TEMA- dag Psykisk ohälsa bland barn, unga och vuxna

En presentation över ämnet: "TEMA- dag Psykisk ohälsa bland barn, unga och vuxna"— Presentationens avskrift:

1 TEMA- dag Psykisk ohälsa bland barn, unga och vuxna
Centrumråd TEMA- dag Psykisk ohälsa bland barn, unga och vuxna RMPG Psyk

2 RMPG Psyk

3 PSYKISK OHÄLSA - berör tre av fyra - angår alla
FN:s Världshälsoorganisation WHO säger att psykisk ohälsa är en av de största och snabbast växande utmaningarna mot folkhälsan i världen. Tre av fyra personer i Sverige har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egenupplevd eller genom närstående. En av fyra personer har direkt erfarenhet av egen psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är enligt Fk den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Hjärnkoll, augusti

4 PSYKISK OHÄLSA - berör tre av fyra - angår alla
Trots att psykisk ohälsa är så vanligt och trots att den är förknippad med så omfattande kostnader, både ur ett personligt och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, så diskrimineras människor med erfarenhet av psykisk ohälsa. Diskrimineringen märks genom negativa attityder eller okunskap som omsätts i handlingar vilka utestänger eller missgynnar personer med psykisk ohälsa. Alla kan göra något för att förbättra den psykiska hälsan och för att förbättra situationen för personer som har erfarenhet av psykisk ohälsa. – alla människor ska ha lika rättigheter, trots våra psykiska olikheter. Hjärnkoll, augusti

5 Andel som har besvär av ängslan, oro eller ångest
bland kvinnor och män i åldern år (ULF, Slutbetänkande om ungdomars psykiska hälsa SOU 2006:77).

6 Andel som haft besvär med sömnen under de senaste två veckorna
bland kvinnor och män i åldern år Källa: ULF, Slutbetänkande om ungdomars psykiska hälsa SOU 2006:77)

7 Antal suicid per åldersgrupper i Sverige år 2012 Kön/ålder -14 15 - 24
65 + Summa Män 2 106 287 409 270 1074 Kvinnor 5 41 107 197 456 7 147 394 606 376 1530 Antal suicid per åldersgrupper i Sverige år 2013 Kön/ålder -14 65 + Summa Män 3 123 302 397 282 1107 Kvinnor 53 130 180 133 499 6 176 432 577 415 1606 Första hjälpen till psykisk hälsa

8 Skolhälsovården Skolhälsovårdens uppdrag, som definieras i skollagen, är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor. Det kan man uppnå bl.a. genom att vid hälsoundersökningar och hälsobesök tidigt upptäcka problem eller symtom hos elever, som kan innebära att de är i behov av insatser. Man kan också aktivt bistå elever i behov av särskilt stöd, genom att arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna och genom att uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan innebära ökad risk för skador och ohälsa. Barns och ungdomars hälsa och välbefinnande är ett prioriterat område för Socialstyrelsen. I linje med FN:s barnkonvention anser Socialstyrelsen att det är ytterst angeläget att bevara och förbättra verksamheter som ska tillgodose barns och ungdomars behov. Samhällets förväntningar på skolhälsovården i det hälsofrämjande arbetet uttrycks direkt eller indirekt i ett flertal offentliga utredningar, t.ex. Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116), Att lämna skolan med rak rygg (SOU 1997:108), Det gäller livet (SOU 1998:31), Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) och Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14). Socialstyrelsen anser att det är särskilt viktigt att skolhälsovården är tydlig i det hälsopreventiva arbetet. Elever i behov av särskilt stöd, elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö samt s.k. livsstilsrelaterade hälsorisker bör vara prioriterade arbetsområden. Det förutsätter samarbete med en rad aktörer såväl inom som utanför skolan och framför allt ett förtroendefullt samarbete med elever och deras vårdnadshavare.

9 Första linjen för barns psykiska hälsa
Den eller de funktioner eller verksamheter har i uppgift att först ta emot ett barn och ungdomar som visar tecken på milda till måttliga psykosociala problem. En välfungerande första linje bör: erbjuda tidiga och lättillgängliga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik, samt avlasta specialistnivån och därmed ge förutsättningar för ökad tillgänglighet och utvecklad spetskompetens på denna nivå. Modellområdesprojektets slutrapport (2012), SKL  (

10 Barn- och ungdomsenheten

11 Definition familjecentral
Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för: - Kvinnohälsovård - Barnhälsovård - Öppen förskola - Socialtjänst (ange enhet via Infoga sidfot)

12 Målet med en familjecentral:
Genom samverkan och utifrån familjens livssituation främja en god hälsa för barn och föräldrar. I samverkan med föräldrar främja en trygg anknytning, gynnsam fysisk, psykisk och social utveckling för förskolebarn 0-6 år. Parterna skall gemensamt särskilt följa utvecklingen hos barn och deras familjer som visar tecken på en ogynnsam utveckling. (ange enhet via Infoga sidfot)

13 Målen kan uppnås genom att familjecentralen ska:
Vara lättillgänglig som nära mötesplats. Stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar. Skapa arbetsformer där barn och föräldrar är delaktiga. Erbjuda lättillgängligt stöd. Vara ett kunskaps- och informationscentrum. (ange enhet via Infoga sidfot)

14 Spädbarnsenheten: Målgruppen för verksamheten är familjer med ofödda barn eller spädbarn upp till ett år där det finns brister eller en risk för brister i anknytningen mellan barn och föräldrar, samt adopterade barn under sitt första år i sin nya familj. (ange enhet via Infoga sidfot)

15 Barn- och ungdomshälsan

16 Barn Totalt Aneby 787 6375 Eksjö 2055 16 464 Nässjö 4138 29 516
barn/unga 6-17 år är bosatta på Höglandet, varav; Barn Totalt Aneby Eksjö Nässjö Sävsjö Tranås Vetlanda Hur många barn/unga handlar det om? Enligt BCFPI (poäng <65) skulle i genomsnitt 20% av alla som sökt BUP kunna tillhöra Första Linjen Enligt BUPs statistik skulle ca barn/unga av de som sökt BUP kunnat tillhöra Första Linjen (20% av alla som sökt BUP)

17 Första linjen Barn och unga 6 år till och med 17 år med lindrig till måttlig psykisk, psykosocial och/eller psykosomatisk ohälsa. Föräldrar som önskar stöd/råd i föräldraskapet Det krävs en individuell bedömning för varje patient/familj . Barnets funktionsnivå vårdnadshavares/föräldrars kompetens risk- och skyddsfaktorer Åldersgruppen föll sig naturligt eftersom behovet för barn under 6 år och ungdomar över 18 bedömdes vara tillgodosett via de resurser som tillhandahålls via familjecentralerna och de psykosociala teamen inom primärvården. Både nationella och lokala mätningar uppvisar att den självupplevda psykiska ohälsan ökar bland barn och unga i vårt samhälle. Antalet insjuknade i faktisk/egentlig psykisk sjukdom är relativt stabilt över tid. Målgruppen är barn och unga med lindrig psykisk, psykosocial och/eller psykosomatisk samt föräldrar som önskar råd och stöd i föräldraskapet. Exempel på ohälsa är oro och ångest, nedstämdhet, kriser, relationsproblem, huvudvärk eller magont där vården inte hittar kroppsliga orsaker. Fördel för de medarbetare som tidigare arbetat i föräldrastödsgruppen så kan vi alltså numer även erbjuda barnet/ungdomen hjälp… (I SKL:s kunskapssammanställning; Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, redovisas några av de tillstånd som ingår i målgruppen för barn- och ungdomshälsa. T.ex. nedstämdhet och lindrig till medelsvår depression, oro och lindriga till medelsvåra ångesttillstånd, svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå, beteendeproblem, kris, självskadebeteende, riskbruk. Dessa tillstånd kan ha olika svårighetsgrad. Den psykosociala enheten är placerad i aktörspyramidens första linje (mål- och samverkansdokumentet 2010) vilket innebär att lindrig till medelsvår psykisk ohälsa ska behandlas här.) 17

18 Barn Känner du dig utanför? Bråkar du och dina föräldrar ofta? Blir andra ofta väldigt arga på dig? Blir du väldigt ledsen när du måste vara borta från dina föräldrar? Föräldrar Hamnar du i ständiga konflikter med ditt barn? Upplever du att du inte räcker till som förälder och vill tala med någon? Är du orolig över ditt barns/ungdoms skolgång eller umgänge? Ungdom Är du ständigt ledsen och trött? Får du ofta höra att du är jobbig? Är du ofta stressad och orolig? Känner du dig överdrivet orolig i sociala situationer?

19 Teamets kompetens Socionom (KBT) 1.0 Socialpedagog 1.0
Socionom (KBT) 1.0 Socialpedagog 1.0 Specialistsjuksköterska 1.0 Specialpedagog 1.0 Administratör 0.5 Psykologer (2.0) Processledare/socionom 0.6 Övriga, t.ex. barn och ungdomspsykiater och läkare används konsulterande 1gång/vecka.

20 Uppdrag Målet med Barn- och ungdomshälsan i Jönköping är att förebygga och behandla lindrig psykisk, psykosocial och psykosomatisk ohälsa hos barn och ungdomar 6 till och med 17 år i Jönköping, Habo och Mullsjö. Verksamheten ska erbjuda stöd, råd, vägledning och behandling på första linjens nivå till barn, unga och föräldrar och samverka med skolor och andra aktörer som kan påverka en positiv utveckling för barnens psykiska hälsa. Då samverkan med den centrala elevhälsan och rektorer, pedagoger och elevhälsan på skolan har hög prioritet har samverkansöverenskommelse upprättats med skolor i Habo, Jönköping (inkl. friskolor) och Mullsjö kommuner.  Habo kom­mun tecknade avtal för tjänsteköp med Jönköpings kommuns socialtjänst under hösten 2012 och för Mullsjö kommun tecknades motsvarande avtal i februari 2013. 20

21 Vägen in Hög tillgänglighet Låg tröskel Söka själv Remiss

22 Lots Vi förespråkar att den instans som först kontaktas håller i ärendet tills den hjälpsökande kommit fram till den instans där hjälp/stöd/behandling ska fås (lots). Detta förhållningssätt kan avhjälpa gråzoner i samverkan.

23

24 PRIO psykisk hälsa Regeringens satsning på psykisk hälsa (24/5 2012) 870 milj kr/år Barn & unga med psykisk ohälsa är prioriterade Minska självskadande - & suicidalt beteende Tidiga insatser Ökad tillgänglighet bedömning, utredning, behandling Tidigt se tecken, kunna bistå och hjälpa Margit Ferm Nye

25 Ny 1:a hjälpen fokus på barn & unga
Regeringsbeslut 14/6 2012 Pilotstudie YMHFA – ungdomar NASP på KI (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) Start HT 2012 Testas i Stockholms - och Jönköpings län Samordnare Föreningen psykisk hälsa resp. NSPH i Jönköpings län Utbilda ca 40 instruktörer och 2000 Första hjälpare varav 600 i Jönköpings län Slutredovisning 15/ Utvärderas av Myndigheten för vårdanalys Mål – utbildning i hela landet Ny 1:a hjälpen fokus på barn & unga

26 Målgrupper Allmänheten Ideella sektorn
Personer som i arbetet möter barn & unga med psykisk ohälsa och suicidalitet Lärare, personal i elevhälsan, socialtjänst, polis, kriminalvård, räddningstjänst, föräldrar, vårdnadshavare, fosterföräldrar m fl

27 Uppskattad sjukdomsbörda bland ungdomar i åldern 15-24 år
Ordning Män Kvinnor 1 2 Astma 3 Migrän 4 Urologiska problem 5 6 Trafikolyckor 7 8 9 10 Ångest och depression Ångest och depression Schizofreni Trafikolyckor Självmord Blandmissbruk Schizofreni Alkoholberoende Personlighetsstörningar Beroende av cannabis Bulimia nervosa Personlighetsstörningar Bipolär sjukdom Bipolär sjukdom Anorexia nervosa Ungdomsmanualen sidan 3

28 Första hjälpen till psykisk hälsa för unga personer
Steg 1 Bedöm situationen, ta kontakt Steg 2 Lyssna öppet och fördomsfritt Steg 3 Erbjud stöd och information Steg 4 Uppmuntra personen att söka professionell hjälp Steg 5 Stöd personen att söka andra hjälpresurser BLEUS Ungdomsmanualen sidan 18

29 1. Vad tar du med dig från kursen. 2
1. Vad tar du med dig från kursen? 2. Vad blir din första åtgärd som Första hjälpare? Oerhört mycket. Jag är extremt tacksam för denna kurs & de kunskaper jag fått. Jag går härifrån mer allmänbildad, mindre fördomsfull och med en inställning att om jag hamnar i en situation där dessa kunskaper krävs, kommer jag ta chansen och hjälpa till. 2. Att sprida den kunskap jag fått vid tillfällen då den kan/bör tillämpas. BLEUS är en förkortning som verkligen satt sig i minnet. Tack Amanda Väldigt mycket ny information som jag hoppas kommer till nytta. Man har fått m er förståelse för saker och ting kring ämnet. 2. Min första åtgärd blir nog att vara mer uppmärksam på saker och människor i min omgivning samt lite mer information om detta till mina föräldrar så kanske de lär sig något nytt med. Storasyster Kunskap skapar trygghet. 1. BLEUS Bemöta alla där de är Lyssna, uppmuntra förändring Sök hjälp 2. Vara uppmärksam på förändring av elev, familjemedlem Bry sig om och våga fråga Uppmärksamma positiva beteenden Lärare/5-barns mor/ medmänniska

30 Frivillig, kallas av VC vid 40, 50 och 60 år 2 2 1 1 7 1 1 3 1
Brita 6 8 0 3 0 1 8 2 1 7 4 7 2 2 7 8 0 9 6 6 2 0 Genomgången hjärtinfarkt I 2 5 - Frivillig, kallas av VC vid 40, 50 och 60 år

31 Livsstilsformulär/Livssituation
Formuläret innehåller frågor om motion, mat, alkohol och tobak Psykisk hälsa/Livssituation RMPG Psyk

32 VC psykosociala team Vårdnivå
Vårdcentralerna erbjuder kompetens för bedömning, utredning och behandling av lätt till måttlig psykisk ohälsa i enlighet med dokumentet "Vårdriktlinjer för samverkan mellan psykiatri och primärvård för vuxna". Depression, ångest, krisreaktion, relations-och sömnproblematik är vanliga diagnoser. Teamen består av psykolog, kurator och/eller specialistsjuksköterska med terapeutisk utbildning. Behandlingen ska vara korttidsinriktad vilket innebär från några få upp till tjugo samtal. Insatsen är mestadels individuell men kan också ske i grupp. Även om teambegreppet historiskt är begränsat till psykoterapeutkompetensen bör teamarbetet också inbegripa läkar- och sjukgymnastinsatser. Farmakologisk behandling och sjukskrivningsproblematik i anslutning till samtalsbehandlingen handläggs i första hand på vårdcentralen. Teamen utgör också resurs i de multimodala rehabiliteringsteamen. RMPG Psyk

33 VC psykosociala team forts
Remiss För patient som redan handläggs på vårdcentralen utfärdas en internremiss. För patient som hänvisas från annan klinik utfärdas remiss till vårdcentralen, som sedan fördelar handläggningsansvaret. Remiss till psykiatrisk klinik för patient i samtalsbehandling utfärdas i samråd med terapeut och läkare på vårdcentralen. RMPG Psyk

34 Självskadenoder – bakgrund
Svårt erbjuda bra vård inom heldygnsvården 15-24 år Förebyggande insatser och avancerade behandlingsinsatser Mål: minskad slutenvård och tvångsåtgärder unga kvinnor

35 Självskadeprojektet Nationella självskadeprojektet, som på uppdrag av regeringen och SKL, drivs av Division Psykiatri i Region Skåne, Centrum för psykiatriforskning i Stockholm läns landsting och Centrum för psykisk hälsa inom Västra götalandsregionen har uppdraget att förse beslutsfattare och politiker med korrekt information angående vårdbehov vad gäller patienter som har självskadebeteende. Jönköping Ve 41 Instruktörsutbildning Ve 44 och 48 utbildning för behandlare inom psykiatrisk öppen- och sluten vård RMPG Psyk

36 Psykiatriska kliniken Höglandets sjukvårdsområde
Produktivitet Livskvalité Positivism Självständighet Förståelse Glädje Anpassning FRAMTIDSTRO HOPP KASAM Social tillhörighet status, värdighet självkänsla IDENTITET Kontroll Känsla av meningsfullhet Pedagogiska insatser Arbete Psykoterapi Läkemedel Boende Stöd i vardagen Bemötande HÄLSOSAM GROGRUND

37 Psykiatriska kliniken Höglandets sjukvårdsområde
Samarbete mellan patient/klient/medmänniska och hjälpare (sjukvård, AF, Fk, kommunerna m fl) är viktigt och ibland helt avgörande för att den enskilde ska få ett hälsobringande liv

38 Psykiatriska kliniken Höglandets sjukvårdsområde
Vision: Vi bryr oss – för ett bra liv (Rökfri vårdmiljö) en ingång till bättre hälsa för patienter och personal Personal och vårdbehövande medmänniskor UNDVIK Rökning, alkohol och droger MOTION Rörelse är bra för knopp och kropp KOST Välj nyttig mat Vila, Sömn rekreation

39 De bortglömda barnen – Hur mår mamma?
Animerad film

40

41

42 RMPG Psyk

43 RMPG Psyk