Syfte, indelning och hänsynsregler

En presentation över ämnet: "Syfte, indelning och hänsynsregler"— Presentationens avskrift:

1 Syfte, indelning och hänsynsregler
Miljörätt Syfte, indelning och hänsynsregler Aldijana Puskar Brinellgymnasiet

2 De olika ”rätterna” Offentligrätt Privaträtt Folkrätt Statsrätt
Kommunalrätt Förvaltningsrätt Civilrätt Straffrätt Internationell privaträtt Arbetsrätt Köprätt Aldijana Puskar

3 Författningarnas dignitet
EG-rätt (förordningar-direkt gällande, direktiv- implementeras i nationell lagstiftning) Grundlagar (två riksdagsbeslut med mellanligaande val) Lagar (stiftas av riksdagen) Förordningar (meddelas av regeringen) Föreskrifter (meddelas av myndigheter) Allmänna råd (meddelas av myndigheter) Aldijana Puskar

4 Miljöbalkens syfte Miljöbalken syftar till:
Att främja en hållbar utveckling så att vi och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Utvecklingen bygger på att naturen har ett eget skyddsvärde, den är inte bara för människans skull. Människan har ett förvaltsansvar både nu och i framtiden. Aldijana Puskar

5 Miljörätten är indelad i 4 områden
Plan och marklagstiftning, där användning av olika slags mark- och vattenområde regleras. Reglerna om fysisk planering är centrala inom detta område. Skyddslagstiftning som syftar till att skydda den yttre miljön mot föroreningar, buller och andra störningar. Aldijana Puskar

6 Miljörätten är indelad i 4 områden
3. Lagstiftning om utvinning av naturresurser. Denna lagstiftning har olika syften, där ett är att kontrollera och begränsa exploatering och ett annat är att underlätta samhällsekonomiskt nyttig exploatering. 4. Lagstiftning om vissa anläggningar, där ellagen och väglagen är två exempel. Aldijana Puskar

7 Miljöbalkens (SFS 1998:808) fem grundstenar
Människans hälsa och miljön skall skyddas mot skador och olägenheter somorsakas av föroreningar eller annan påverkan. Natur- och kulturområden skall skyddas och vårdas. Den biologiska mångfalden skall bevaras. Aldijana Puskar

8 Miljöbalkens fem grundstenar
4. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt skall användas så att en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning tryggas. 5. Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi skall främjas så att ett kretsloppssamhälle uppnås. Aldijana Puskar

9 Kapitel 1-6 Övergripande bestämmelser som gäller alla verksamheter och åtgärder som faller inom ramen för balkens tillämpningsområde. Detta första kapitel innehåller balkens syfte, dess tillämpningsområde och beskriver hur den ska tillämpas. Där finns allmänna hänsynsregler som är en form av handlingsplaner, hushållningsregler, samt bestämmelser om miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar. Aldijana Puskar

10 Kapitel 7-8 Naturvårdslagstiftning, vilket innebär frågor om skydd av naturen. Det gäller ex frågor om nationalparker, naturreservat, kulturreservat, vattenskyddsområden, strandskydd och biotopskydd. Centralt är intresseavvägning, som rör frågor där avvägning måste göras mellan allmänna och enskilda intressen. Aldijana Puskar

11 Kapitel 9-15 Särskilda bestämmelser om vissa typer av verksamheter. Denna avdelning har en inriktning som tidigare täcktes av ex miljöskyddslagen och lagen om kemiska produkter. Där finns bestämmelser som gäller hälsoskydd, förorenade områden, vattenverksamhet, bestämmelser om brukande och användning av mark genom täktverksamhet, jordbruk och vilthägn, genteknik, kemikaliebestämmelser och bestämmelser rörande biotekniska organismer samt bestämmelser om producentansvar och den kommunala renhållningsskyldigheten. Aldijana Puskar

12 Kapitel 16-25 Prövning av mål och ärenden, som bland annat är en sammanfogning av bestämmelser om tillstånd och dispenser. Det gäller exempelvis förfaranden vid ansökningsärenden. Aldijana Puskar

13 Kapitel 26-28 Tillsyn, avgifter och tillträde, berör målen med tillsynsverksamhet och reglerar tillsynsmyndigheternas befogenheter, m.m. Aldijana Puskar

14 . Kapitel 29-30 Regler om straff och sanktionsavgifter. Kapitel 31-33
Bestämmelser om ersättning, regler om skadestånd, miljöskadeförsäkring, saneringsförsäkring, etc. Aldijana Puskar

15 Allmänna hänsynsregler
Bevisbörderegeln (2:1) Kunskapskravet (2:2) Försiktighetsprincipen (2:3) Förorenaren betalar (2:3) Bästa möjliga teknik (2:3) Produktvalsprincipen (2:4) Aldijana Puskar

16 Allmänna hänsynsregler
Hushållningsprincipen (2:5) Kretsloppsprincipen (2:5) Lokaliseringsprincipen (2:6) Skälighetsregeln (2:7) Skadeansvaret (2:8) Aldijana Puskar

17 Bevisbörderegeln 2:1 SFS 1998:808
Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, eller har bedrivit en verksamhet som kan antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön, ska själv visa att/hur hänsynsreglerna följs vid tillåtlighetsprövning tillståndsprövning godkännanden dispenser prövning av villkor (dock ej vid ersättning) tillsyn (omfattar mer än ovan) Bevisbördan kvarstår även efter avslutad verksamhet, dock bara för miljön Aldijana Puskar

18 Kunskapskravet 2:2 SFS1998:808 Kravet är allmänt hållet (”kunskap som behövs”). Kravet omfattar både kunskap om agerande och om miljön. Olika krav kan förväntas i olika sammanhang. För privatpersoner är det lägre krav än för utövare av miljöfarlig verksamhet. Krav på verksamhetsutövare (vu) ställs bl.a. vid upprättande av miljökonsekvensbeskrivning och ansökan om tillstånd, samt genom egenkontrollen. Andra kunskapskrav kan vara preciserade i lagstiftningen som vid hantering av vissa kemiska produkter Aldijana Puskar

19 Försiktighetsprincipen 2:3 SFS1998:808
Redan risken för skador och olägenheter är anledning nog för att agera (”förebygga , hindra, motverka”). Det behöver inte vara vetenskapligt bevisat att det blir en påverkan. Hänsyn måste också tas till miljöns känslighet. Aldijana Puskar

20 Förorenaren betalar 2:3 SFS1998:808
Det är den som orsakar eller riskerar att orsaka skador som ska stå för kostnaderna för förebyggande eller avhjälpande åtgärder. Aldijana Puskar

21 Bästa möjliga teknik 2:3 Vid yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas (BMT). Utöver själva teknologin så inbegrips hur den appliceras, används, underhålls och avvecklas. Tekniken måste vara tillgänglig att använda, även ekonomiskt. Aldijana Puskar

22 Produktvalsprincipen 2:4
Vid användning eller försäljning av kemiska produkter ska ett aktivt val göras. Detta gäller fortlöpande eftersom nya kunskaper vinns och alternativ utvecklas. Regeln ställer inte krav på fullständig bevisning och är straffsanktionerad i 29:3. ~”KP elller BO som kan befaras medföra risker ska ersättas med sådana som kan antas vara mindre farliga” Det räcker inte att bara iaktta annan hänsyn. Aldijana Puskar

23 Hushållningsprincipen 2:5
Råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt. I första hand ska förnybara energikällor användas. Det måste hushållas med de ändliga energikällorna. Ex. Biobränsle istället för olja i kycklingstall. Aldijana Puskar

24 Kretsloppsprincipen 2:5
Återanvändning och återvinning ska utnyttjas. Det räcker inte att bara skapa återvinningssystem, utan volymen på flödena måste också beaktas. Aldijana Puskar

25 Lokaliseringsprincipen 2:6
Principen gäller främst nyetablering men även vid utvidgning. Valet av plats ska inte förhindra andra resursanspråk. ”ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön” Ex. Utvidgning av täktverksamhet Aldijana Puskar

26 Skälighetsregeln 2:7 Nyttan av försiktighetsmått ska vägas mot kostnaderna. Kraven i 2:2-2:6 ska uppfyllas om det inte anses orimligt Miljökvalitetsnormer får dock aldrig överskridas. Jämför ”inte orimligt” med rimligt! Aldijana Puskar

27 Skadeansvaret 2:8 Ansvaret att avhjälpa kvarstår tills skadan eller olägenheten för miljön har upphört. Ansvaret omfattar mer än föroreningsskador. Istället för avhjälpande kan det bli tal om ersättning Aldijana Puskar