BRUK En introduktion.

En presentation över ämnet: "BRUK En introduktion."— Presentationens avskrift:

1 BRUK En introduktion

2 Detta är BRUK: BRUK är ett verktyg och stöd för skattning och utveckling av kvalitet i samtliga läroplans- styrda verksamhetsformer. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument. Ibland kan en indikator uppfattas som mindre relevant för särskolan, förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och SFI , och bör då anpassas efter verksamhetens och elevernas förutsättningar

3 Detta är BRUK: BRUK ger en insikt om vilka kvaliteter och vilken grad av måluppfyllelse verksamheten har. Själva idén med BRUK är att medvetenhet om hur det borde vara i förhållande till hur det verkligen är leder till utveckling. BRUK kan användas för att synliggöra, bedöma och utveckla kvalitet i verksamheter. Det kan vara en hjälp både för den enskilda verksamheten eller arbetsgruppen och för kommunen. Genom att skatta sin egen verksamhet med hjälp av BRUK skapas förståelse både för var verksamheten befinner sig kvalitetsmässigt och riktningen för arbetet mot uppsatta mål. Denna medvetenhet leder till motivation för och inspiration till förbättring av verksamhetens kvalitet.

4 Detta är BRUK: BRUK ger stöd i att planera, genomföra och följa upp ett systematiskt kvalitetsarbete. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE innebär att ständigt synliggöra, reflektera över och utveckla kvaliteten i verksamheten. BRUK kan användas i den process som ständigt pågår: målformulering, genomförande, bedömning av måluppfyllelse, analys samt formulering av verksamhetens mål och pågående utvecklingsprocesser. Det kan användas för att starta utvecklingsprocesser, som en del i det systematiska kvalitetsarbetet eller för att ta fram underlag för skrivandet av den årliga kvalitetsredovisningen

5 Viktigt att veta om BRUK
BRUK utgår från de nationella styrdokumenten BRUK rangordnar inte målen BRUK är i första hand ett hjälpmedel för systematiskt kvalitetsarbete BRUK kan fungera som hjälpmedel i arbetet med kvalitetsredovisningen Verktyget kan användas parallellt med eller som alternativ till andra kvalitetssystem. BRUK ger endast kunskap om enskilda indikatorer eller indikatorområden och kan inte ensamt vara ett underlag för att ta fram ett samlat kvalitetsvärde för verksamheten. BRUK är inte till för att ”sätta betyg” på befintlig kvalitet utan för att vara ett stöd i utvecklingen av kvaliteten i verksamheten.

6 Kvalitet enligt BRUK Verksamheten:
uppfyller nationella mål och svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan, arbetslagens prioriterade mål) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har Detta är samma kvalitetsbegrepp som används t.ex. i Skolverkets allmänna råd avseende kvalitetsredovisning.

7 Nivåer i BRUK De fem nivåerna är hierarkiskt ordnade:
Ett kriterium hör till en indikator; som hör till ett delområde inom ett indikatorområde; som hör till ett huvudområde

8 Nivå 1 – Huvudområden Det finns tre huvudområden i BRUK:
BRUK är strukturerat kring tre huvudområden: Process, måluppfyllelse, bakgrundsfaktorer. (Förskolan har bara Process och Bakgrundsfaktorer och vuxenutbildningen har bara Process och Måluppfyllelse.) De tre huvudområdena, Process, Måluppfyllelse, Bakgrundsfaktorer ska ge svar på olika frågeställningar: PROCESS: Hur använder vi våra resurser? Vad arbetar vi med? Hur mycket arbetar vi med olika frågor? Hur organiserar vi undervisningen/arbetet? Hur går utveckling och lärande till? MÅLUPPFYLLELSE Vad har vårt arbete lett till? Hur har arbetet påverkat barnen/eleverna? Hur har vi lyckats leva upp till styrdokumentens mål och krav? BAKGRUNDSFAKTORER Med vad ska vi genomföra verksamheten? (bemanning, budget, miljö m.m.) Vad har vi att utgå från? Vad står till vårt förfogande? BRUK bygger på att man ska HITTA SAMBAND mellan olika delar av skolans verksamhet.

9 Nivå 2 – Indikatorområde
Huvudområdena har ett antal indikatorområden: Till varje huvudområde hör ett antal indikatorområden.

10 Nivå 3 – Delområde Varje indikatorområde har ett antal delområden:
Varje indikatorområde är i sin tur indelat i ett antal delområden. Ett exempel: Huvudområdet Process har indikatorområdet Pedagogisk verksamhet, som rymmer följande delområden: Elevernas ansvar och inflytande Normer och värden Det pedagogiska arbetet Särskilda stödinsatser Samverkan mellan skola och hem Personalsamverkan Samverkan med skolor, fritidshem och närsamhälle Vägledningsprocess

11 Nivå 4 – Indikator Till varje delområde finns ett antal indikatorer:
Varje delområde består i sin tur av ett antal indikatorer. Det är indikatorerna som säger något om kvaliteten i den egna verksamheten. Ett exempel: Huvudområdet Process har indikatorområdet Pedagogisk verksamhet, som rymmer delområdet Det pedagogiska arbetet, som innehåller följande indikatorer: Det dagliga arbetet Individualisering Arbetsformer Kreativitet och skapande verksamhet Kritisk granskning och problemlösning Användning av skolbiblioteket Användande av den fysiska miljön Anpassning av den pedagogiska miljön Pedagogiskt utvecklingsarbete Kunskap och bedömning Individuell utvecklingsplan (IUP)

12 Nivå 5 – Kriterium Till varje indikator hör ett antal kriterier:
”Personalen utbyter erfarenheter och kunskaper för att förbättra arbetet.” (ett av sju kriterier för indikatorn Det dagliga arbetet) Varje indikator innehåller en beskrivning av vad indikatorn ska belysa samt ett antal kriterier att ta ställning till. Ett kriterium är ett påstående om verksamheten. Självskattningen innebär att skatta i vilken grad verksamheten lever upp till detta påstående. Kriterierna kanske fungerar som de är, eller så de behöver anpassas. Kanske behöver egna kriterier formuleras.

13 Strukturen i BRUK – Sammanfattande exempel

14 Att arbeta med BRUK Till varje indikator hör en blankett. Arbetet med blanketten sker i två led: • Skattning av kriterierna • Analys med utgångspunkt i skattningen En indikator presenteras på en blankett där man med hjälp av kriterier skattar hur väl den egna verksamheten motsvarar beskrivningen. Blanketten har två delar; en del för skattning och en del för analys.

15 Att arbeta med BRUK – Självskattning
På indikatorblankettens första sida görs en skattning med hjälp av kriterier Huvudområdet Process har indikatorområdet Pedagogisk verksamhet, som rymmer delområdet Det pedagogiska arbetet, som innehåller bl.a. indikatorn Det dagliga arbetet. Detta är indikatorblanketten för denna indikator.

16 Att arbeta med BRUK – Självskattning
En beskrivning av vad som är tänkt att indikatorn ska belysa Vad som är tänkt att belysas med indikatorn för Det dagliga arbetet är hur personalen dagligdags arbetar efter en gemensam grundsyn på verksamheten med tydliga mål för det pedagogiska arbetet.

17 Att arbeta med BRUK – Självskattning
En beskrivning av vad som är tänkt att indikatorn ska belysa Skala för skattning Skattningen av varje kriterium görs enligt en fastställd skala i sex steg, där ”A - Kriteriet kännetecknar inte alls skolan” är den lägsta graden av uppfyllelse och ”F - Detta kriterium kännetecknar skolan” är den högsta.

18 Att arbeta med BRUK – Självskattning
En beskrivning av vad som är tänkt att indikatorn ska belysa Skala för skattning Kriterier att skatta och ta ställning till Varje kriterium ska bedömas på skalan: Kriteriet kännetecknar inte alls verksamheten Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts Personalen har enats om hur kriteriet ska uppnås Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns Verksamheten kännetecknas till stor del av kriteriet Detta kriterium kännetecknar verksamheten Skalstegen säger något om hur långt verksamheten eller arbetslaget har kommit i arbetet mot att uppnå det som kriteriet anger.

19 Att arbeta med BRUK – Självskattning
En beskrivning av vad som är tänkt att indikatorn ska belysa Skala för skattning Kriterier att skatta och ta ställning till Verksamheterna är mångsidiga och läroplanens mål förutsätts genomsyra all verksamhet. Ändå har verksamheten i BRUK delats upp i olika indikatorområden, delområden och indikatorer. Det är inte osannolikt att förskolor, skolor och vuxenutbildningar kan vilja se på sin verksamhet utifrån en aspekt som saknas i BRUK. Dessutom finns det sådant som är viktigt i verksamheten, men där tydliga mål saknas i de nationella styrdokumenten. Problemet löser man enklast genom att utforma en ny indikator som kan bestå av kriterier från befintliga indikatorer eller kriterier som verksamheten utformar själv. Ett par tomma rader för kriterier som den egna verk- samheten anser vara relevanta att komplettera med för att kunna skatta god kvalitet

20 Att arbeta med BRUK – Analys
På indikatorblankettens andra sida görs en analys med utgångspunkt i den genomförda skattningen Efter att indikatorns olika kriterier skattats på sidan 1 av blanketten kan man vända till sidan 2 och få hjälp med att diskutera och analysera sina resultat och fundera över vad man ska göra för att förbättra kvaliteten i sin verksamhet. Analysen görs i tre delar.

21 Att arbeta med BRUK – Analys
Diskussion Första delen innebär en diskussion om hur skattningen gjordes och vad som låg till grund för den. Det kanske behövs mer kunskap om hur läget är i verksamheten för att det ska bli en bra nulägesbedömning? Hur ska underlaget kompletteras – om det behövs? Kanske en enkät till berörda, intervjuer eller grundligare diskussioner?

22 Att arbeta med BRUK – Analys
Diskussion Nulägesbedömning I det andra steget placeras de olika kriterierna först in i en figur. Samtidigt bedöms hur viktigt respektive kriterium är i verksamheten. Då synliggörs en samlad bild av hur de olika kriterierna skattats och hur nuläget ser ut. Har verksamheten bra kvalitet eller inte?

23 Att arbeta med BRUK – Analys
Diskussion Nulägesbedömning Åtgärder Den tredje och sista delen i analysen handlar om vad som ska göras i det läge som man konstaterat i nulägesbedömningen. Åtgärderna rangordnas utifrån angelägenhetsgrad. Vissa kriterier pekar på sådant som behöver åtgärdas omgående. Annat behöver utvecklas över tid eller så fungerar det i stort sett bra men behöver säkras. Ytterligare annat kan bedömas som åtgärder som kan vänta. Oavsett angelägenhetsgrad måste beslut fattas om hur man ska göra, vem som ska göra det och när det ska göras. Dessutom måste tidpunkt bestämmas för när uppföljning av arbetet ska ske och vem som ska göra den.

24 www.skolverket.se/BRUK Komma igång med BRUK
Verktyget BRUK hittar du på Skolverkets webbplats: Här hittar du också en utförlig BRUKsanvisning.