Finansiell stabilitet 2/2001

En presentation över ämnet: "Finansiell stabilitet 2/2001"— Presentationens avskrift:

1 Finansiell stabilitet 2/2001
Del 1. Lägesbeskrivning Makroekonomisk utveckling Stabilitet i banksektorn Motparts- och avvecklingsexponeringar Del 2. Fördjupningar Den finansiella infrastrukturen Kreditgivning och kreditrisker CLS Bank - riskhantering i valutahandeln Ekonomiska effekter av 3G-utbyggnaden

2 Omvärlden Konjunkturen har försvagats avsevärt
Terroristattacken i september har ökat osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen De direkta effekterna på det svenska finansiella systemet visade sig bli små Tillväxten i den svenska ekonomin väntas bli svag i år, men öka igen nästa år

3 Hushållssektorn Hushållen något mer pessimistiska
Värdet på hushållens finansiella tillgångar minskat Ökad upplåning främst i bostadsinstitut och finansbolag Hushållens betalningsförmåga är god i dagsläget relativt låg räntekvot och skuldkvot

4 Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst och hushållens räntekvot. Procent
Diagram 10. Källor: SCB och Riksbanken.

5 Företagssektorn Årsbokslut för år 2000
Hög räntetäckningsgrad och låg skuldsättningsgrad - företagen har marginaler att klara ökade kostnader Sedan boksluten presenterats har dock konjunkturen mattats av Fallande aktiekurser och ökade kreditspreadar för företagsobligationer Ökat antal företagskonkurser, huvudsakligen bland små företag

6 Antal konkurser i företagssektorn och antalet anställda i konkursdrabbade företag. 12-månaders glidande medelvärden. Diagram 17. Källa: SCB.

7 Fastighetsmarknaden Avmattning för kontorsmarknaden pga konjunkturavmattningen Fallande kontorshyror vilket bör medföra att även fastighetspriserna faller Fastighetsföretagen uppvisar god lönsamhet låg skuldsättningsgrad Liten sannolikhet att fastighetsföretagen kommer orsaka stora kreditförluster i bankerna

8 Räntetäckningsgrad och skuldsättningsgrad i fastighetsbolag, vägt medelvärde. Procent
Diagram 28. Källa: UC AB.

9 Banksektorn Lönsamheten pressad
provisionsnettot minskar kreditförlusterna ökar (?) Kreditkvaliteten förefaller huvudsakligen vara god Strategiska risker snarare än stabilitetshot

10 Kreditförluster, brutto. Procent av utlåning till allmänheten
Diagram 37. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

11 Resultat före kreditförluster samt kreditförluster i storbankerna, summerat över fyra kvartal Miljarder kronor, 1991 års priser Diagram 30. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.

12 Motparts- och avvecklings-exponeringar
Exponeringarna har ökat något Huvudsakligen motparter av god kvalitet Direkta spridningseffekterna är måttliga Förbättring möjlig och önskvärd

13 Övervakning av den finansiella infrastrukturen
Infrastrukturen - ”andra benet” av Riksbankens stabilitetsanalys Vad är infrastrukturen och vad gör Riksbanken? Några slutsatser Självutvärdering av Riksbanken enligt internationella principer - inte fullständig uppfyllelse - osäkert om medel är tillräckligt starka Svaghet i VPC: Avveckling kan inte genomföras i tid om största motparten fallerar

14 Kreditgivning och kreditrisker
Beskrivning av de svenska storbankernas kreditriskhantering - från beviljande av enskilda krediter till kapitalallokering Slutsatser: Välutvecklad kreditriskhantering Metoder för kapitalallokering kan förbättras Prissättning av risk kan förbättras

15 CLS Bank Internationellt clearinghus som hanterar avvecklingsrisk i valutahandeln Startar nästa år Beskrivning av hur det fungerar Principiellt viktigt, men begränsad minskning av riskexponering innan SEK ingår

16 Utbyggnaden av 3G - ekonomiska effekter
Stor investering - osäker framgång - vad blir stabilitetseffekten vid ett misslyckande? Inga licensavgifter Leverantörer och operatörer har starka kassaflöden från annan verksamhet Risker för bankerna inte alltför stora Mycket marknadsfinansiering Moderat exponering Låg sannolikhet för fallissemang Vissa effekter på tillväxten

17 Sammanfattande slutsatser
Den allmänekonomiska utvecklingen ser betydligt sämre ut… …men få tecken på svagheter i banksystemet Jämförelse med läget inför förra krisen: Viss utlåningsexpansion, men inte som på 1980-talet Företagen är mindre skuldsatta Fastighetssektorn inte lika sårbar - fundamentalt motiverade fastighetspriser och lågt skuldsatta fastighetsföretag Mer diversifierad utlåningsportfölj Mer diversifierad intjäning - provisionsintäkterna Välutvecklad kreditriskhantering Bankproblem först vid djup och långdragen recession