sexåringar är kariesfria i mellanområdena Södra Skärgården, Södra Västkusten, Norra Älvstranden och Stora Askim. Andelen kariesfria sexåringar är dubbelt så stor i dessa mellanområden jämfört med mellanområdet Södra Angered, som har sämst tandhälsa bland sexåringarna i staden. Här är endast 43 procent av barnen kariesfria.

20 Vad delrapporten visar
Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa områden. Vi måste arbeta med hela Göteborg. Många får det bättre men en del halkar efter. Skillnaderna som här har studerats har antingen ökat över tid eller är oförändrade. I denna första rapport ser vi att många har fått det bättre men samtidigt har en del halkat efter allt mer. De kanske tydligaste exemplen på skillnader i staden är andel barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Men även medelinkomsten – inkomstspridningen – och medellivslängden talar sitt tydliga språk. Glädjande i allt detta är att skillnaderna i utbildningsnivå har minskat i staden. Mellanområdena gör det möjligt att se och diskutera skillnaderna inom våra stadsdelar. Delrapporten visar att skillnaderna finns både mellan olika stadsdelar men framförallt att de finns inom alla stadsdelar eftersom det kan skilja stort mellan mellanområdena eller primärområdena. Vi kan inte heller ensidigt studera de geografiska områdena och skillnaderna dem emellan. Utan vi måste även titta på grupper av göteborgarna oavsett var de bor. Till exempel visar delrapporten att skillnaderna finns mellan utbildningsgrupper och att detta kanske är något vi måste diskutera mer i staden.

21 Vad händer nu? Delrapporten finns nu på www.socialhallbarhet.se
Vad händer nu? Delrapporten finns nu på Stadens stadsdelsdirektörer och direktören för Social resursförvaltning träffas 1 gång/månad för att diskutera social hållbarhet och hur man kan minska skillnaderna. Strategiska planer utefter fokusområdena. Stadens förvaltningar och bolag träffas i maj och involveras i arbetet. Mobiliseringskonferens i oktober. Huvudrapport beräknas vara klar i oktober/ november.