DET BLIR FÖR DYRT Men vad är det som blir för dyrt

En presentation över ämnet: "DET BLIR FÖR DYRT Men vad är det som blir för dyrt"— Presentationens avskrift:

1 DET BLIR FÖR DYRT Men vad är det som blir för dyrt
DET BLIR FÖR DYRT Men vad är det som blir för dyrt? Ingvar Nilsson/

2 Några inledande tankar att bära med sig
Utanförskap är en dyr affär Man kan räkna på det Man kan se människor som en social investering i stället för en kostnad Det börjar ofta tidigt i livet Det mesta har sina rötter i Skolmisslyckanden Integrationsmisslyckanden Väldigt många har en sammansatt/diffus problematik Ingen kan lösa detta själv – det kräver samverkan och ett socialt investeringsperspektiv Det krävs ett strategiskt perspektiv och att bryta vårt medberoendebeteende När blir detta en utmaning för välfärdsstaten och vår kollektiva välfärd

3 Varje år lämnar unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?

4 Varje år lämnar unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt? 210 Mdr Per årskull

5 HUR KOMMER SOCIALA INVESTERINGAR IN I BILDEN?
Två spår Utanförskapsspåret Varför så många i utanförskap? Varför ökar det? Vad beror det på? Vad kostar det? Kan vi minska det och både spara pengar och bygga ett bättre samhälle? Effektivitetsspåret Hur fördelar och använder vi alla de resurser vi förfogar över? Är vi effektiva i vår resursanvändning? Kan vi använda våra resurser smartare än idag? HUR KOMMER SOCIALA INVESTERINGAR IN I BILDEN?

6 MEKANISMERNA SOM BIDRAR TILL UTANFÖRSKAP OCH INEFFEKTIVITET kortsiktighet & stuprörstänkande

7 EN VANLIG SKOLKLASS NEUROPSYK DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING
SJÄLVSKADE FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK 7

8 EN VANLIG SKOLKLASS S.K. VANLIGA NEUROPSYK DYSLEXI DEPPRESSION
ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE S.K. VANLIGA FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK 8

9 EN VANLIG SKOLKLASS HUR RUSTAD ÄR SKOLAN? LÄRARNA? S.K. VANLIGA
NEUROPSYK HUR RUSTAD ÄR SKOLAN? LÄRARNA? DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE S.K. VANLIGA FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK 9

10 Utanförskap = Arbetslöshet
Handikapp Anorexi Bulemi Autism-spektra Självskade- beteende ADHD Asocialitet Psykisk ohälsa Utanförskap = Arbetslöshet Fattigdom Skol- misslyckande Depression Kriminalitet Skyddsbehov Dyslexi Missbruk Omvårdnads- svíkt Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Social problematik Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Kognitiva svårigheter Språk Invandring Begåvning 10

11 Patrik 7 år Strulig hela dagistiden
Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med 11

12 Barn/ungdoms psykiatri
Patrik 7 år på glid PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA Insats Kostnad 12

13 13

14 14

15 15

16 Långsiktighet Samverkan
Vinst; 2 Mkr/person Breakeven 16

17

18 Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något?

19 PATRIKS TRE VÄGAR IN I VUXENLIVET OM VI MISSLYCKAS KRIMINELL 20 – 30 Mkr GROV VÅLDS- VERKARE 50 Mkr LÅNGTIDS- ARBETSLÖS 10 – 12 Mkr

20

21 VARFÖR LÅTER VI DET HÄNDA? VI VET JU BÄTTRE

22

23 HAR DU HELHETSSYN?

24 24

25 Och det där med helhetssyn???

26 26

27 HAR VI ETT PROBLEM ELLER???

28 Och det där med långsiktighet
och framförhållning???

29

30

31 Och det där med långsiktighet då???
31

32 ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???
HALLANDSÅSTUNNELN ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???

33 INEFFEKTIV RESURS- ANVÄNDNING ÖKAT UTANFÖRSKAP
OSYNLIGHET KORTSIKTIGHET STUPRÖRS-TÄNKANDE ÖKAT UTANFÖRSKAP ANSVARSFRIHET

34 Detta väcker ett antal besvärliga frågor
Har vi rätt Organisationsstruktur Styr- och uppföljningssystem Resursfördelningssystem Ersättningssystem Tillgång till socialt investeringskapital

35 VILKA TANKAR, KÄNSLOR OCH REAKTIONER VÄCKER DETTA HOS DIG
VILKA TANKAR, KÄNSLOR OCH REAKTIONER VÄCKER DETTA HOS DIG? KÄNNER DU IGEN DIG? HÅLLER DU MED?

36

37 ETT SOCIALT INVESTERINGSPERSPEKTIV PÅ UTSLITNA FÖRÄLDRAR ett osynligt problem?

38 Föräldrar till barn med autismspektrumstörning
Föräldrar till barn och unga med någon form autismspektrumstörning upplever ofta ett påfrestande liv Detta leder till ett flertal olika konsekvenser som, starka påfrestningar i den partnerrelation man har, reducerade kontakter med de sociala nätverken och ett sorts undandragande från det sociala livet. Omfattande enkät 47% sjukskrivna 30% sämre sömn Ökad stress 73% Förkortad arbetstid 63% Sjukskrivningar, utmattningssyndrom Tre scenarios Går ner i arbetstid Upprepade sjukskrivningar Utbrändhet

39

40

41 Vad är det som kostar

42 Tre scenarios Bakgrunden
enkätundersökningen Från 7-19 år i barnets liv försiktighetsprincipen Scenario 1; reduktion i arbetstid för att orka med - proaktivt Scenario 2; upprepade sjukskrivningar och psykisk ohälsa som följd av påfrestningarna – reaktivt Scenario 3; utbrändhet och långvarig sjukskrivning – alltför vanligt

43

44 Diagram 3.2; De ackumulerade ekonomiska effekterna av upprepade sjukskrivningar och psykisk ohälsa fördelat på olika kostnadsslag

45

46 Utmattningssyndrom

47 EN SATSNING PÅ FÖRÄLDRASTÖD LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING
EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN STÖDINSATS KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ

48

49

50 ETT SOCIALT INVESTERINGSPERSPEKTIV säkra kortsiktiga kostnader eller osäkra långsiktiga intäkter

51 Kognitiva funktionsnedsättningar hos gymnasieelever kanske 10% av en årskull
Skolmiss-lyckanden Misslyckanden på arbetsmarknaden Samhälls- kostnader Inlärnings- barriär

52 LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING
EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN INSATS KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ

53 TEKNISKA HJÄLPMEDEL PROJEKTIDÉ
Skol-framgång Framgång på arbetsmarknaden Samhälls- kostnader JÄMFÖRELSE Funktions- nedsättning Skolmiss-lyckanden Misslyckanden på arbetsmarknaden Samhälls- kostnader Inlärnings- barriär

54

55

56 Prislappar kring skolmisslyckande
Fem års senare inträde på arbetsmarknaden Mkr Reducerad livslön Mkr Perioder av arbetslöshet Mkr Perioder av ohälsa och arbetslöshet Mkr Livslångt utanförskap Mkr Livslångt utanförskap och hälsa Mkr Varierar starkt Påverkar många aktörer Påfallande dyrt

57 LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING
EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN INSATS 20.000 KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ 0,4 – 15 MKR

58 Hur viktigt är det att kunna räkna kring en social investering. Före
Hur viktigt är det att kunna räkna kring en social investering? Före? – synliggöra risken Efter? – värdera resultatet

59

60

61 ÄNNU EN ILLUSTRATION Unga som varken studerar eller arbetar

62 Målgruppens svårigheter, utmaningar, problem och bakgrund
Övergrepp Fobier/sociala problem Icke utredd diagnos Skola/utb Skolmisslyckanden Unga mödrar Dysfunktionell familj Svag självkänsla Våldsutsatt Fysisk hälsa Hederskultur Mobbing Fetma Kognitiva funktionshinder dyslexi/dyskalkyli Socialt arv ”Udda normalitet” Drivkraft sammanhang Språk PTSD Svag ekonomi Brist på nätverk saknar arbetslivs-erfarenhet Diffus/motivation Missbruk Psyk Ångest/depression Saknar sociala färdigheter Kultur (etnicitet) Neuropsyk ADHD, autism Aspberger Språkstörning Kriminalitet

63 Upplevda eller observerade arbetshinder
Kommer från familjebakgrund med problem (dysfunktionell) familj 36% Psykisk ohälsa % Nedstämdhet, depression, motivationsbrist 30% Motivationsbrist % Inlärningssvårigheter ex (skolmisslyckanden) typ dyslexi 52% Någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ex ADHD, Asperger 58% Posttraumatiska stressyndrom 8% Språksvårigheter % Kulturell betingat arbetshinder (t.ex. hedersproblematik) 0% Fysiska/somatiska funktionsnedsättningar (t.ex. övervikt/fetma) 10% Missbruksproblem % Kriminalitet, gängtillhörighet % Ej grundskola % Avbrutna studier % Mobbing % Utsatt för våld/övergrepp 8% icke utredd diagnos % Attitydproblem/motivation % I GENOMSNITT ARBETSHINDER MAX HINDER 7 ELER FLER ARBTSHINDER PERS (25%)

64

65

66 Huvuddelen av alla barn
De ”udda” barnen Huvuddelen av alla barn

67

68 Vi måste ställa den svåra stämma i bäcken frågan?
Vilket är det mest kostnadseffektiva sättet att bryta utanförskapet? I skolan? I de sociala insatsgrupperna? Insats mot organiserad kriminalitet? Underlätta för avhoppare Avstå från systematisk insats och låta det fortsätta? SATSNINGAR MOT ORG KRIMINALITET SKOLAN SOCIALA INSATSGRUPPER LÅT GÅ- ALTERNATIVET

69 DET SYNLIGA OCH UPPENBARA
ARBETSLÖS SKOLMISSLYCKANDEN Motivation passivitet Vilsenhet inför och tillhörighet i samhället Social kompetens 69

70 Under ytan??? ARBETSLÖS SKOLMISSLYCKANDEN
Motivation passivitet Vilsenhet inför och tillhörighet i samhället Social kompetens Brustna drömmar & illusioner Självkänsla självförtroende Förlorat hopp Tidiga misslyckanden Existentiell förvirring och identitet Fysisk hälsa Missbruk Särbegåvning PTSD Neuropsyk Dysfunktionell familj Psyk Ångest/depression Kognitiva funktionsnedsättningar dyslexi Fobier/sociala problem Språk 70

71 Rehabiliteringspyramiden
Kompetensutveckling Viljan, lusten & förmågan att lära Social utveckling Lusten & förmågan att samspela Sociala färdigheter Psykologisk utveckling Självkännedom & självkänsla Jagstärkande Existentiell utveckling Förstå & acceptera meningen Livssammanhanget 71

72 VAD ÄR FRAMGÅNG? HUR MÄTER VI DET?
OSUBVENTIONERAT LÖNEARBETE SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE ARBETSMARKNADEN AKTIVITET, TYP SYSSELSÄTTNING, STUDIER FÅTT ADEKVAT STÖD/INSATS/VÄGLEDNING MOTIVERAD MEN SAKNAR KOMPETENS ELLER HAR VISSA BRISTER, HINDER ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MOTIVERAD, MEN ÄNNU INTE TAGIT KONKRETA STEG PASSIVITET, FÖRSÖRJD, OMOTIVERAD

73 NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM GÖR VAD
NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM GÖR VAD??? VAD SKA VI UPPNÅ – VAD ÄR FRAMGÅNG??? LÖNEARBETE

74 NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM ÄR VÅR MÅLGRUPP???
LÄTT ATT GÖRA GÅR FORT OKOMPLICERAT LITEN EFFEKT LÄTT ATT FÅ POÄNG EGENTLIGEN ARBETSFÖRMEDLINGENS JOBB OSUBVENTIONERAT LÖNEARBETE SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE AKTIVITET, TYP SYSSELSÄTTNING, STUDIER FÅTT ADEKVAT STÖD/INSATS/VÄGLEDNING MOTIVERAD MEN SAKNAR KOMPETENS ELLER HAR VISSA BRISTER, HINDER ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MOTIVERAD, MEN ÄNNU INTE TAGIT KONKRETA STEG PASSIVITET, FÖRSÖRJD, OMOTIVERAD

75 NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM ÄR VÅR MÅLGRUPP???
SVÅRT ATT GÖRA TAR LÅNGT TID KOMPLICERAT STOR EKONOMISK EFFEKT SVÅRT ATT FÅ POÄNG EN GRUPP INGEN VILL JOBBA MED OSUBVENTIONERAT LÖNEARBETE SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE AKTIVITET, TYP SYSSELSÄTTNING, STUDIER FÅTT ADEKVAT STÖD/INSATS/VÄGLEDNING MOTIVERAD MEN SAKNAR KOMPETENS ELLER HAR VISSA BRISTER, HINDER ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MOTIVERAD, MEN ÄNNU INTE TAGIT KONKRETA STEG PASSIVITET, FÖRSÖRJD, OMOTIVERAD

76 Kostnaden om vi inte agerar -168 unga

77 Teamet

78 Den sociala investeringen Är det lönsamt?
Socialtjänst Skola (KAA) Arbmarknadsförvaltn Psyk, unga Fk Kultur/fritid Af Totalt 15 pers 12, 9 Mkr

79 36 i jobb – nettoavkastning ca 70% per år i 12 år

80

81 DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET om räknandets betydelse

82 Att ständigt navigera med en kompass fylld av missvisning
Hållbudgetmantrats förbannelse Sila mygg och svälja kamelersyndromet Leta efter nycklarna under lampan i stället för där man förlorade dom Vi måste gå tillbaka till grundfrågan; vad är en god resurshushållning???

83 Att förändra eller vidga våra styr och uppföljningssystem?

84 SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT = ett sätt att värdera och kvantifiera en verksamhets samhällsnytta, i synnerhet de delar som inte syns i resultaträkningen

85 Styr- och uppföljningssystemens roll är att fungera som en kompass för att försäkra sig om en god resurshushållning!!! Fungerar det så?

86 UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER
EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER 86

87 UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER
FÖRLORAD PRODUKTION + SKATTEINTÄKTER ÖVRIGA SAMHÄLLSKOSTNADER ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA ”VÄLFÄRDSMYNDIGHETER” BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET LTING FK AF POLIS CSN KVÅRD ÖVRIG SOCIALTJÄNST SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER ADM EK BIST FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER 87

88 Arbetsmarknadskontoret
Skuggsystem för ekonomistyrning - socioekonomiskt bokslut ”arbetsmarknadskontoret” Arbetsmarknadskontoret 459 långtidsarbetslösa, flyktingar och andra komplikationer (psyk, somatik, missbruk, kultur, språk) 218 av dessa in i arbete(47%) Arbetskontorets resultaträkning – 4 Mkr En bra affär, eller???

89 Resultaträkning TMJ

90 Resultaträkning

91 Investeringskalkyl – 20 år
En mandatperiod Ca 200 Mkr AMK

92 Några enkla slutsatser kring socioekonomiska bokslut
Effekterna av att bryta utanförskap går att mäta De går att integrera med offentliga och privata uppföljningssystem i form av en bokslutsmodell Effekterna är stora Man får ett helhetsperspektiv på kostnader och intäkter Man kan följa omfördelningseffekter Man kan synliggöra det som annars ofta är osynligt Därmed skapas förutsättningar för klokare beslut

93 EFFEKTIV RESURS- ANVÄNDNING MINSKAT UTANFÖRSKAP
SOCIALA INVESTERINGAR LÅNGSIKTIGHET HEKLHETSSYN MINSKAT UTANFÖRSKAP SAMVERKAN