SAMVERKAN & SOCIALA INVESTERINGAR 2

En presentation över ämnet: "SAMVERKAN & SOCIALA INVESTERINGAR 2"— Presentationens avskrift:

1 SAMVERKAN & SOCIALA INVESTERINGAR 2
SAMVERKAN & SOCIALA INVESTERINGAR 2.0 kejsarens nya kläder eller den möjliga början till något nytt??? Ingvar Nilsson/

2 En presentation i tre steg
UTANFÖRSKAPET, DESS KOSTNADER OCH MEKANISMERNA KRING DETTA NYANLÄNDA OCH UTANFÖRSKAPET SAMVERKAN OCH SOCIALA INVESTERINGAR UR ETT STRATEGISKT OCH SYSTEMFÖRÄNDRANDE PERSPEKTIV

3 GRUNDPROBLEMET utanförskapet och dess kostnader

4 VILL DU INVESTERA I MIN FRAMTID???

5 DET BLIR FÖR DYRT

6 Varje år lämnar unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?

7 Varje år lämnar unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt? 210 Mdr Per årskull

8 HUR KOMMER SOCIALA INVESTERINGAR IN I BILDEN?
Två spår Utanförskapsspåret Varför så många i utanförskap? Varför ökar det? Vad beror det på? Vad kostar det? Kan vi minska det och både spara pengar och bygga ett bättre samhälle? Effektivitetsspåret Hur fördelar och använder vi alla de resurser vi förfogar över? Är vi effektiva i vår resursanvändning? Kan vi använda våra resurser smartare än idag? HUR KOMMER SOCIALA INVESTERINGAR IN I BILDEN?

9 Den grundläggande vägvalet kring samverkan och sociala investeringar
DEN STORA UTMANINGEN Hur bör vi fördela och använda våra resurser i stort DEN LILLA UTMANINGEN Var och hur ska vi samverkan och göra sociala investeringar? Hur ska det rent tekniskt gå till? VÅR RESURSANVÄNDNING Hur gör vi idag? Hur borde vi göra? Hur lätt är det att förändra?

10

11 MEKANISMERNA SOM BIDRAR TILL UTANFÖRSKAP OCH INEFFEKTIVITET kortsiktighet & stuprörstänkande

12 Några inledande tankar att bära med sig
Utanförskap är en dyr affär Man kan räkna på det Man kan se människor som en social investering i stället för en kostnad Det mesta har sina rötter i Skolmisslyckanden Integrationsmisslyckanden Väldigt många har en sammansatt/diffus problematik Ingen kan lösa detta själv – det kräver samverkan Det krävs ett strategiskt perspektiv och att bryta vårt medberoendebeteende När blir detta en utmaning för välfärdsstaten och vår kollektiva välfärd???

13 Vad är det värt att korta introduktionstiden på arbetsmarknaden med fyra år för 10 personer???

14 Vad är det värt att korta introduktionstiden på arbetsmarknaden med fyra år för 10 personer???

15 Sociala investeringar och samverkan en trend!!! Är det bra eller dåligt???

16 Om att slå in öppna dörrar
Är det någon här som är emot helhetssyn och långsiktighet? Men varför får vi inte till det då? Ligger svaret i systemen eller hos individer? Vårt belastande bagage Systemen Vanan Synsätten Latheten Bristen på mod

17 Utanförskap = Arbetslöshet
Handikapp Anorexi Bulemi Autism-spektra Självskade- beteende ADHD Asocialitet Psykisk ohälsa Utanförskap = Arbetslöshet Fattigdom Skol- misslyckande Depression Kriminalitet Skyddsbehov Dyslexi Missbruk Omvårdnads- svíkt Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Social problematik Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Kognitiva svårigheter Språk Invandring Begåvning 17

18 Patrik 7 år Strulig hela dagistiden
Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med 18

19 Barn/ungdoms psykiatri
Patrik 7 år på glid PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA Insats Kostnad 19

20 20

21 21

22 22

23 Långsiktighet Samverkan
Vinst; 2 Mkr/person Breakeven 23

24

25 Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något?

26 PATRIKS TRE VÄGAR IN I VUXENLIVET OM VI MISSLYCKAS KRIMINELL 20 – 30 Mkr GROV VÅLDS- VERKARE 50 Mkr LÅNGTIDS- ARBETSLÖS 10 – 12 Mkr

27 HAR DU HELHETSSYN?

28 28

29 Klientens och socialsekreterarens vardag
Social och arbetsmarknadskontoret Reception 6.Ungdomsenheten (Kliv1 EU-projekt) 3. Aktiveringsgruppen 5. Arbete, praktik och rehabilitering, 8 8. Sociala boendeteamet 12. Slussen (samarb. FK,AF o arbetsm.k.) 14. Försäkrings-kassan 9. Medborgarservice 10. Budget o skuldrådgivning 15. Mottagning Unga 7. Introduktionsgruppen 18 Boj, Kvinnojour Kvinnofrid Polisen 2. Bedömningsgruppen Klienten ringer eller kommer via luckan 4. Motivation o Förändring 8a Hotade kvinnor 8b. Kommunkontrakt 17.Socialjouren 27.Arbets-förmedlingen 19 Barn o ungdom 20. Com ,Star- projektet m.m. 16. Vuxna Psyk/missbruk 25. Basta kooperativet 24. Frigård 23. Mini-maria 22. Psyk. gårdarna 23. Familjecentra 7a.Validerings-projektet 16 a Socialpsykiatrin 26. VC Fastighets 29 29

30 Och det där med helhetssyn???

31 HAR VI ETT PROBLEM ELLER???

32 Och det där med långsiktighet
och framförhållning???

33

34

35 ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???
HALLANDSÅSTUNNELN ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???

36 INEFFEKTIV RESURS- ANVÄNDNING ÖKAT UTANFÖRSKAP
OSYNLIGHET KORTSIKTIGHET STUPRÖRS-TÄNKANDE ÖKAT UTANFÖRSKAP ANSVARSFRIHET

37 HÅLLER DU MED OM DETTA? VILKA SLUTSATSER DRAR DU???

38

39 ETT SOCIALT INVESTERINGSPERSPEKTIV säkra kortsiktiga kostnader eller osäkra långsiktiga intäkter

40 Kognitiva funktionsnedsättningar hos gymnasieelever
Skolmiss-lyckanden Misslyckanden på arbetsmarknaden Samhälls- kostnader Inlärnings- barriär

41

42 LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING
EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN INSATS KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ

43 Prislappar kring skolmisslyckande
Fem års senare inträde på arbetsmarknaden Mkr Reducerad livslön Mkr Perioder av arbetslöshet Mkr Perioder av ohälsa och arbetslöshet Mkr Livslångt utanförskap Mkr Livslångt utanförskap och hälsa Mkr Varierar starkt Påverkar många aktörer Påfallande dyrt

44

45 TEKNISKA HJÄLPMEDEL PROJEKTIDÉ SOCIAL INVESTERING
Skol-framgång Framgång på arbetsmarknaden Samhälls- kostnader JÄMFÖRELSE Funktions- nedsättning Skolmiss-lyckanden Misslyckanden på arbetsmarknaden Samhälls- kostnader Inlärnings- barriär

46 LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING
EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN INSATS CA KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ 0,5 – 5 MKR

47

48

49 Ensamkommande flyktingbarn en socioekonomisk analys
Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson

50 Det kan handla om perspektiv Det svåra är inte att tänka nytt utan att sluta tänka gammalt DEBAGÅTA FYREKRIG

51 Krav är kärlek Hjälplösa stackare eller kraftfulla entreprenörer?
DÅ VI ANLÄNDE TILL SVERIGE SERVERADES VI ETT SMÖRGÅSBORD AV UTANFÖRSKAPMÖJLIGHETER ATT INTE STÄLLA KRAV PÅ MIG ÄR FÖRAKT Hjälplösa stackare eller kraftfulla entreprenörer? Krav är kärlek

52 Syfte; peka på ett nytt och annorlunda perspektiv Från kostnad till sociala investering och ett humankapitalperspektiv

53 Bakgrundsfakta och ensamkommande…
Hur många är dom? Vem är dom? Vad gör vi med dom? Vad leder detta till? Är det vi eller dom som är problemet?

54 Ett potentiellt BNP-bidrag 35.000 unga

55 Ett gratis humankapital

56 För varje 18 åring som kommer till Sverige har något annat land tagit en grundkostnad som i Sverige skulle kostat 3 – 3,5 Mkr Någon annan har gjort en grundinvestering i ett humankapital som vi har att förvalta och förädla

57 Värdet av ett snabbare inträde på arbetsmarknaden – en person

58 Vi skapar ett socialt investeringsprojekt
Vi vill få dem att lyckas i skolan och därefter komma in i arbetslivet 50 unga kronor per person Under tre år Stat & kommun delar kostnaden

59 Ett investeringsprojekt – 100% framgång

60 Ett investeringsprojekt - 50% framgång

61 Ett investeringsprojekt - 50% framgång

62 Öka närvaron på arbetsmarknaden
Grundproblem; förvärvsfrekvens 50% i stället för 80% Vi vill använda projektet för att få gruppen i nivå med infödda svenskar Vad är värdet av detta på kort och lång sikt?

63 Öka närvaron på arbetsmarknaden

64 Öka närvaron på arbetsmarknaden

65 Att skapa hjälplöshet

66 Slutsatser Det går att byta perspektiv
BNP-bidrag Gratis humankapital En social investering i inträde på arbetsmarknaden Man får helt andra typer av svar Hur ska vi göra framöver Vi behöver mycket mer kunskap

67 Några intressanta frågor vi ställt oss
Hur ska vi göra för att ta tillvara den potential dessa unga innebär? Hur ska detta perspektivskifte gå till om vi vill uppnå det på en bred front? Är det så att vi i vårt omhändertagande av dessa unga producerar hjälplöshet och passivitet hos människor med i grunden stor kompetens och storinitiativkraft? Hur ska vi göra för att tankemässigt kunna röra oss utanför den invanda boxen? Vad skulle hände om vi för ett ögonblick struntade i alla formella regler som omgärdar denna fråga och fick fria händer att arbeta med dessa ungas integrering i samhället?

68

69 Den vuxna gruppen flyktingar

70 PROBLEM BÄRARE KOSTNAD/ EFFEKT SAMHÄLLET PRODUKTIONS-FÖRLUSTER
MISSLYCKANDEN PÅ ARBETS-MARKNADEN FÖRSÖRJNINGS- KOSTNADER KOMMUN FÖRÄSKRINGSKASSA ARBETSFÖRMEDLING OLIKA VÄLFÄRDS-INSATSER KOMMUN LANDSTING ARBETSFÖRMEDLING FÖRSÄKRINGSKASSA RÄTTSVÄSENDET

71 Några antaganden Vi investerar per person år år under 3 års tid 20 personer Syftet är att underlätta och snabba på introduktionsprocessen Staten och kommunen delar på kostnaden Detta leder till att vi får in de nyanlända 4 år snabbare på arbetsmarknaden Vad är detta värt? Är det en lönsam investering om vi lyckas

72 En samhällsvinst på 30 mkr

73 En kommunal vinst på 3 - 4 Mkr

74 Mer exakt ser det ut så här

75

76 Innebörden av att inte utnyttja den kompetens som kommer hit

77 Situation Många av de som kommer till Sverige har hög både formell och reell kompetens Denna kompetens utnyttjas inte alltid Man hamnar i lågproduktiva yrken i stället för ”där man hör hemma” – civilingenjör som arbetar som lokalvårdare Vad kostar detta? Om vi låter en sådan person få en kompetensutveckling – t.ex. språk – som gör att hen kommer in i sitt högproduktiva arbete – vad är detta värt?

78 PROBLEM SITUATION KOSTNAD/ EFFEKT BÄRARE
GRAD AV PROBLEM PÅ ARBETS-MARKNADEN PRODUKTIONS-FÖRLUSTER SAMHÄLLET SVÅRIGHETER PÅ ARBETS-MARKNADEN FÖRSÖRJNINGS-KOSTNADER KOMMUN FÖRÄSKRINGSKASSA ARBETSFÖRMEDLING OLIKA ”PÅ-LAGRINGAR” OLIKA VÄLFÄRDS-INSATSER KOMMUN LANDSTING ARBETSFÖRMEDLING FÖRSÄKRINGSKASSA RÄTTSVÄSENDET

79 Underutnyttjande – värdet av att gå från lågproduktivt till högproduktivt yrke – en person

80 En social investering under ett år för att möjliggöra högproduktivt arbete – en person

81

82 Hur viktigt är det att kunna räkna kring en social investering. Före
Hur viktigt är det att kunna räkna kring en social investering? Före? – synliggöra risken Efter? – värdera resultatet

83

84

85 SOCIAL INVESTERING Fond eller synsätt? En byråkratisk fälla?

86 VARFÖR SOCIALA INVESTERINGAR??
Om det droppar vatten ur en kran – var bör jag lägga mitt fokus – på att torka under kranen med en trasa eller att stänga kranen?

87 Är vi effektiva??? Hur vet vi det???

88 I själva verket vet vi nästan inget om
Effektivitet Och än mindre om kostnadseffektivitet Därför vet vi inte om vi upprätthåller KL 8.1 om god resurshushållning Det enda vi tycks veta riktigt bra är om vi håller budget Vi väljer alltför ofta att leta efter nycklarna under lampan i stället för där vi tappade dom

89 ETT STRATEGISKT PERSPEKTIV PÅ SOCIALA INVESTERINGAR OCH SAMVERKAN ett systembevarande eller systemförändrande perspektiv

90 STENUNGSUNDS-MODELLEN
PERS OMBUD EGON JÖNSSON STENUNGSUNDS-MODELLEN FINSAM RESAM FRISAM FYRSAM SOCSAM

91 Om någon säger samverkan en gång till slår jag ihjäl honom

92 VEM HAR KOLL PÅ HELHETEN? VEM SAMORDNAR SAMORDNINGEN?
Samverkanskartan SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET VEM HAR KOLL PÅ HELHETEN? VEM SAMORDNAR SAMORDNINGEN? SAMVERKANS- AKTIVITET SAMVERKANS- AKTIVITET

93 Familjehemssekreterare Samverkan närsjukvård Enhetschefer Barn o Unga
Programråd Näringsliv-Ystad Gymnasium Krumeluren Bup – HAB – BoE (nevro) Vård o Omsorg collage Näringslivs VoO – Ystads gymnasium Psykiatri styrgrupp SÖSK – Region Skåne – Nova – Capio – psykiatri - vårdcentral DISA BUN Barnrättsgruppen Lou – SoC – KoU - SAM Samverkansträff BoE o Logoped Brott mot barn SoC/IoF – BUP – BHV – polis, HoS, psyk ÖKT Region Skåne /Bup/HAB – BHV – Skola - SoC BUSO politik SoC – KoU(Nämnds presidier o FC) Samverkan tilläggsansökningar Fristående – BoE ”Nya” SÖSK Barn SoC/IoF – HVB ensamkommande- länsstyrelsen Nya Grundskola Soc/IoF – Grundskola – Flykting sek. – HVB ensamkommande SIP Soc/IoF - ? BUSO Tjänsteperson Soc – KoU Samverkansgrupp BUP, HAB, BoE Familjehemssekreterare SÖSK Aprilia (graviditet) möte SoC – BUP – MVC – BVC – vuxen psyk FINSAM Kommuner SÖSK – AF – FK – Region Skåne RSA gruppen Polis – SoC- LoU- KoU- räddningstjänst – hamnen – SAM- vatten - energi Samverkan närsjukvård Enhetschefer Barn o Unga SÖSK Hälso - sjukvårdsavtal Kommuner – Region Skåne Nya LÖK / Samverkan kring KAA IoF – Gundskolan – gymnasieum - AF Vi bryr oss I Ystad Idé buren sektor - polis - Kyrkan – skola - fritid Övergreppsgruppen psyk, polis, soc, BM, Åklagar, skola Macken SoC - BUN Barn gör rätt om de kan ÖKT - Skola Missbruk SÖSK Absolut Förälder SoC - BUN IoF chefer SÖSK Våld i nära relationer (SoC/IoF – MHV – UMO – HoS – Polis – Brottsoffer/kvinnojour Regional utvc. Kommuner - lärosäten Personligt ombud SÖSK Nätverksmöte (resursmöte) KoU - SoC SOC chefer SÖSK Tillgäggansökningar BoE – andra kommuner med Ystads kommuns elever Samverkan IoF BoE Spec ped SÖSK Samverkansgrupp SoC/IoF - Ystads Gymnasium FC chefer SÖSK Skola Fastighet KoU - SAM ”Nya” SÖSK Vuxen SoC/IFO – flykting ske. ”Nya” Gymnasium SoC/IoF – Ystad Gymnasium – Flykting ekr. ”Nya” Elevhälsan Soc/IoF-flyktingsek- BoE Chefer BoE SÖSK Informellgrupp Polis – säkerhetschef –c kut Informellgrupp Polis – säkerhetschef – sjukvård - räddningstjänst Samverkanssamtal Polis/gymnasiet Ungdomsgruppen/SSP SoC/Fält – skola – polis –UH MAS sjuksköterskor SÖSK Samverkan Gymnasium - Ungdomsmottagning Kommunikationsstegen Biblioteket – KoU/fsk

94 Sociala investeringar & samverkan – två bilder

95 Fyra strukturfrågor för att uppnå god ekonomisk resurshushållning
Har vi styr- och uppföljningssystem som stödjer långsiktighet och helhetssyn? Har vi organisationsstrukturer som skapar och gynnar helhetssyn? Har vi ersättnings och resursfördelningssystem som stödjer och gynnar långsiktighet och helhetssyn? Har vi tillgång till socialt investeringskapital?

96 NEJ!!!!

97 EFFEKTIV RESURS- ANVÄNDNING MINSKAT UTANFÖRSKAP
SOCIALA INVESTERINGAR LÅNGSIKTIGHET HEKLHETSSYN MINSKAT UTANFÖRSKAP SAMVERKAN

98 Sociala investeringar & samverkan
Strategiskt mål En metod att i grunden byta perspektiv, höja effektiviteten, skapa lärande och förändra sättet att fördela resurser och fatta resurs-fördelningsbeslut Operativt mål En metod att få fram resurser för att lösa konkreta preventions- eller rehabiliteringsproblem

99 VAD VILL VI UTRÄTTA MED SAMVERKAN
GENOMFÖRA SAMVERKANSPROJEKT REHABILITERA ENSKILDA PERSONER? VAD VILL VI UTRÄTTA MED SAMVERKAN STRUKTURELLT MINSKA UTANFÖRSKAPET I SAMHÄLLET?

100

101 VAD VILL VI UTRÄTTA MED SAMVERKAN
GENOMFÖRA SAMVERKANSPROJEKT REHABILITERA ENSKILDA PERSONER? VAD VILL VI UTRÄTTA MED SAMVERKAN OPERATIV SAMVERKAN STRATEGISK SAMVERKAN STRUKTURELLT MINSKA UTANFÖRSKAPET I SAMHÄLLET?

102 MED-BEROENDE-PROBLE-MATIKEN
Två utmaningar MED-BEROENDE-PROBLE-MATIKEN PROJEKT-SJUKAN

103 En strategisk målsättning
KORTSIKTIGT OPERATIVT LÅNGSIKTIGT STRATEGISKT FÅ IN UNGA I STUDIER ELLER ARBETE UTVECKLA EN FUNGERANDE LÅNGSIKTIG METOD & ARENA ARBETSSÄTT, PRIORITERINGAR, RESURSFÖRDELNING, FRAMGÅNGSMÅTT???

104 DET CENTRALA VÄGVALET Strukturellt minska utanförskapet i samhället
Ett strategiskt systemförändrande perspektiv VAD VILL JAG MED MITT SOCIALA INVESTERINGSARBETE? Genomföra en konkret insats Ett operativt systembevarande perspektiv

105 SOCIAL INVESTERINGSFOND
De sociala investeringarnas symboliska värde och värde som hävstång för en större förändringsprocess MÅL SOCIAL INVESTERINGSFOND STYR- OCH UPPFÖLJNINGSYSTEM ORGANISATIONSSTRUKTUR RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM ERSÄTTNINGSSYSYSTEM MEDEL

106 OPERATIV SAMVERKAN DET LILLA UPPDRAGET STRATEGISK SAMVERKAN DET STORA UPPDRAGET

107 Så visst vill du investera i min framtid?

108 HUR SER VI PÅ SAMVERKAN OCH SOCIALA INVESTERINGAR
HUR SER VI PÅ SAMVERKAN OCH SOCIALA INVESTERINGAR? OPERATIVT ELLER STRATEGISKT?

109

110 Samspelet mellan den operativa och strategiska nivån
Operativ ledning Samverkan Sociala investeringar Tidiga insatser Framgång på individnivå Problemet löst för individerna Operativ analys Problem målgrupp

111 Samspelet mellan den operativa och strategiska nivån
Operativ ledning Samverkan Sociala investeringar Tidiga insatser Framgång på individnivå Problemet löst för individerna Operativ analys Systemfels-analys Problem målgrupp Behov systemförändring

112 Samspelet mellan den operativa och strategiska nivån
Operativ ledning Samverkan Sociala investeringar Tidiga insatser Framgång på individnivå Problemet löst för individerna Operativ analys Systemfels-analys Problem målgrupp Behov systemförändring Systembeslut Det framtida problemet reducerat Strategisk ledning

113 Så visst vill du investera i min framtid?

114

115

116 Ett strategiskt perspektiv på samverkan & sociala investeringar
UTANFÖRSKAP INEFFEKTIVITET EN LÄRANDE KULTUR Utvärdering Strategisk metodutveckling Effekter RESURSFÖRDELNINGS-SYSTEM Behov vs vanan KORTSIKTIGHET STUPRÖR Osynlighet & ansvarsfrihet SOCIALT INVESTERINGSKAPITAL Social impact bond Sociala investeringsfonder ETT NYTT MINDSET Långsiktighet & Helhetssyn Gränsöverskridande Tidiga insatser & Uthållighet Kunskapsbaserat INSIKTS-GENOMBROTT Aha-upplevelser System-förändrande SPRÅNGET Puckelkostnaden ERSÄTTNINGSSYSTEM Bortom NPM Resultat inte prestationer INFORMATIONS- & STYRSYSTEM Soc ek bokslut Ny syn revision Soc översiktsplan Budgetprocesssen ORGANISATIONS-STRUKTURER Samverkansstrukturer Gränsöverskridande

117 Ett strategiskt perspektiv på samverkan & sociala investeringar
UTANFÖRSKAP INEFFEKTIVITET KONSE-KVENSER Handling Beslut Ledning EN LÄRANDE KULTUR Utvärdering Strategisk metodutveckling Effekter RESURSFÖRDELNINGS-SYSTEM Behov vs vanan KORTSIKTIGHET STUPRÖR Osynlighet & ansvarsfrihet SOCIALT INVESTERINGSKAPITAL Social impact bond Sociala investeringsfonder ETT NYTT MINDSET Långsiktighet & Helhetssyn Gränsöverskridande Tidiga insatser & Uthållighet Kunskapsbaserat INSIKTS-GENOMBROTT Aha-upplevelser System-förändrande SPRÅNGET Puckelkostnaden ERSÄTTNINGSSYSTEM Bortom NPM Resultat inte prestationer INFORMATIONS- & STYRSYSTEM Soc ek bokslut Ny syn revision Soc översiktsplan Budgetprocesssen ORGANISATIONS-STRUKTURER Samverkansstrukturer Gränsöverskridande

118

119

120 EN ILLUSTRATION Unga som varken studerar eller arbetar

121 Några frågor Hur ser målgruppen ut? Vad är deras problem?
När uppstod det? Vad kan man göra åt det? Hur agerar man bäst? Vad är konsekvenserna om man inget gör?

122 Målgruppens svårigheter, utmaningar, problem och bakgrund
Övergrepp Fobier/sociala problem Icke utredd diagnos Skola/utb Skolmisslyckanden Unga mödrar Dysfunktionell familj Svag självkänsla Våldsutsatt Fysisk hälsa Hederskultur Mobbing Fetma Kognitiva funktionshinder dyslexi/dyskalkyli Socialt arv ”Udda normalitet” Drivkraft sammanhang Språk PTSD Svag ekonomi Brist på nätverk saknar arbetslivs-erfarenhet Diffus/motivation Missbruk Psyk Ångest/depression Saknar sociala färdigheter Kultur (etnicitet) Neuropsyk ADHD, autism Aspberger Språkstörning Kriminalitet

123 Håller ni med??? Svårigheten för unga att ta sig in på arbetsmarknaden är inte i enbart en arbetsmarknadspolitisk fråga. Det är en långsiktig tvärsektoriell fråga som oftast startar tidigt i livet; först i förskolan, som därefter accelererar under skoltiden och slutligen manifesteras i det unga vuxenlivet som ett arbetsmarknadspolitiskt problem. Det är en fråga som rör de flesta kommunala förvaltningar samt ett flertal regionala och statliga myndigheter främst sjukvården, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och rättsväsendet. Konsekvenserna av att inte ta ett helhetsgrepp kring detta är mänskligt lidande, stora kostnader och betydande ineffektivitet i de offentliga systemen.

124 Upplevda eller observerade arbetshinder (N= 168)
Kommer från familjebakgrund med problem (dysfunktionell) familj 36% Psykisk ohälsa % Nedstämdhet, depression, motivationsbrist 30% Motivationsbrist % Inlärningssvårigheter ex (skolmisslyckanden) typ dyslexi 52% Någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ex ADHD, Asperger 58% Posttraumatiska stressyndrom 8% Språksvårigheter % Kulturell betingat arbetshinder (t.ex. hedersproblematik) 0% Fysiska/somatiska funktionsnedsättningar (t.ex. övervikt/fetma) 10% Missbruksproblem % Kriminalitet, gängtillhörighet % Ej grundskola % Avbrutna studier % Mobbing % Utsatt för våld/övergrepp 8% icke utredd diagnos % Attitydproblem/motivation % I GENOMSNITT ARBETSHINDER MAX HINDER 7 ELER FLER ARBETSHINDER (25%)

125 Upplevda eller observerade arbetshinder
Kommer från familjebakgrund med problem (dysfunktionell) familj 36% Psykisk ohälsa % Nedstämdhet, depression, motivationsbrist 30% Motivationsbrist % Inlärningssvårigheter ex (skolmisslyckanden) typ dyslexi 52% Någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ex ADHD, Asperger 58% Posttraumatiska stressyndrom 8% Språksvårigheter % Kulturell betingat arbetshinder (t.ex. hedersproblematik) 0% Fysiska/somatiska funktionsnedsättningar (t.ex. övervikt/fetma) 10% Missbruksproblem % Kriminalitet, gängtillhörighet % Ej grundskola % Avbrutna studier % Mobbing % Utsatt för våld/övergrepp 8% icke utredd diagnos % Attitydproblem/motivation % I GENOMSNITT ARBETSHINDER MAX HINDER 7 ELER FLER ARBTSHINDER PERS (25%)

126

127

128 Huvuddelen av alla barn
De ”udda” barnen Huvuddelen av alla barn

129 DET SYNLIGA OCH UPPENBARA
ARBETSLÖS SKOLMISSLYCKANDEN Motivation passivitet Vilsenhet inför och tillhörighet i samhället Social kompetens 129

130 Under ytan??? ARBETSLÖS SKOLMISSLYCKANDEN
Motivation passivitet Vilsenhet inför och tillhörighet i samhället Social kompetens Brustna drömmar & illusioner Självkänsla självförtroende Förlorat hopp Tidiga misslyckanden Existentiell förvirring och identitet Fysisk hälsa Missbruk Särbegåvning PTSD Neuropsyk Dysfunktionell familj Psyk Ångest/depression Kognitiva funktionsnedsättningar dyslexi Fobier/sociala problem Språk 130

131 DEN LÅNGA RESAN MOT UTANFÖRSKAP

132 FÖRLDRASTÖD KONTAKTFAMILJ FAMILJEHEM SKOLAVHOPP HVB MOBBNING HEMMASITTARE SPEC PEDAGOGER

133 Det ödesdigra glappet - hälsa
Psykisk Hälsa 18 år år TIPPINGPOINT INGET JOBB ACCELERATION SKOLMISSLYCKANDE STRUKTUR TILLHÖRIGHET RELATIONER SAMMANHANG Tid

134 Det ödesdigra glappet - kostnader
Tid

135 Rehabiliteringspyramiden
Kompetensutveckling Viljan, lusten & förmågan att lära Social utveckling Lusten & förmågan att samspela Sociala färdigheter Psykologisk utveckling Självkännedom & självkänsla Jagstärkande Existentiell utveckling Förstå & acceptera meningen Livssammanhanget 135

136 AN-STÄLL-NINGS-BAR HITTA VILJA PROBLEM ÅTGÄRD MÅL HÅRDA/KONKRETA
KOMPETENSBRISTER HÅRDA KOMPETENS-SPÅRET KUNNA GÖRA AN-STÄLL-NINGS-BAR MJUKA/SUBTILA KOMPETENSBRISTER MJUKA KOMPETENS-SPÅRET KUNNA VARA ORIENTERINGS-FÖRMÅGA I SAMHÄLLET VÄGLEDNINGS-SPÅRET HITTA PASSIVITET, SVAG SJÄLVKÄNSLA MOTIVATIONS-SPÅRET VILJA

137 ARBETSMARKNADEN SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE
OSUBVENTIONERAT LÖNEARBETE SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE ARBETSMARKNADEN AKTIVITET, TYP SYSSELSÄTTNING, STUDIER FÅTT ADEKVAT STÖD/INSATS/VÄGLEDNING MOTIVERAD MEN SAKNAR KOMPETENS ELLER HAR VISSA BRISTER, HINDER ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MOTIVERAD, MEN ÄNNU INTE TAGIT KONKRETA STEG PASSIVITET, FÖRSÖRJD, OMOTIVERAD

138 NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM GÖR VAD
NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM GÖR VAD??? VAD SKA VI UPPNÅ – VAD ÄR FRAMGÅNG??? LÖNEARBETE

139 NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM ÄR VÅR MÅLGRUPP???
LÄTT ATT GÖRA GÅR FORT OKOMPLICERAT LITEN EFFEKT LÄTT ATT FÅ POÄNG EGENTLIGEN ARBETSFÖRMEDLINGENS JOBB OSUBVENTIONERAT LÖNEARBETE SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE AKTIVITET, TYP SYSSELSÄTTNING, STUDIER FÅTT ADEKVAT STÖD/INSATS/VÄGLEDNING MOTIVERAD MEN SAKNAR KOMPETENS ELLER HAR VISSA BRISTER, HINDER ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MOTIVERAD, MEN ÄNNU INTE TAGIT KONKRETA STEG PASSIVITET, FÖRSÖRJD, OMOTIVERAD

140 NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM ÄR VÅR MÅLGRUPP???
SVÅRT ATT GÖRA TAR LÅNGT TID KOMPLICERAT STOR EKONOMISK EFFEKT SVÅRT ATT FÅ POÄNG EN GRUPP INGEN VILL JOBBA MED OSUBVENTIONERAT LÖNEARBETE SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE AKTIVITET, TYP SYSSELSÄTTNING, STUDIER FÅTT ADEKVAT STÖD/INSATS/VÄGLEDNING MOTIVERAD MEN SAKNAR KOMPETENS ELLER HAR VISSA BRISTER, HINDER ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MOTIVERAD, MEN ÄNNU INTE TAGIT KONKRETA STEG PASSIVITET, FÖRSÖRJD, OMOTIVERAD

141 Samverkansarenans aktörer
Skolinterna resurser t.ex. Samordnings- förbund Skola Arbetsliv

142 Kostnaden om vi inte agerar -168 unga

143 Teamet

144 Den sociala investeringen Är det lönsamt?
Socialtjänst Skola (KAA) Arbmarknadsförvaltn Psyk, unga Fk Kultur/fritid Af Totalt 15 pers 12, 9 Mkr

145 36 i jobb – nettoavkastning ca 70% per år i 12 år

146 Samverkans-friktioner Ett strategiskt perspektiv
GRUNDPROBLEM Överblick Samlad ledning Helhetssyn Långsiktighet Lärande Samverkans-friktioner Nästa steg Ett strategiskt perspektiv UTANFÖRSKAP INEFFEKTIVITET Som nu Operativa insatser

147 Håller ni med??? Eftersom unga med svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden inte primärt är en arbetsmarknadspolitisk fråga utan en långsiktig tvärsektoriell fråga ligger lösningen på de problem som uppstår utanför den snävt arbetsmarknadspolitiska arenan En strategisk ledningsfunktion vars uppgift det är att tackla denna utmaning måste rimligtvis ha sin utgångspunkt i detta och se förbi det något snäva fokus som tenderar att prägla frågan idag.

148

149 DEN BESVÄRLIGA OMFÖRDELNINGSFRÅGAN om vinnare och förlorare

150 Svaret beror på vem man frågar och vilket perspektiv man har
Budgetfällan. Vi har en person som går från 100% utanförskap till deltidsarbete med lönesubventioner – en vinst? Svaret beror på vem man frågar och vilket perspektiv man har

151 Svaret beror på vem man frågar och vilket perspektiv man har
Budgetfällan. Vi har en person som går från 100% utanförskap till deltidsarbete med lönesubventioner – en vinst? Svaret beror på vem man frågar och vilket perspektiv man har

152 Omfördelningseffekter av sociala investeringar
KOSTNADER FÖR INVESTERANDE AKTÖR KOMPENSATIONSPROBLEMET VINSTER FÖR ANDRA AKTÖRER KOSTNADER PÅ KORT SIKT KORTSIKTIGHETSPROBLEMET INTÄKTER PÅ LÅNG SIKT OSÄKRA INTÄKTER SÄKRA KOSTNADER RISKHANTERINGSPROBLEMET REALA KOSTNADER TRANSFERINGSPROBLEMET FINANSIELLA KOSTNADER

153

154 DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET om räknandets betydelse

155 Att ständigt navigera med en kompass fylld av missvisning
Hållbudgetmantrats förbannelse Sila mygg och svälja kamelersyndromet Leta efter nycklarna under lampan i stället för där man förlorade dom Vi måste gå tillbaka till grundfrågan; vad är en god resurshushållning???

156 Att förändra eller vidga våra styr och uppföljningssystem?

157 SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT = ett sätt att värdera och kvantifiera en verksamhets samhällsnytta, i synnerhet de delar som inte syns i resultaträkningen

158 Styr- och uppföljningssystemens roll är att fungera som en kompass för att försäkra sig om en god resurshushållning!!! Fungerar det så?

159 UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER
EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER 159

160 UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER
FÖRLORAD PRODUKTION + SKATTEINTÄKTER ÖVRIGA SAMHÄLLSKOSTNADER ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA ”VÄLFÄRDSMYNDIGHETER” BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET LTING FK AF POLIS CSN KVÅRD ÖVRIG SOCIALTJÄNST SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER ADM EK BIST FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER 160

161 Arbetsmarknadskontoret
Skuggsystem för ekonomistyrning - socioekonomiskt bokslut ”arbetsmarknadskontoret” Arbetsmarknadskontoret 459 långtidsarbetslösa, flyktingar och andra komplikationer (psyk, somatik, missbruk, kultur, språk) 218 av dessa in i arbete(47%) Arbetskontorets resultaträkning – 4 Mkr En bra affär, eller???

162 Resultaträkning TMJ

163 Resultaträkning

164 Investeringskalkyl – 20 år
En mandatperiod Ca 200 Mkr AMK

165 Några enkla slutsatser kring socioekonomiska bokslut
Effekterna av att bryta utanförskap går att mäta De går att integrera med offentliga och privata uppföljningssystem i form av en bokslutsmodell Effekterna är stora Man får ett helhetsperspektiv på kostnader och intäkter Man kan följa omfördelningseffekter Man kan synliggöra det som annars ofta är osynligt Därmed skapas förutsättningar för klokare beslut

166 EFFEKTIV RESURS- ANVÄNDNING MINSKAT UTANFÖRSKAP
SOCIALA INVESTERINGAR LÅNGSIKTIGHET HEKLHETSSYN MINSKAT UTANFÖRSKAP SAMVERKAN