Utredningen en nationell samordnare för hemsjukvård (S 2010:06)

En presentation över ämnet: "Utredningen en nationell samordnare för hemsjukvård (S 2010:06)"— Presentationens avskrift:

1 Utredningen en nationell samordnare för hemsjukvård (S 2010:06)
Gävle den 17 juni 2011 Nationell samordnare Ewa Samuelsson Huvudsekreterare Ellen Hausel Heldahl Sekreterare Anders Folkesson

2 Bakgrund Ädelreformen
Lagförslag om kommunaliserad hemsjukvård (Äldrevårdsutredningen (SOU 2004:68 och Socialdepartementet 2006) SKL betonade frivillighet i remissvar Socialstyrelsens rapporter 2008 förespråkade kommunal hemsjukvård

3 Uppdraget Stödja kommuner och landsting i processen att överföra ansvaret för hemsjukvården från landsting till kommunerna. Syftet är att på frivillig väg få ett kommunalt huvudmannaskap för den kommunala hälso- och sjukvården och hemsjukvård i landet. Samordna, inte utreda, kommunalisering av hemsjukvården!

4 Samordnaren ska bl a göra följande:
identifiera och analysera vilka hinder och problem som finns för att resten av landets kommuner på frivillig väg ska överta ansvaret för hemsjukvården, formulera strategier samt ta fram regionalt anpassade modeller för hur ett frivilligt övertagande av hemsjukvården från landsting till kommunerna kan genomföras i de landsting där landstinget är huvudman för hemsjukvården,

5 utreda om kommunerna ska ges befogenhet att anställa eller på annat sätt tillhandahålla läkare samt i övrigt belysa frågan om kommunernas faktiska förutsättningar att bedriva hemsjukvård, analysera konsekvenserna av ett eventuellt sådant förslag, samt, om samordnaren bedömer att en sådan befogenhet ska ges, lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2011.

6 Läget i de olika länen

7 Vad bör hemsjukvården innehålla? (miniminivån)
All planerad hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem. Kommunen ansvarar för insatserna inom hemsjukvården från den dag behovet uppstår och samordnad vårdplan har upprättats. Hemsjukvård omfattar alla sjuksköterskeinsatser, inklusive insatser som erfordrar specialistsjuksköterska, samt basal rehabilitering och habilitering av sjukgymnast och arbetsterapeut. Hemsjukvård utförs hela dygnet. Palliativ vård på primärvårdsnivå Hemsjukvården omfattar alla personer över 18 år.

8 Vad kan hemsjukvården innehålla? (maximinivån)
All planerad hälso- och sjukvård på specialiserad somatisk vårdnivå och inom specialiserade psykiatrisk vårdnivå, som kan ske med bibehållen patientsäkerhet, i den enskildes hem, utförd av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Hemsjukvård för alla personer, inkl. barn upp till 18 år. Planerade eller oplanerade hembesök. Med oplanerade besök avses snabb insats från sjuksköterska vid oförutsedda behov. Hjälpmedel till personer i ordinärt boende.

9 Instrument för den ekonomiska regleringen
Omfördelning av intäkter mellan landsting och kommun Skatteväxling Kostnadsskillnader inom kommunkollektivet Kommunernas kostnadsutjämningssystem för äldreomsorgen Ev mellankommunal utjämning (HSL 19 §)

10 Skatteväxlingen mellan kommun och landsting
Kommunerna höjer i samförstånd sin skattesats lika mycket som landstinget sänker sin Alla kommuner måste skatteväxla Samtliga kommuner får samma belopp per invånare, oavsett egen skattekraft Skatteväxlingsnivån ska motsvara dagens faktiska kostnader Intäkterna från en skatteväxling ökar i samma takt som medelskattekraften i riket Värmland 5,00 Dalarna: 4,33 Gävleborg: 3,90 Västmanland: 4,62 V-norrland: 5,29 Västerbotten: 4,9 Norrbotten: 4,78 (3,35)

11 Äldrevårdsutredningens (SOU 2004:68) förslag om skatteväxlingsnivå
Samordnaren ska ”föreslå hur kostnaderna för hemsjukvården kan omfördelas mellan landsting och kommuner” En generell beräkningsmodell för skatteväxlingsnivå: antal personer med vårdbehov x schablonkostnad per inskriven patient (43 500 kr) Föreslagen nivå för Gävleborg: 55 öre Vår främsta kritik mot deras skatteväxlingsnivåer: Förslaget beaktade inte inkomstutjämningen Tidigare skatteväxlingar betr hemsjukvård påverkar

12 Utjämning mellan kommunerna
Äldreomsorgsmodellen i kommunernas kostnadsutjämningssystem Inomkommunal utjämning (nollsummespel) 7,2 mdkr omfördelas i delmodellen 80 kommuner betalar en avgift och 210 får ett tillägg Standardkostnad för riket: kr per invånare En kommunalisering av hemsjukvården ger ökade kostnader i äldreomsorgen och större omfördelning i kostnadsutjämningen

13 Äldreomsorgsmodellens utfall 2011 - Gävleborg

14 Äldreomsorgsmodellens utfall 2011 – Gävleborg

15 Effekt på kostnadsutjämningen idag och vid nationell kommunalisering

16 Ekonomiskt utfall – inkl/exkl kostnadsutjämningen (ex Västerbotten)

17 Sammanfattning av den ekonomiska regleringen
Kommuner med låg skattekraft får samma intäkt per invånare som kommuner med hög skattekraft Kommuner med hög andel äldre och ogynnsam bebyggelsestruktur kompenseras genom kostnadsutjämningssystemet Framtida kostnadsutveckling mildras av medelskattekraftens utveckling

18 Framtiden Betänkandet överlämnas till ansvarig minister den 28 juni
Diskussion pågår om eventuellt fortsatt stöd i kommunaliseringsprocessen