Hur når vi ett hållbart landskap?

En presentation över ämnet: "Hur når vi ett hållbart landskap?"— Presentationens avskrift:

1 Hur når vi ett hållbart landskap?
Marianne Lindström Miljöpsykolog Högskolan i Kalmar Hej! Ja nu kommer jag tillbaka och nu skulle jag prata om Hållbara landskap. Inom Include har vi diskuterat hållbara landskap mycket och vi har t o m haft en workshop om det. Men kan vi säga vad ett hållbart landskap är? Nej det är svårt. Hållbart betyder ju att det ska hålla länge – dvs till framtida generationer. Vi har ett ansvar att vårda landskapet så att framtida generationer kan ta del av det. Det finns en forskare (Birnbacher) som menar att vi har ett ansvar för kommande generationer och att man bör tänka sju generationer framåt. Kan vi det? Det betyder nästan år framåt. Kan vi det? Hur når vi ett hållbart landskap? Marianne Lindström Miljöpsykolog, Högskolan i Kalmar

2 Bygger på rapporterna:
Lindström m fl. Hur kan vi nå ett hållbart landskap? Resultat från Workshop II, Include Angelstam m fl. Towards sustainable transport infrastructures: the landscape concept as tool to include ecological and cultural values in planning Jönsson och Lindström. Metoder för att mäta upplevelsevärden i landskapet. Jag ska prata om hur vi i Include har resonerat. Jag tänker utgå från dessa rapporter.

3 Workshop II, Include, jan 2007
Forskare – myndigheter – praktiker deltog Forskargrupp: Ekolog, Kulturgeograf, Planerare, Miljöpsykolog – försöka förstå varandra – hur ser vi forskare på landskapet??? Pratar vi om samma sak? Skalor – nivåer – samma sak??? Kvaliteter – dimensioner – samma sak??? Författa en gemensam rapport om landskap? Hur gör man det när man tänker olika? Opposition på ett utkast till rapport – Bra försök - Lapptäcke! Tvärvetenskapligt arbete – process – tar tid – ger mervärde – skapar nya nätverk – skapar förståelse…. Workshop II tog upp frågan Hur når vi ett hållbart landskap? Vi anordnade denna ws för att vi ville få lite input på våra olika perspektiv på landskap. I workshopen deltog ett 50-tal personer från myndigheter och kommuner, från universitet och från organisationer. Forskargrupp: Ekolog, Kulturgeograf, Planerare, Miljöpsykolog – försöka förstå varandra – hur ser vi forskare på landskapet??? Pratar vi om samma sak? Skalor – nivåer – samma sak??? Kvaliteter – dimensioner – samma sak??? Författa en gemensam rapport om landskap? Hur gör man det när man tänker olika? Opposition på ett utkast till rapport – Bra försök - Lapptäcke! Tvärvetenskapligt arbete – process – tar tid – ger mervärde – skapar nya nätverk – skapar förståelse….

4 Rapport 1: Hur kan vi nå ett Hållbart landskap?
Ihse: Vad är ett landskap? Ett landskap är ett vardagsbegrepp som alla har en egen bild av, men det är samtidigt en tydlig vetenskaplig definition Landskapskonventionens definition: ”Ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer” tt landskap är ett vardagsbegrepp som alla har en egen bild av, men det är samtidigt en tydlig vetenskaplig definition. För att komma vidare kan vi börja med europeiska landskapskommitténs definition som visar på sambandet mellan natur och kultur, mellan människa och den fysiska omgivningen, men också på hur man ser och uppfattar landskapet:

5 Hur uppfattas landskapet? Olika ”glasögon”!
Vi har olika intressen Olika glasögon Hur ser t ex en ornitolog, en skogsägare, en stadsbo på en ekbacke, en skog eller på ett kulturlandskap? Är detta ett natur eller ett kulturlandskap??? Vi ser landskapet beroende på vilken person vi är, vad vi gör, vad vi är intresserade av m m. Detta är Södra Ölands Odlingslandskap – ett världsarv. Människor upplever detta som natur inte kultur – trots att djur har betat här i århundrade och det är mark som verkligen bygger på ett kulturarv. Det landskap som man kan tro ser lika ut för alla, t ex en bit ut i ett kulturlandskap med ekbackar och björkhagar ser den som är ornitolog helt andra saker i. Han letar efter helt andra delar i det landskapet, än den stadsbo som är på väg ut att ha picknick, eller en skogsägare som ser en potential på ekonomi i det här. Alla tittar på samma landskap och det man tittar på har helt olika delar. Det här tror jag är en väldigt viktig faktor när man jobbar med landskap idag.

6 Rapport 2: Angelstam m fl
Rapport 2: Angelstam m fl. Towards sustainable transport infrastructures: the landscape concept as tool to include ecological and cultural values in planning Vi analyserar landskapskonceptets ekologiska, kulturella och sociala dimensioner Vi framhåller ELC som en ram, ett helhetsperspektiv för policies för SD i landskap kopplat till transporter Vi diskuterar utmaningar av en tillämpad interdisciplinär forskning tillsammans med planerare riktning mot transdisciplinarity, dvs tvärvetenskap där forskarna arbetar tillsammans med planerare Vi analyserar landskapskonceptets ekologiska, kulturella och sociala dimensioner Vi framhåller ELC som en ram, ett helhetsperspektiv för policies för SD i landskap kopplat till transporter Vi diskuterar utmaningar av en tillämpad interdisciplinär forskning tillsammans med planerare riktning mot transdisciplinarity, dvs tvärvetenskap där forskarna arbetar tillsammans med planerare

7 Hur ser man på transporter idag?
Ökad trafikvolym - indikator för utveckling av ett land (IRF 2006; World Bank 2007) Ökad trafik - ökad infrastruktur, vilket i sin tur inbjuder till ytterligare ökning av trafiken (SACTRA 1994, UNEP GEO 2006, Goodwin & Noland 2003) Föroreningar, klimatförändringar (IPCC 2007), hälsoproblem (WHO 2002, UNEP-GEO 2006) I globala dokument kan man se att en ökad transport infrastruktur förknippas med tillväxt och utveckling. En ökad trafikvolym används ofta som en indikator för utveckling av ett land. Ökad trafik leder ofta till en expansion av infrastruktur vilket i sin tur leder till en ökning av trafiken. Många dokument tar upp miljöproblem och hälsoproblem som utsläpp från trafiken medför.

8 Globala – Europeiska - Nationella mål
Level Policy Global WSSD – World Summit on Sustainable Development (2002) IPCC - International Panel on Climate Change (2007) Millennium Declaration (2000) WHO - World Health Organization (2000) UNESCO World Heritage Convention (1992) Ramsar Convention on Wetlands (1971) Europe and EU Natura 2000 (1979 ; 1992) EIA directives 1985; 1997 Lisbon convention (1997) Landscape convention ELC (2000) Strategic environmental impact assessment (1992) EU Water Framework Directive (2000) National The Environmental Code (1998) The Roads Act (1971) The Swedish Environmental Quality Objectives (1997) Public Health Objectives (2003) Heritage Act (1988) Plan and Building Act (1987) Jag ska nämna några av de överenskommelser som finns och som tar upp transportinfrastruktur och landskap på olika sätt: World Summit on Sustainable Development 2002 föreslog en integration av transport infrastructur planering och planering för markanvändning. World Health Organization (WHO 2000) betonar det viktiga i att hänsyn tas till ekonomiska, ekologiska och sociokulturella perspektiv vid utveckling av transportinfrastruktur. EU:s landskapskonvention återkommer jag till. EU:s vattendirektiv tar upp landskap men inte transporter. På nationell nivå har vi miljökvalitetsmålen samt de olika myndigheternas mål som bl a betonar biodiversitet och det viktiga i att ha gröna områden för rekreation och välbefinnande. Sådana värden är svåra att mäta och försvinner ofta i planeringsprocessen. I Vägverkets mål står att sådana värden ska tillvaratas.

9 Europeiska landskapskonventionen
Syftet med konventionen är skydd, management och planering för alla landskap och att höja medvetandet för de värden som finns i ett levande landskap Konventionen påtalar rätten för människor att identifiera sig med “sitt” landskap och rätten att landskapet blir “omhändertaget”. Konventionen representerar en strävan mot att verkligen “bry sig” om att upprätthålla diversiteten av landskap i Europa. Uppmanar medlemsstaterna att bygga upp en aktiv landskapspolicy. Syftet med konventionen är skydd, management och planering för alla landskap och att höja medvetandet för de värden som finns i ett levande landskap Konventionen påtalar rätten för människor att identifiera sig med “sitt” landksap och rätten att landskapet blir “omhändertaget”. Konventionen representerar en strävan mot att verkligen “bry sig”The ELC represe om att upprätthålla diversiteten av landskap I Europa. Uppmanar medlemsstaterna att bygga upp en aktiv landskapspolicy.

10 Tre landskapskoncept Det biofysiska landskapet (användare – preferenser) Det relationella och personliga landskapet (identitet) Hur vi ”ser” på landskapet (perception) Biofysiskt landskap: With this view the landscape is basically seen as a resource, which constitutes the basis of biological production, which in its turn has contributed to capital and fortune. Landscape ecology is the study of how landscape structure affects the abundance and distribution of organisms. Landscape ecology has also been defined as the study of the effect of pattern on process (Turner 1989), where pattern here refers specifically to landscape structure. Det relationella/personliga: Place actively ties together a person with the material environment and form identity and a sense of belonging. This tie was called topophilia by Yi-Fu-Tuan (1990 [1974]). Other’s have used denominations is the sense of place, the spirit of place or the personality of place. Hur vi ser på landskapet: The landscape is observed from the outside and the focus lies on social construction and visual qualities. This view can be compared to staying outside or beside the landscape and looking at it as if it were a theatre, scene or a set-piece (Cosgrove 1993).

11 Planeringsprocessen måste “förstås”
Hur tar man hänsyn till ekologiska, kulturella och sociala värden i planeringen? Planeringsprocessen måste “förstås” Hur förhåller sig planeringsprocessen till det komplexa begreppet “Hållbar utveckling”? Varje landskap är unikt – måste se helheten? In addition, to know how to include ecological and cultural values into infrastructure planning the planning process need to be understood and how this corresponds to the complex issue of SD. Spatially landscapes always become locally unique. Every local landscape always must be interpreted as part of and in relation to a wider context and to the whole. This mean that we need to handle synthesize of different spatial scales simultaneously

12 Kan forskarna jobba tillsammans?
Olika discipliner Hur öppna är vi? Include ett exempel Hupland ett annat …….. Hur öppna är vi forskare? Jag kan säga att i Include har vi skapat nätverk som jag vet kommer att fortsätta även efter Include. Det har varit så givande att jobba med er alla.

13 Kan ELC vara en länk mellan myndigheterna?
Kan myndigheterna jobba tillsammans, ja det tror jag. Vi pratade en hel del igår om myndigheternas direktiv. De saknar tydliga mål. Det är svårt för myndigheterna. De är ju regeringens förlängda arm och måste göra det regeringen beslutar. Vi pratade också om en ev ny Landskapsmyndighet eller en struktur för landskapsfrågor. Jag vet inte riktigt vad jag tycker här, men det är en fråga som säkert kommer upp mer och som bör analyseras. Hur hanterar vi ELC på bästa sätt. Kanske en organisation med forskare från olika inriktningar tillsammans med myndigheter och praktiker som diskuterar hållbara landskap tillsammans……

14 ELC som verktyg? Kan ELC användas som ett verktyg för att förena olika intressen i landskapet? Ja, vi tror det Länk mellan miljöpolitik och fysisk planering Länk mellan ekologiska och sociokulturella värden Effektiviteten av ELC beror på hur den introduceras – ny struktur eller i den befintliga strukturen Vi menar att vi kan hitta olika landskapsperspektiv I den Europeiska Landskapskonventionen som kom 2000 med andra ord ELC representerar olika traditioner inom landskapsforskningen. MEN är den så bred att den I praktiken inte kan användas vid planeringen av transportinfrastruktur? Den frågan diskuterar vi I rapporten. Vi tror att ELC har en stor potential att komplettera de svenska målen för hållbar utveckling. Effektiviteten beror på hur konventionen introduceras – I den struktur som finns I dag eller I en ny struktur – behövs det en ny struktur. Vi behöver utvärdera om ELC kan användas för frågor som rör mark inom transportinfrastrukturplaneringen.

15 Hur jobbar vi bäst tillsammans?
Tress (2007) – mindre grupper, mindre projekt….. 1) förbered en integrerad implementeringsplan som identifierar syftet med integrationen, nödvändiga steg för att realisera integrationen av det förväntade resultatet och en tydlig tidsram 2) planera mindre hellre än större projekt 3) tillåt tid till att utveckla ett gemensamt språk, ett gemensamt syfte och gemensamma outputs 4) arrangera regelbundna möten och events för att hjälpa projektdeltagarna att lära känna varandra, lita på varandra och att utveckla en gemensam förståelse 5) planera realistiska outputs som kan levereras I tid och undvik att sätta förväntningarna för högt för att t ex på pengar från forskningsfinansiärer (Tress et al. 2007).

16 Rapport 3: Metoder för att undersöka upplevelsevärden i landskapet
Hur studera hållbara landskap? Studie från forntid till framtid: HUPLAND – Hållbara platser och landskap Vad vet vi om tidigare kulturer, tidigare natur? Hur vill vi ha naturen i framtiden? Rapport tre handlar om metoder, hur mäta upplevelsevärden. Om praktiskt kunna konkretisera upplevda värden. Projektet Hupland – Hållbara platser och landskap kan vara ett exempel på hur man kan jobba. Landskapet studeras från forntid till nutid. Vad har hänt på en viss plats. Vi studerar Alvaret på södra Öland. Då får vi en helhetssyn på landskapet vad har hänt och hur kan vi hantera det i dag utifrån den kunskap vi har om vilka värden som finns där. Det är intressant. Utifrån den kunskapen kan vi sedan föreslå hur vi vill ha naturen i framtiden.

17 Metoder Socio-kulturella metoder: Kartläggning av natur/miljö
Intervjuer, Fokusgruppsdiskussioner med olika intressegrupper, enkäter Möten, diskussioner i mindre grupper

18 Hållbara landskap? Om vi vet något om forntiden så kan vi också säga något om framtiden!!! Kommande generationers landskap – hur vill vi att det ska se ut?

19 Marianne Lindström