Företagsekonomi - en introduktion

En presentation över ämnet: "Företagsekonomi - en introduktion"— Presentationens avskrift:

1 Företagsekonomi - en introduktion
Klicka med piltangenter på skrivbordet för att stega framåt eller bakåt Företagsekonomi - en introduktion Mål Att orientera i ämnet ekonomi på ett verksamhetsinriktat sätt Att lära ut ett antal begrepp som är bra att förstå inom verksamheten Att lära ut delar av arbetsgången i ekonomiarbetet för att förstå omgivningen Att orientera om balans- och resultaträkning, likviditet m,m. Målgrupp Personer berörda av ekonomi. Erfarenhet av tjänstemannaarbete eller på väg in som tjänsteman. Nästa steg. Företagsekonomi - djupkunskap. Antal kunskapskomponenter (Sidor). 57 Innehåll i avsnitten Sida. Att bedriva affärsverksamhet. 2 Viktiga begrepp. 13 Redovisningsarbetet. 22 Konteringsexempel. 31 Balansräkningens innehåll. 39 Resultaträkningens innehåll. 45 Planering av ekonomin. 53 Övrig information Alla personer berörs i olika grader av ekonomi. På arbetet eller i föreningar kommer alltid frågor upp om ekonomi. Därvid är det värdefullt att förstå en del samband. © kompetensresurs ab ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ (c) kompetensresurs ab

2 (c) kompetensresurs ab
Vad menas med ekonomi ? Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Med ekonomi menas : ”Hushållning med begränsade resurser” Om vi omsätter förutsättningarna vid beslut till ekonomiska termer underlättar detta vårt val : Vi gör rätt sak på rätt sätt (kallas effektivitet ; gör vi bara saker rätt kallas det produktivitet) Kommentar : Genom att förstå innebörden av ordet ekonomi ser vi att det handlar om att hushålla med begränsade pengar, timmar, lokaler, verktyg, maskiner osv . (c) kompetensresurs ab

3 Redovisning kontra ekonomistyrning
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Nuvarande tidpunkt Tidsaxel Ekonomisk redovisning visar vad som hänt enligt ett fastställt regelverk. Ekonomisk styrning underlättar beslutsfattande som leder till rätt resultat. Kommentar : Många personer likställer tyvärr ofta ekonomi med ekonomisk redovisning (”bokföring”) . Kommentar : Genom sambandsanalyser, prognoser, budgets, konsekvensbeskrivningar, osv om framtiden underlättas beslut. Detta är en stor del av ekonomiämnet. Kommentar : Den ekonomiska redovisningen är ett ganska komplicerat nätverk av regler som måste följas. (c) kompetensresurs ab

4 Företagandets grunder
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Vinst Vinst Tillgång 100 kkr År 1 År 2 År 3 År n ……… Start Löpande inkomster ? Generationsskifte ? Ägarbyte ? Kommentar : De befintliga ägarna kan personligen hemtaga värdet av de upparbetade tillgångarna. Andra ägare kan fortsätta verksamheten. Kommentar : Under hela företagets verksamhetstid uppstår också ständigt frågan hur ägarna skall erhålla löpande personliga inkomster för att täcka vardagens krav. Kommentar : Efter ett antal år kan de samlade tillgångarna ha vuxit kraftigt. En fråga om generationsskifte eller ägarbyte uppstår. Kommentar : Vid start av företag krävs (nästan) alltid en insats i form av startkapital. Detta startkapital omvandlas till exempelvis ett lager och utgör företagets tillgång. Kommentar : Förhoppningen är att företaget varje år skall ge en vinst så att tillgångarna i företaget ökar. Därmed ökar ägarnas förmögenhet. Kommentar : Det finns flera skäl varför man startar företag. Det vanligaste skälet är dock att åstadkomma en god personlig ekonomi. (c) kompetensresurs ab

5 Ekonomisk ställning och resultat
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Tillgångar sammanställs i en balansräkning som också visar skulder och eget kapital. Tillgång 100 kkr År 1 År 2 År 3 År n ……… Start Vinst Resultatet för året sammanställs i en resultaträkning. Kommentar : Under året och åtminstone efter varje års slut sammanställs tillgångarna tillsammans med en förteckning över vem som äger tillgångarna i en balansräkning. Kommentar : Resultatet för verksamheten, vinst eller förlust, sammanställs i en resultaträkning. De båda sammanställ-ningarna ingår i en årsredovisning för företaget. (c) kompetensresurs ab

6 Kännetecken för företag
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Verksamheten skall vara varaktig och därmed inte tillfällig. Verksamheten skall vara självständig. (Exempelvis ej anställd) Verksamheten skall ha ett vinstsyfte (annars är det hobby eller idéell verksamhet). Kommentar : Tre utmärkande kännetecken finns för att få kallas företag. (c) kompetensresurs ab

7 Ekonomisk ställning i balansräkning
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Tillgångar Eget kapital och skulder Kommentar : En balansräkning är en uppställning av de ekonomiska tillgångar som finns i en verksamhet jämfört med hur tillgångarna har finansierats. Kommentar : Hur tillgångarna har finansierats, ”vem som äger tillgångarna”, ställs upp med samma summa för att visa den ekonomiska balansen för verksamheten. Kommentar : Tillgångar är enkelt uttryckt allt som har ett ekonomiskt värde för verksamheten (c) kompetensresurs ab

8 Balansräkningen enkelt exempel
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Tillgångar Fastighet kkr Eget kapital och skulder Eget kapital 100 kkr Lån kkr Summa : kkr Kommentar : Ett företag har 100 kkr i egen kassa. Företaget lånar kkr av banken. För hela beloppet köper företaget en fastighet. Kommentar : Exemplet åskådliggör hur tillgångar redovisas gentemot hur de har finansierats. Summan av tillgångar skall vara lika med summan av eget kapital och skulder. (c) kompetensresurs ab

9 Ekonomiskt resultat i resultaträkning
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Intäkter Försäljning varuslag 1 +xxxxxx Försäljning varuslag 2 +xxxxxx Övriga intäkter +xxxxxx Summa intäkter : = xxxxxx Kostnader Materialkostnader yyyyyy Driftskostnader yyyyyy Marknadsföring yyyyyy Personalkostnader yyyyyy Summa kostnader : = yyyyyy Rörelseresultat = zzzzzz(+-) Finansiella kostnader/intäkter xxxxx Resultat före skatt = zzzzzz(+-) Skatt på årets resultat yyyyyy Årets resultat =åååååå(+-) Kommentar : I form av en resultaträkning redovisas det ekonomiska resultatet för en viss tidsperiod exempelvis ett år. Kommentar : Samtliga intäkter och kostnader visas enligt en standardiserad uppställning som avslutas med resultatet för tidsperioden. (c) kompetensresurs ab

10 Årsredovisningen i huvuddrag
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Aktiebolag, ekonomiska föreningar och under större handelsbolag/enskilda firmor måste göra en årsredovisning. Innehåll och uppställning regleras i årsredovisningslagen. Skall följa god redovisningssed. Rekommendationer enligt FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer; ”FAR:s bibel”) Skall ge en rättvisande bild av verksamheten. Är en offentlig handling. Skickas till PRV (Patent- och registreringsverket) Senast 6 månader efter bolagsstämma. Senast 7 månader efter bokslut. (c) kompetensresurs ab

11 Årsredovisningens omfattning
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Förvaltnings-berättelse Resultat- räkning Balans- Noter Revisions- berättelse Kassaflödes- analys Kommentar : För en tidsperiod av vanligen ett år framställs en årsredovisning. Innehållet kan variera men följer i huvudsak ett standardiserat innehåll. Innehåller följande huvudinformation. Kommentar : För större företag skall också en kassaflödes-analys, ibland kallat finansieringsanalys, finnas med i årsredovisningen. (c) kompetensresurs ab

12 Juridiska och fysiska personer
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Ägare Anställd Företaget (bolaget) = juridisk person Anställd Kommentar : Ett bolag utgör vad man kallar en juridisk person. Detta innebär förenklat att i den juridiska personens namn görs ”affärer” som firmatecknare har rätt att avtala. Kommentar : Även om man är ägare av delar i ett bolag kan man också vara anställd. Men det viktiga är att ägaren måste strikt skilja på sig som fysisk person och när man företräder ägarrollen eller rollen som tecknare av firman. Kommentar : I bolaget kan finnas anställda personer som vanligen erhåller lön för sina insatser. Den anställde är en fysisk person. (c) kompetensresurs ab

13 Intäkter och inbetalningar
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 2: Viktiga begrepp Exempel 1: Företaget säljer en vara för :-. Leverans sker omedelbart men betalning behöver kunden inte göra förrän om en månad. Exempel 2: Företaget bygger en maskin för :-. Efter hand som maskinen byggs uppstår intäkten. Exempel 3: Företaget erhåller ett förskott för att börja bygga en fastighet åt en kund. Kommentar : I detta exempel har inte företaget gjort någon upparbetning men har erhållit en betalning. Ingen intäkt får medräknas eftersom ingen arbetsinsats ännu har genomförts. . Kommentar : Exempel 2 visar att efterhand som man fullgör arbetet tillgodoräknas insatsen som en intäkt även om inte leverans skett. I detta fall säger man att man upparbetar ett resultat. Kommentar : I detta fall får man i redovisningen tillgodoräkna sig försäljningen såsom en intäkt direkt även om man inte erhållit betalning. Grunden för detta är att man fullgjort sitt åtagande, dvs levererat varan. Kommentar : Med en intäkt menas att man ur ett resultat-perspektiv får tillgodoräkna sig en insats. (c) kompetensresurs ab

14 Intäkter och inbetalningar
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 2: Viktiga begrepp Praktisk sammanfattning: En inbetalning uppstår när man erhåller betalning. Intäkten uppstår när man genomfört arbetet. (c) kompetensresurs ab

15 Kostnader och utbetalningar
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 2: Viktiga begrepp Exempel 1 : Företaget köper material för :-. Efter hand som materialet förbrukas uppstår kostnaden. Exempel 2: Företaget hyr en målare som utför arbete i företaget. Betalning för målaren görs med en månads efter-släpning. Exempel : En maskin köps för 500 kkr. Maskinen förbrukas via årliga s.k. avskrivningar medan köpet måste betalas vid köptillfället. Kommentar : Om företaget köper en maskin måste man oftast betala maskinen inom någon månad. Kostnaden uppstår först genom årliga värdeminskningar s.k. avskrivningar. Kommentar : Direkt när målaren utför arbete uppstår kostnaden även om betalning görs vid en helt annan tidpunkt. . Kommentar : Med kostnad avses att man ur ett resultat-perspektiv förbrukar en resurs. Kommentar : Exempel 1 visar att efterhand som resursen förbrukas uppstår kostnaden. Oberoende av när betalning av materialet görs. (c) kompetensresurs ab

16 Kostnader och utbetalningar
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 2: Viktiga begrepp Praktisk sammanfattning: En utbetalning uppstår när man utför en betalning. Kostnaden uppstår när man förbrukar resurser. (c) kompetensresurs ab

17 Avskrivningar - anskaffningsvärde
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 2: Viktiga begrepp Inköps- pris Maskin 1 mkr + Frakt Tull Transportförsäkning Allt som hör samman med anskaffningen = Anskaffningsvärde Kommentar : Till anskaffningspriset skall alla kostnader som hör samman med förvärvet läggas till. Kommentar : Om exemplevis en maskin inköps för 1 mkr är det inte säkert att detta utgör anskaffningsvärdet. (c) kompetensresurs ab

18 (c) kompetensresurs ab
Avskrivningar Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 2: Viktiga begrepp Anskaff- ningsvärde maskin 1 mkr 200 kkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Exemplet visar en avskrivningsplan på fem år. Kommentar : Avskrivningar skall vara sådana att en anläggnings anskaffningsvårde blir helt avskriven under tillgångens beräknade ekonomiska livslängd. Kommentar : Anläggningstillgångar, exempelvis maskiner, byggnader, inventarier m.m. kostnadsförs via avskrivningar enligt en avskrivningsplan. (c) kompetensresurs ab

19 Ekonomisk och teknisk livslängd
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 2: Viktiga begrepp År 6 - ? När man gör en kalkyl använder man ibland den antagna tekniska livslängden. Maskin 1 mkr 200 kkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 I redovisningen bokförs avskrivningar som avgörs av den ekonomiska livslängden. Kommentar : Skillnader kan också föreligga mellan nämnda avskrivningstider och hur man skattetekniskt valt att skriva av tillgången. Kommentar : Avskrivningstidens längd är ofta olika mellan den bokförda och tekniska livslängden. (c) kompetensresurs ab

20 Debet och kredit i balansräkningen
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 2: Viktiga begrepp Tillgångar Eget kapital och skulder Fastighet kkr Eget kapital 100 kkr Bank 100 kkr Lån kkr Balansomslutning kkr kkr Tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital 100 kkr Bank 100 kkr Debet Kredit Kommentar : Redovisningsmässigt säger man att tillgångar har debiterats (”vänster sida”) och eget kapital/skulder krediterats (”höger sida”). Kommentar : Balansräkningen ser då ut som ovan. Företaget lånar 2 mkr och köper en fastighet för pengarna. Kommentar : Balansomslutningen har då ökat från 100 kkr till kkr. Kommentar : Antag att ett aktiebolag startas med 100 kkr som aktiekapital. (c) kompetensresurs ab

21 Debet och kredit i resultaträkningen
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 2: Viktiga begrepp Kostnader Intäkter Försälj kkr Kostn kkr Vinst kkr Resultaträkning : Försäljning kkr Kostnader kkr Vinst = 200 kkr Debet Kredit Kommentar : En affärstransaktion får alltid påverkan på både debet och kredit. I bokföringen skriver man ibland ”DB” eller ”CR”. . Kommentar : Resultaträkningen kan man ställa upp likt balans-räkningen i två kolumner istället. Kommentar : Uppställningen kallas ”T-konto”. Båda sidorna skall alltid vara lika stora. På samma sätt som för balansräkningen kallas ”vänster sida” debet och ”höger sida” kredit. Kommentar : Antag att man i ett företag sålt för kkr och att kostnaderna är 800 kkr. (c) kompetensresurs ab

22 Arbetsgång redovisning
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 3: Redovisningsarbetet Underlag från affärs- händelse Kontering Registrera i dator V erifikationer i pärmar Verifikationer i tidsordning (dagbok) Huvudbok (kontonummer) Balansräkning Resultat- räkning Varje månad under året Kommentar : Rapporter skrivs ut avseende perioden och distribueras till de personer som skall analysera dem. Rapporterna arkiveras också i pärmar. Kommentar : Efter att alla affärshandlingar för perioden har registrerats kontrolleras bankkonton mot kontoutdrag från bank samt några andra s.k. avstämningar. Kommentar : Affärshändelser registreras löpande under en månad. Ibland utförs all löpande redovisning direkt efter avslut på en månad. (c) kompetensresurs ab

23 Bokslut och deklaration
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 3: Redovisningsarbetet Balansräkning sista månaden Resultat- räkning Bokslut (Årsredovisning) Deklaration (skatt) Boksluts- justeringar Kommentar : Vid bokföringsårets slut förs intäkter och kostnader noggrant till rätt år (periodisering). Avsättningar och upplösning av fonder sker m.m. Kommentar : Ur detta slutliga underlag skrivs därefter årsredovisningshandlingar och deklaration ut, vilket kan vara ett mycket omfattande arbete. (c) kompetensresurs ab

24 Styrning via kontering
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 3: Redovisningsarbetet Underlag från affärshändelse (verifikat) Kontering Registrera i dator Verifikationer i pärmar Kommentar : När dataregistreringen är klar sätts verifikaten i nummerordning in i pärmar för att sparas. . Kommentar : Efter att verifikaten har konterats registreras konteringsunderlaget vanligen i datasystemet. Ibland utförs konteringen i samband med dataregistreringen. Kommentar : Kontering innebär att bokföringsunderlaget, dvs verifikat, åsätts ett antal konton med belopp. Kommentar : Vid konteringen skall beloppen i credit vara lika med beloppen i debet. (c) kompetensresurs ab

25 (c) kompetensresurs ab
Konteringsexempel Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 3: Redovisningsarbetet BR maj år 3 Tillgångar Fastighet kkr Kassa kkr 2.100 kkr Eget kapital/skulder AK kkr Lån kkr Jag lånar 2 mkr och köper en fastighet Skrivs i bokföringen : 1100 Fastigheter :- DB 2300 Lån :- CR Kommentar : DB betyder ”Debet” och avser att det skall hamna under tillgångar. CR betyder ”Credit” och avser att detta skall hamna under eget kapital/skulder. Kommentar : Ett exempel från en kontering kan illustrera hur konteringen genomförs praktiskt. (c) kompetensresurs ab

26 Samband balans- och resultaträkning
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 3: Redovisningsarbetet Samband balans- och resultaträkning Start av verksamhet i ett aktiebolag. År 3 År 4 Bokslut för år 3 upprättas Bokslut för år 4 År 5 BR april 3 Tillgångar Kassa kkr Eget kapital/skulder AK kkr Resultaträkning år 3 Intäkter Kostnader Vinst = (Bortsett från skatt) BR år Tillgångar Kassa kkr Eget kapital/skulder AK kkr Vinst år kkr Kommentar : Den ursprungliga balansräkningen förändras med resultatet under den gångna perioden Kommentar : Resultaträkningen visar hur det ekonomiska utfallet varit under perioden Kommentar : Balansräkningen visar tillgångar och eget kapital/skulder vid en viss tidpunkt. (c) kompetensresurs ab

27 (c) kompetensresurs ab
Baskontoplanen Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 3: Redovisningsarbetet Kontoklass 5 50xx Lokalkostnader 51xx Fastighetskostnader 52xx Hyra av anläggningar 53xx Energikostnader 54xx Förbrukningsmaterial 55xx Reparation, underhåll 56xx Transportmedel 57xx Frakt och transporter 58xx Resekostnader 59xx Reklam och PR Kontoklass 6 60xx Övriga försäljningskostnader 61xx Kontorsmaterial 62xx Tele och post 63xx Företagsförsäkringar 64xx Förvaltningskostnaderl 65xx Övriga externa tjänsterl 68xx Inhyrd personal 69xx Övriga externa kostnader Kontoklasser : 1xxx Tillgångar 2xxx Eget kapital och skulder. 3xxx Intäkter/inkomster. 4xxx Inköp varor, material, tjänster. 5xxx Övriga externa kostnader/utgifter 6xxx Övriga externa kostnader/utgifter 7xxx Personalkostnader/-utgifter. 8xxx Finansiella inkomster och utgifter. Kommentar : För att visa skillnaden mellan kontoklass 5xxx och 6xxx visas vanliga underindelningar inom respektive klass. Kommentar : Genom att standardisera en kontoplan i form av en baskontoplan har man kraftigt underlättat arbetet med redovisningen och vid analysarbete. Kommentar : Baskontoplanen bygger på ett antal kontoklasser där sedan kontona specificerar mera detaljerat vad transaktionen avser. (c) kompetensresurs ab

28 Några vanliga konton i baskontoplanen
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 3: Redovisningsarbetet Tillgångar 1110 Byggnader 1200 Maskiner och inventarier 1209 Ack. avskrivningar 1300 Värdepapper 1400 Lager 1510 Kundfordringar 1630 Skattekonto 1910 Kassa 1920 Bank Eget kapital och skulder 2081 Aktiekapital 2091 Förlust/vinst 2110 Periodiseringsfonder 2300 Lån 2330 Checkräkningskredit 2540 Leverantörsskulder 2610 Utgående moms oreducerat 2640 Ingående moms 2650 Moms redovisningskonto 2710 Personalskatt 2730 Lagstadgade sociala avgifter Resultatposter 3010 Försäljning 4010 Inköp av material 5010 Lokalhyra 5410 Förbrukningsinventarier 5910 Annonsering 6010 Kataloger, prislistor 6071 Representation avdragsgill 6072 Representation ej avdragsgill 6110 Kontorsmateriel 7010 Löner kollektivanställda 7210 Löner tjänstemän 7220 Löner företagsledare 7331 Skattefria bilersättningar 7510 Lagstadgade sociala avgifter 7610 Utbildning 7830 Avskrivningar maskiner/inventarier 8311 Ränteintäkter bank 8411 Räntekostnader lån 8910 Skatt på årets resultat 8999 Årets resultat (c) kompetensresurs ab

29 Från kontering till deklaration
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 3: Redovisningsarbetet Affärshändelse Redovisnings- regler Skatte- Kontoplan Konterings- rutin Balansräkning Resultaträkning Bolagets självdeklaration Kommentar : Då en affärshändelse sker skall denna bokföras. För att kunna kontera händelsen rätt måste man ha tillräcklig kännedom om regelverken och den egna kontoplanen. Kommentar : Konteringen avgör hur balans- och resultat-räkningen påverkas. Men konteringen påverkar också bolagets självdeklaration. Kommentar : Lämpligen införskaffar man skrifter och underlag som man kan slå upp och vid nya fall av kontering läsa in hur kontering skall ske. Revisorn är också en god rådgivare. (c) kompetensresurs ab

30 Samband deklaration och årsredovisning
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 3: Redovisningsarbetet Räkenskapsschema för resultat- och balansräkning (SRU-koder) = Resultat före skatt Skatt på årets resultat = Årets vinst/förlust Årsredovisningens uppgifter Bolagets inkomstdeklaration Resultat före skatt +- skattemässiga justeringar = Över/underskott av näringsverksamhet Kommentar : Inom bolaget har under året redovisning skett som ger ett resultat före skatt. Kommentar : Efter de skattemässiga justeringarna kan det slutliga underlaget för skatt erhållas. Utifrån detta skattemässiga resultat erlägger bolaget skatten för året. Kommentar : För att fastställa skatten för bolaget upprättas bilaga till inkomstdeklarationen som kallas räkenskapsschema. S.k. SRU-koder kopplar ihop kontoplanen med räkenskapsschemat.. Kommentar : I bolagets inkomstdeklaration sker justeringar gentemot resultatet från redovisningen. Bland justeringarna märks icke avdragsgilla kostnader, privata uttag m.m. (c) kompetensresurs ab

31 Kontering upptagande av lån
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 4: Konteringsexempel Konto Debet Kredit Kommentar Insättning på bankkonto Lån Kommentar : Antag att bolaget upptar ett långsiktigt lån av en bank om 200kkr. Lånet sätts in på bolagets bankkonto. (c) kompetensresurs ab

32 Kontering inköp av kontorsvaror
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 4: Konteringsexempel Konto Debet Kredit Kommentar Uttag på bankkonto Moms 25 % Kontorsmaterial Kommentar : Bolaget köper kontorsvaror för kronor för start av verksamhet. Betalar med kontokort kopplat till bankkonto. (c) kompetensresurs ab

33 Kontering försäljning (1)
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 4: Konteringsexempel Konto Debet Kredit Kommentar Insättning på bankkonto Utgående moms 25 % Försäljning varor Kommentar : Bolaget säljer varor för kr exklusive moms. Faktura skrivs till kunden. Antag att bolaget redovisar moms enligt bokslutsmetoden, dvs moms redovisas när kontant betalning sker. (c) kompetensresurs ab

34 Kontering försäljning (2)
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 4: Konteringsexempel Konto Debet Kredit Kommentar Kundfordran vid faktura Moms 25 % Försäljning varor Konto Debet Kredit Kommentar Kundfordran Bank Kommentar : I detta fall sker konteringen i två steg. Först konteras fakturan vid fakturering på kundfordran. I ett andra steg betalas fakturan vid förfallodag varvid en andra kontering sker. Kommentar : Bolaget säljer varor för kronor. Faktura skrivs till kunden. Antag att bolaget erlägger moms enligt faktureringsmetoden, dvs moms redovisas när transaktionen uppstår. (c) kompetensresurs ab

35 Konteringens påverkan
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 4: Konteringsexempel Inköp av maskin. En maskin köps för 100 kkr exkl. moms. Betalas 5 april. Kontering : Konto Debet Kredit Försäljning. Varor säljs för 200 kkr exkl. moms. Betalas 21april. Verifikationslista. Verifikation Text Datum Konto Debet Kredit 234 Maskininköp xx 234 Maskininköp xx 234 Maskininköp xx 423 Varuförsäljning xx 423 Varuförsäljnig xx 423 Varuförsäljning xx Kommentar : För att se samband som konteringen påverkar och följa den formella redovisningen följs här två exempel. Kommentar : När konteringen registrerats visas händelserna i verifikationslistan i datumordning. (c) kompetensresurs ab

36 Konteringens påverkan
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 4: Konteringsexempel Huvudbok. Verifikation Text Datum Debet Kredit Konto 1200 Maskiner och inventarier 234 Maskininköp xx Konto 1920 Bank 234 Maskininköp xx 423 Varuförsäljning xx Konto 2610 Utg.moms 423 Varuförsäljnig xx Konto 2640 Ingå. moms 234 Maskininköp xx Konto 3010 Försäljning 423 Varuförsäljning xx Kommentar : I huvudboken sorteras konteringarna på konto. Oftast finns ingående och utgående balanser med på listan. (c) kompetensresurs ab

37 Konteringens påverkan
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 4: Konteringsexempel Resultaträkningen. Intäkter Verifikation Text Datum Debet Kredit Konto 3010 Försäljning 423 Varuförsäljning xx Kostnader Kommentar : I resultaträkningen grupperas konteringarna i en uppställning som är normalstandard för god redovisning. (c) kompetensresurs ab

38 Konteringens påverkan
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 4: Konteringsexempel Balansräkningen. Tillgångar Verifikation Text Datum Debet Kredit Konto 1200 Maskiner och inventarier 234 Maskininköp xx Konto 1920 Bank 234 Maskininköp xx 423 Varuförsäljning xx Skulder och eget kapital Konto 2610 Utg.moms 423 Varuförsäljnig xx Konto 2640 Ingå. moms 234 Maskininköp xx Kommentar : I balansräkningen grupperas konteringarna i en uppställning som är standard för god redovisningssed. Oftast finns ingående och utgående balanser med på listan. (c) kompetensresurs ab

39 Poster i en balansräkning
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 5: Balansräkningens innehåll Tillgångar Eget kapital och skulder Anläggningstillgångar Byggnader Maskiner Inventarier … Eget kapital Aktiekapital Årets resultat … Obeskattade medel Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Övriga fordringar … Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Checkkredit Lån … Kortfristiga skulder Leverantörer Skatter … Kassa och bank Bank Plusgiro … Kommentar : I (svenska) företag kan fonder skapas vid årsbokslut. Nämnda fonder beskattas därmed inte i företaget utan kan utgöra en buffert för framtida utjämningar av resultatet. Kommentar : Uppställningen av tillgångar och eget kapital/skulder följer en standard som dels är lagreglerad och dels följer praxis enligt redovisningsregler. Kommentar : Slutligen redovisas de skulder som företaget har. Skulderna delas upp i långfristiga och kortfristiga skulder. Vanligen är kortfristiga skulder de som förfaller inom ett år. Kommentar : Avsättningar för framtida förpliktelser, exempelvis pensionsåtaganden, förs upp på skuldsidan för att visa anspråk på de tillgångar som finns. Kommentar : Därnäst kommer omsättningstillgångarna. Det är, som ordet säger, tillgångar som snabbare förändras eller har en större rörlighet än anläggningstillgångarna. Kommentar : Ett av syftena med en enhetlig standard är det att skall gå att jämföra verksamheter med varandra. Även ur kompetenssynpunkt är en standard värdefull. Kommentar : Företagets egna kapital utgör den andel av tillgång-arna som företaget självt äger. Det affärsmässiga syftet med ett bolag är att öka det egna kapitalet. Förmögenheten ökar därmed. Kommentar : Uppställningen på tillgångar börjar med vad som kallas anläggningstillgångar. De vanligaste anläggnings-tillgångarna framgår av figuren. Kommentar : Sist på tillgångssidan redovisas likvida medel dvs tillgångar som är i form av pengar eller som snabbt kan omsättas till pengar. (c) kompetensresurs ab

40 (c) kompetensresurs ab
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 5: Balansräkningens innehåll Balansräkningen Start av verksamhet i ett aktiebolag. År 3 År 4 Bokslut för år 3 upprättas Bokslut för år 4 År 5 Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid angiven tidpunkt ! (c) kompetensresurs ab

41 Balansräkningen förändras – exempel
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 5: Balansräkningens innehåll BR april år 3 Tillgångar Kassa kkr Eget kapital/skulder AK kkr BR maj år 3 Tillgångar Fastighet kkr Kassa kkr 2.100 kkr Eget kapital/skulder AK kkr Lån kkr Jag lånar 2 mkr och köper en fastighet (c) kompetensresurs ab

42 Balansräkningen förändras - exempel
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 5: Balansräkningens innehåll BR maj år 3 Tillgångar Fastighet kkr Kassa kkr 2.100 kkr Eget kapital/skulder AK kkr Lån kkr Kommentar : Efter köpet av inventarier finns fortfarande 600 kkr kvar som därmed ökar kassabeloppet. BR juni år 3 Tillgångar Fastighet kkr Inventarier kkr Kassa kkr 3.100 kkr Eget kapital/skulder AK kkr Lån kkr Jag lånar ytterligare 1 mkr och köper inventarier för 400 kkr (c) kompetensresurs ab

43 Modell för balansräkning 1(2)
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 5: Balansräkningens innehåll (c) kompetensresurs ab

44 Modell för balansräkning 2(2)
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 5: Balansräkningens innehåll (c) kompetensresurs ab

45 (c) kompetensresurs ab
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll Resultaträkningen Start av verksamhet i ett aktiebolag. År 3 År 4 Bokslut för år 3 upprättas Bokslut för år 4 År 5 Resultaträkning år 3 Intäkter Kostnader Vinst = (Bortsett från skatt) Resultaträkning år 4 Intäkter Kostnader Vinst = (Bortsett från skatt) Kommentar : Resultaträkningen visar verksamhetens ekonomiska resultat under en angiven tidsperiod. (c) kompetensresurs ab

46 Grov uppställning av resultaträkning
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll Intäkter Försäljning varuslag 1 +xxxxxx Försäljning varuslag 2 +xxxxxx Övriga intäkter +xxxxxx Summa intäkter : =xxxxxx Kostnader Materialkostnader - yyyyyy Driftskostnader - yyyyyy Marknadsföring - yyyyyy Personalkostnader - yyyyyy Summa kostnader : =yyyyyy Rörelseresultat =zzzzzz(+-) Finansiella kostnader/intäkter +-xxxxx Resultat före skatt =zzzzzz(+-) Skatt på årets resultat - yyyyyy Årets resultat =åååååå(+-) Intäkter Försäljning varuslag 1 +xxxxxx Försäljning varuslag 2 +xxxxxx Övriga intäkter +xxxxxx Summa intäkter : =xxxxxx Kostnader Materialkostnader - yyyyyy Driftskostnader - yyyyyy Marknadsföring - yyyyyy Personalkostnader - yyyyyy Summa kostnader : =yyyyyy Intäkter Försäljning varuslag 1 +xxxxxx Försäljning varuslag 2 +xxxxxx Övriga intäkter +xxxxxx Summa intäkter : =xxxxxx Avser vanligen ett års verksamhet. (c) kompetensresurs ab

47 Detaljerad resultaträkning
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll (c) kompetensresurs ab

48 Poster i resultaträkningen
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll Nettoomsättning. Förändring av varulager. Aktiverat arbete för egen räkning. Övriga rörelseintäkter. Råvaror och förnödenheter. Övriga externa kostnader. Personalkostnader. Avskrivningar/nedskrivningar anläggningstillgångar. Nedskrivningar av omsättningstillgångar. Övriga rörelsekostnader. Intäkter från andelar i koncernföretag. Intäkter från andelar i intresseföretag. Intäkter värdepapper/fordringar. Ränteintäkter och liknande. Nedskrivning av finansiella tillgångar. Räntekostnader och liknande. Extraordinära intäkter. Extraordinära kostnader. Bokslutsdispositioner. Skatt på årets resultat. Övriga skatter. Årets resultat. Kommentar : Uppställningen anknyter till baskontoplanens (BAS) uppdelning vilket kraftigt underlättar redovisningen som oftast är datorbaserad numera. Kommentar : Resultaträkningen kan ställas upp på flera sätt men den vanligaste är uppdelning på kostnadsslag enligt årsredovisningslagens uppställningsform. (c) kompetensresurs ab

49 Poster i resultaträkningen
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll Nettoomsättning. Förändring av varulager. Aktiverat arbete för egen räkning. Övriga rörelseintäkter. Råvaror och förnödenheter. Övriga externa kostnader. Personalkostnader. Avskrivningar/nedskrivningar anläggningstillgångar. Nedskrivningar av omsättningstillgångar. Övriga rörelsekostnader. Intäkter från andelar i koncernföretag. Intäkter från andelar i intresseföretag. Intäkter värdepapper/fordringar. Ränteintäkter och liknande. Nedskrivning av finansiella tillgångar. Räntekostnader och liknande. Extraordinära intäkter. Extraordinära kostnader. Bokslutsdispositioner. Skatt på årets resultat. Övriga skatter. Årets resultat. Kommentar : Omfattar intäkter på omsättningstillgångar, kortfristiga placeringar och kassa/bank. Hör samman med finansiella intäkter. Kommentar : Omsättningstillgångar får under vissa förutsättningar skrivas ned. Enligt regelverket skall då nedskrivningen redovisas på denna rad. Kommentar : Extraordinära poster är intäkter och kostnader från annat är företagets normala verksamhet Kommentar : Skatt som uppstår på grund av resultatet visas här. Vissa skatter redovisas på annan plats. Exempelvis redovisas fastighetsskatt bland rörelsekostnader Kommentar : Anläggningstillgångars värden kan förändras och får under vissa förutsättningar föras in i redovisningen. Uppgifterna skall då stå på denna plats i resultaträkningen. Kommentar : Vid bokslutet kan företaget avsätta eller upplösa vissa dispositioner som vanligen betraktas som obeskattade reserver Kommentar : Övriga externa kostnader är de vanliga omkost-naderna som avser den normala verksamheten förutom personalkostnader. Kommentar : Förändring av varulager är skillnaden mellan ingående och utgående balanser för färdiga varor och varor under tillverkning för annans räkning. Kommentar : Nettoomsättningen skall omfatta intäkter från försålda varor och tjänster som ingår i företagets normala verksamhet. Rabatter skall vara avdragna. Kommentar : Aktiverat för egen räkning innebär arbeten som avses bli en anläggningstillgång inom det egna företaget. Med aktivering avses utvecklingskostnader förda till balansräkning. Kommentar : Övriga intäkter brukar omfatta diverse intäkter som inte avser varu- och tjänsteförsäljning eller finansiella intäkter. Kommentar : Personalkostnader är samtliga kostnader som hör samman med personalen. Omfattar förutom lön bl.a. arbetsgivaravgifter, försäkringar, utbildning m.m. Kommentar : Som råvaror och förnödenheter redovisas vad som ingått i produktionen eller som på annat sätt förbrukats, (till skillnad från anskaffats). (c) kompetensresurs ab

50 Periodisering kostnader
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll År 3 År 4 Exempel : Vi betalar hyra i december år 3 som avser de första månaderna under år 4. Betalning erläggs år 3. Kostnaden förs till år 4. Kommentar : Intäkter och kostnader måste periodiseras, dvs rätt andel skall föras till den avsedda bokslutsperioden. (c) kompetensresurs ab

51 Periodisering intäkter
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll År 3 År 4 Exempel : Vi levererar varor i december år 3 för 200 kkr som inte faktureras förrrän i januari år 4. Varorna levereras Intäkten förs till år 3. Fakturering och betalning år 4. Kommentar : Intäkter måste också periodiseras likt kostnaderna till rätt bokslutsperiod. (c) kompetensresurs ab

52 Modell för resultatuppföljning
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll (c) kompetensresurs ab

53 (c) kompetensresurs ab
Resultatbudgetering Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 7: Planering av ekonomin Kommentar : De viktigaste intäkterna och kostnaderna medtages under egen rubrik medan andra slås samman. Rubrikerna motsvarar till stor del kontoplanens. Kommentar : Det bästa hjälpmedlet för att följa resultatets utveckling och att styra verksamheten är att beräkna resultat per månad. (c) kompetensresurs ab

54 (c) kompetensresurs ab
Likviditet Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 7: Planering av ekonomin Likviditet : + Kontantkassa + Checkräkningar + Bankkonton + Postgiro + Premieobligationer (kan säljas på några dagar) + Andra snabbt tillgängliga medel Kommentar : Likviditet kallas emellanåt bara för ordet ”kassa”. Med kassa avses rena pengar eller tillgångar som snabbt kan omsättas till rena pengar. (c) kompetensresurs ab

55 Likviditetsbudgetering
Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 7: Planering av ekonomin Kommentar : Det andra steget är att resultat-budgeten avspeglas i de konsekvenser den får i form av in- och utbetalningar, dvs en likviditetsbudget. Kommentar : Utgångspunkten är att man först beräknar resultatet i form av en budgeterad resultaträkning. (c) kompetensresurs ab

56 (c) kompetensresurs ab
Varför kapitalbehov ? Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 7: Planering av ekonomin Tid Mot leverantören Mot kunden Tid mellan beställning och leveransdag leveransdag och fakturaankomst Kredittid beroende på betalningsvillkor Utbetalning Tid mellan order och lev.dag leveransdag och fakturadag Kredittid enligt betalnings- villkor Inbetalning Tid i lager och förråd Kommentar : Genom att följa flödet av händelser avseende pengatransaktioner från en leverantör tills företaget erhåller betalning för en vara erhålls en god översikt i tidshänseende. Kommentar : På motsvarande sätt uppstår tidsglapp hos det säljande företaget innan betalning erhålls för en vara. Genom tidsglappen uppstår ett behov av finansiering. Kommentar : Från beställning till utbetalning till leverantören uppstår ett tidsglapp som kan vara mycket stort. Storleken på tidsglappet beror på flera faktorer. (c) kompetensresurs ab

57 (c) kompetensresurs ab
Kapitalflödet Företagsekonomi – en introduktion avsnitt 7: Planering av ekonomin Inbetalningsflöde Tid Utbetalningsflöde Kommentar : På samma sätt ligger inbetalningar ojämnt fördelade men är också tidsförskjutna relativt utbetalningarna. Ett behov av kapital uppstår för att klara likviditeten. Kommentar : Utbetalningarna är ojämnt fördelade både till storlek och förläggning i tiden. (c) kompetensresurs ab