Anette Björlin Beredningssekretariatet för vattenförvaltning Miljöanalysenheten Länsstyrelsen i Stockholms län.

En presentation över ämnet: "Anette Björlin Beredningssekretariatet för vattenförvaltning Miljöanalysenheten Länsstyrelsen i Stockholms län."— Presentationens avskrift:

1 Anette Björlin Beredningssekretariatet för vattenförvaltning Miljöanalysenheten Länsstyrelsen i Stockholms län

2 1. Vattenförvaltning (vattendirektivet) 2. VAS-rapport nr 6 om skydd av dricksvattenförekomster

3 Vattenförvaltning 6-års cykel

4 Förvaltningscykelns samråd Arbetsprogram Översikt av väsentliga frågor Förvaltningsplan 2010-2015 Samrådsperiod 1 mars – 1 sep 2009

5 Produkter från Vattenmyndigheten i Norra Östersjön 1. Förvaltningsplan 2. Miljökvalitetsnormer 3. Åtgärdsprogram 4. Miljökonsekvens- beskrivning Samrådsmöte 19 mars

6 Direktivets mål: god status till 2015 DåligOtillfredsställandeMåttligGodHög

7 Sjöar i Stockholms län Ekologisk status

8 Miljökvalitetsnormer

9 Vattenmyndighetens åtgärdsprogram - ett ansvar för alla  Naturvårdsverket  SGU  Banverket  Boverket  Fiskeriverket  Jordbruksverket  Kammarkollegiet  KemI  RAÄ  Kommunerna  Sjöfartsverket  Skogsstyrelsen  Livsmedelsverket  SCB  SMHI  Vägverket  Länsstyrelserna  MSB-myndigheten

10 UTKAST Utkast/exempel på åtgärdsprogram – avlopp OBS, kan förändras innan remissen skickas ut!  Naturvårdsverket behöver ändra föreskrifterna om rening av avloppsvatten så att det i föreskrifterna fastställs krav på att reducera utsläppen av kväve och fosfor i sådan utsträckning att belastningen minskar till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning.  Naturvårdsverket behöver meddela föreskrifter för enskilda avlopp som innebär krav på att utsläppen av kväve och fosfor minskar, särskilt till sådana ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning.  Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som kan påverka vattenförekomst som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

11 UTKAS T Utkast/exempel på åtgärdsprogram – kommun OBS, kan förändras innan remissen skickas ut!  Kommunerna behöver ha vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk och god kvantitativ vattenstatus.  Kommunerna behöver ha vattenskyddsområden med föreskrifter för de vattenförekomster som behövs för den framtida vattenanvändningen.  Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten och avloppsplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status och god kvantitativ status.

12 Ekonomisk analys  Vattenanvändning –Hur värderar samhället en viss vattenanvändning?  Kostnadstäckning –Till hur stor del betalar vattenanvändarna för alla kostnader (även miljöpåverkan) som är associerade med vattenanvändningen?  Prognos till 2015 –Vilka samhällsekonomiska drivkrafter kommer att påverka statusen på vattnen år 2015?

13 Dricksvattenförekomster i Stockholms län – Prioriteringar för långsiktigt skydd  VAS-kommittén styrgrupp för projektet  VASK-arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen, RTK, Haninge, Norrtälje, Värmdö kommun, Stockholm Vatten, Norrvatten, Svenskt Vatten  Författare är Länsstyrelsen  Finansiering VAS-rådet, Länsstyrelsen och RTK, miljöanslaget

14 Grundvatten Prioritet vattenförsörjning Sjöar Framtida viktiga förekomster

15  Bra svarsfrekvens - 19 kommuner (inkl. Stockholms vatten), Norrvatten, SGU, Livsmedelsverket och Vattenmyndigheten.  Remissinstanserna har betonat vikten av att skydda länets yt- och grundvattenförekomster.  …även vikten av samarbete i frågor kring skydd.  Ett fåtal synpunkter på prioriteringar  vissa ändringar gjorda  Faktafel etc. Remissbehandling feb - maj 2008

16 Behov av revidering av vattenskydds- områden

17 Kartläggning av länets grundvattenmagasin 151 sand- och grusavlagringar  Avgränsning  Namn  Vattenkapacitet  Påverkan  Kvalitet  Möjlighet till infiltration av ytvatten  SGU och Länsstyrelsen

18 Slutsatser  Den nya vattenförvaltningen (vattendirektivet) ställer nya krav – bl.a. miljökvalitetsnormer och vattenskydd.  Reservvattenförsörjningen är otillräcklig. Dricksvatten- förekomster måste skyddas för framtiden – behovet är stort. Även sådana förekomster som idag saknar vattentäkt (framtida dricksvattenförekomster).  Behövs en regional reservvattenförsörjningsplan?  Vem ansvarar för utredning, legalisering och skydd av de regionalt viktiga framtida dricksvattenförekomsterna?

19 TACK!