T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Utan timplan - med målen i sikte SOU 2004:35.

En presentation över ämnet: "T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Utan timplan - med målen i sikte SOU 2004:35."— Presentationens avskrift:

1 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Utan timplan - med målen i sikte SOU 2004:35

2 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N •innebär en fullständig befrielse från den nationella timplanens uppdelning i tid per ämne och ämnesgrupp •innebär att övriga bestämmelser för grundskolan gäller, t.ex. –målen i läroplanen och i kursplanerna –minsta totalt garanterat antal timmar –att eleverna skall få såväl en väl avvägd skoltid som väl avvägda läsår och skoldagar Försöksverksamheten

3 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Försöksverksamheten •omfattar knappt 900 kommunala grundskolor (knappt 20%) •bedrivs i 79 kommuner •pågår i fem år fr.o.m. läsåret 2000/01

4 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Geografisk fördelning av deltagande kommuner

5 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Timplanedelegationen •skall leda, stödja och utvärdera försöksverksamheten •skall lämna underlag inför regeringens ställningstagande till om och i så fall hur timplanen i grundskolan skall avskaffas

6 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Timplanedelegationen •Utbildningsdepartementet •Skolverket •Myndigheten för skolutveckling •Specialpedagogiska institutet •Svenska kommunförbundet •Lärarförbundet •Lärarnas Riksförbund •Sveriges Skolledarförbund

7 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Organisation

8 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Den nationella timplanen •är ologisk i ett mål- och resultatstyrt system •kan leda till ett stelt schematänkande •kan utgöra ett hinder för önskad skolutveckling •kan ha en styrande effekt på undervisningens organisation och dispositionen av lärarresurserna •kan ses som ett verktyg för att värna likvärdighet och kvalitet •garanterar balans mellan ämnena

9 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Delegationens underlag •sex forskningsprojekt som är knutna till försöksverksamheten •fyra utvärderingsprojekt •preliminära resultat från Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan (NU 03) •de deltagande skolornas egna redovisningar av sitt arbete •kontaktpersonernas reflektioner •delegationens iakttagelser

10 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Delegationens uppfattning •Timplanen kan och bör avskaffas. •Timplanen passar dåligt i en mål- och resultatstyrd skola. •Timplanen saknar numera den betydelse den en gång haft för styrningen av skolan. •Försöksverksamheten bör avslutas vid halvårsskiftet 2005 innan en rekommendation att avskaffa timplanen lämnas till regeringen.

11 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Förbättrade studieresultat •Meritvärdet har förbättrats mer i försöksskolorna än i övriga skolor. •Utvecklingen av andelen elever som inte nått målen i ett eller flera ämnen har förbättrats något i skolorna i försöket medan den försämrats i övriga skolor. •Behörigheten till gymnasieskolan har förbättrats för försöksskolorna. För övriga skolor är behörigheten till gymnasieskolan oförändrad. •De positiva resultaten i försöksskolorna gäller särskilt för pojkar och elever med utländsk bakgrund.

12 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Förbättrade studieresultat Meritvärde för elever som avslutade år 9 1999/002002/03 skolor i försöket övriga skolor skolor i försöket övriga skolor Samtliga elever201,7202,6205,3 (+3,6)204,2 (+1,6) Därav -pojkar -flickor -elever med utländsk bakgrund - elever med svensk bakgrund 190,4 213,8 183,0 205,3 191,5 214,3 184,5 205,6 195,5 (+5,1) 215,9 (+2,1) 189,6 (+6,6) 208,4 (+3,1) 193,9 (+2,4) 214,8 (+0,5) 185,9 (+1,4) 207,0 (+1,4)

13 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Förbättrade studieresultat Andel elever som inte uppnått målen i samtliga ämnen av de elever som avslutat år 9 1999/002002/03 skolor i försöket övriga skolor skolor i försöket övriga skolor Samtliga elever25,0 %24,1 %24,9 % (-0,1)25,7 % (+1,6) Därav -pojkar -flickor -elever med utländsk bakgrund - elever med svensk bakgrund 29,2 % 20,4 % 39,6 % 22,1 % 28,0 % 20,1 % 37,7 % 21,9 % 27,9 % (-1,3) 21,9 % (+1,5) 37,5 % (-2,1) 22,5 % (+0,4) 29,0 % (+1,0) 22,3 % (+2,2) 40,1 % (+2,4) 23,4 % (+1,5)

14 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Förbättrade studieresultat Andel elever som inte var behöriga till gymnasieskolans nationella program av de elever som avslutat år 9 1999/002002/03 skolor i försöket övriga skolor skolor i försöket övriga skolor Samtliga elever11,7 %10,4 %10,5 % (-1,2)10,4 % (+/-0) Därav -pojkar -flickor -elever med utländsk bakgrund - elever med svensk bakgrund 13,8 % 9,4 % 22,7 % 9,4 % 12,0 % 8,6 % 21,5 % 8,6 % 11,3 % (-2,5) 9,6 % (+0,2) 19,7 % (-3,0) 8,7 % (-0,7) 11,6 % (-0,4) 9,2 % (+0,6) 22,2 % (+0,7) 8,6 % (+/-0)

15 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Målen i sikte •Skolorna lägger ner mycket kraft på att förstå, tolka och bryta ner målen samt kommunicera dessa till elever och föräldrar. •Det intensifierade målarbetet har bidragit till mer av pedagogiska diskussioner, ökad kvalitet i undervisningen och förbättrade studieresultat. •Att beakta: Det är viktigt att målarbetet inte leder till att helheter går förlorade eller helt utgår från målen att uppnå och betygskriterierna.

16 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Målen i sikte

17 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Målen i sikte

18 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Inriktning av skolornas förändringsarbete

19 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Individualisering – eget arbete eller samlärande? •Ofta finns tid på schemat som eleverna själva förfogar över (med stöd från läraren). •Individualiseringen kan också betyda att lärarna anpassar och organiserar undervisningen efter elevers olika behov, förutsättningar och intressen. •Individualisering hjälper och uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd. •Att beakta: Läroplanens intentioner om samlärande.

20 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Ökat elevinflytande – bara för vissa? •Elevernas inflytande över sina studier har ökat. •Eleverna uppskattar det ökade inflytandet. •Eleverna får oftare bestämma när och hur uppgifterna ska göras än vad själva innehållet ska vara. •Att beakta: Elever som har svårt att nå målen kan inte alltid utnyttja friheten. Ofta blir de styrda av lärarna och sina egna ambitioner att klara svenska, engelska och matematik.

21 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Balansen mellan ämnena •Oro för en treämnesskola med fokus på svenska, engelska och matematik. •Oro för att de praktiskt/estetiska ämnena skall förlora tid och utrymme för ämnesfördjupning. •Riskerna verkar vara små. De flesta skolor har dessa ämnen utmärkta på schemat med egen tid. Därutöver ingår de ofta i de ämnesintegrerade och tematiska arbetet. •Rörelse samt idrott och hälsa ges ökad tid i en majoritet av skolorna i försöket.

22 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Lärarnas arbetssituation och lärarrollens utveckling •Lärarnas ansvar för planering, målarbete och uppföljning av verksamheten har ökat. •Förmåga att samarbeta och formulera gemensamma strategier har blivit viktigare, men också att ”tala för sitt ämne”. •Lärarna trivs bra med att arbeta utan timplan. •”Roligt, arbetsamt, kaotiskt, spännande, utmanande, rörigt, ovisst, prövande, krävande men framförallt stimulerande och utvecklande.”

23 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Skolledarnas roll förändras •Stor enighet om skolledarnas viktiga roll för skolans utveckling. •Arbetslagens utvidgade arbetsområde innebär sannolikt inte att skolledarnas roll blir mindre viktig, men att den förändras till att handla än mer om att stödja och stimulera utvecklingen i en decentraliserad skola.

24 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Delegationens fortsatta arbete •Delbetänkandet kommer förhoppningsvis att sprida kunskap om försöksverksamheten och ge underlag för en fördjupad diskussion om vad det innebär att arbeta utan att behöva följa timplanen. •Under den tiden som återstår till slutbetänkandet vill delegationen utreda och överväga ytterligare områden. Dessa kan exempelvis bli:

25 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Exempel på fortsatta överväganden •Räcker dagens system för att följa upp elevernas studieutveckling? •Behöver kursplanerna ses över? •Behövs kompletteringar i läroplanen? •Hur kan en skola utan timplan organiseras från ett specialpedagogiskt perspektiv? •Bör lärarutbildningen (och rektorsutbildningen) förändras? •Hur ska implementeringen utformas och genomföras om timplanen tas bort?

26 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Styrdokumente nUtvärdering och Kontroll Stöd och Stimulans Nätverk Lärande exempel Forum för pedagogisk diskussion Kommentar - material Myndigheterna Diagnostiskt material Förordningar Läropla n Individuella utvecklingsplaner Kvalitetsarbete Nationella prov Inspektion Lärar- och Rektorsutbildningen

27 T I M P L A N E D E L E G A T I O N E N Beställ Timplanedelegationens delbetänkande ”Utan timplan – med målen i sikte” Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08- 690 91 91 Ordertel: 08- 690 91 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se