Pensioneringsåldern år 2015 Jari Kannisto Utvecklingschef 11.2.2016.

En presentation över ämnet: "Pensioneringsåldern år 2015 Jari Kannisto Utvecklingschef 11.2.2016."— Presentationens avskrift:

1 Pensioneringsåldern år 2015 Jari Kannisto Utvecklingschef 11.2.2016

2 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen2 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete

3 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen3 Målet att senarelägga pensioneringarna följs med hjälp av den förväntade pensioneringsåldern, som – bygger på motsvarande princip som den förväntade livslängden – beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensioneringsfrekvensen och dödligheten hålls på statistikårets nivå – är oberoende av befolkningens åldersstruktur. med hjälp av sysselsättningsgraden bland äldre personer med hjälp av den förväntade tiden i arbete, som – beskriver antalet år som en person i en viss ålder kan förväntas arbeta som anställd eller företagare under sin återstående livstid. – grundar sig på en metod som använder sig av tvärsnittsmaterial om dödsrisktal, arbetskraftsandelar och sysselsättningsgrader.

4 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen4 Pensioneringsåldern år 2015 Pensioneringsåldern var – 61,1 år (den förväntade pensioneringsålder för 25-åringar) – 62,8 år (den förväntade pensioneringsålder för 50-åringar). Förändringen i pensioneringsåldern var liten – siffran för 25-åringar minskade med 0,1 år från året innan – siffran för 50-åringar förändrades inte från året innan. Pensioneringsfrekvensen före pensionsåldern minskade

5 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen5 Nya arbetspensionstagare åren 2006–2015 efter pensionsslag Deltidspension* Spec.pens. lantbr. Arbetslöshetsp. Sjukpension Förtida ålderspension Egentlig ålderspension År 2015 gick 74 048 personer i arbetspension (exkl. deltidspensioner). År 2014 gick 70 324 pensioner i arbetspension (exkl. deltidspensioner). * De som gått i deltidspension räknas inte som pensionerade.

6 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen6 Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder

7 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen7 Förväntad pensioneringsålder Samtliga nya arbetspensionstagare 25-åringar 50-åringar

8 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen8 Nya arbetspensionstagares andel av de försäkrade, 25–49-åringar

9 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen9 Nya arbetspensionstagares andel av de försäkrade, 50–69-åringar

10 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen10 Om övergångarna i arbetspension I fjol gick 74 048 personer i arbetspension, 3 700 fler än året innan Antalet nya ålderspensionstagare ökade med 8 % – Antalet nya ålderspensionstagare var 54 800. – Mer än 70 % av alla nypensionerade gick direkt i ålderspension. Antalet nya sjukpensionstagare minskade med en knapp procent från året innan – Antalet nya sjukpensionstagare var 18 600. Inga stora förändringar i fråga om deltidspension – 3 700 personer blev deltidspensionerade. Året innan var siffran 3 400. – Åldersgränsen för dem som är födda åren 1954 och 1955 är 61 år. – I år är det ännu möjligt att gå i deltidspension, men nästa år beviljas inga deltidspensioner längre Små förändringar i pensioneringsfrekvensen – Frekvensen högre hos kvinnor än män bland unga och i åldern 63+

11 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen11 Förväntad pensioneringsålder Mål och utfall 25-åringar Målet enligt avtal från 2009 är 62,4 år fram till år 2025* För att målet ska nås med en jämn takt behövs -en årlig höjning på knappt 0,2 år från utgångsnivån år 2008 -en årlig höjning på 0,1 år från utgångsnivån år 2015. Pensioneringsåldern har stigit i synnerhet till följd av att arbetslöshetspensionen har avskaffats och antalet invalidpensioner minskat.

12 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen12 Framtiden De direkta effekterna av lagändringarna vid 2005 års pensionsreform är huvudsakligen redan synliga i pensionsövergångarna – Pensioneringsåldern har höjts. – Det är ännu för tidigt att bedöma livslängdskoefficientens inverkan. Den framtida utvecklingen beror på beteendeändringar – Pensionsplanerna har senarelagts. – Många faktorer inverkar på pensionsövergångarna. Den framtida utvecklingen beror på ekonomins utveckling Den framtida utvecklingen beror på arbetslivets utveckling År 2016 torde antalet nya pensionstagare bli lite mindre än i fjol

13 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen13 Sysselsättningsgraden bland personer i förvärvsaktiv ålder (15–64 år), unga vuxna (25–34 år) och äldre (55–64-v) åren 2003–2015 Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2003–2015, Statistikcentralen

14 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen14 Sysselsättningsgraderna i åldersgrupperna 55–59- och 60–64 åren 2003–2015 55–59-åringar 60–64-åringar Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2003–2015, Statistikcentralen Sysselsättningsgraden år 2015: 55–59-åringar 74,8 % och 60–64-åringar 45,3 %. Sysselsättningsgraden år 2014: 55–59-åringar 74,1 % och 60–64-åringar 44,3 %.

15 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen15 Sysselsättningsgraden för 55–67-åringar åren 2002, 2007, 2014 och 2015 Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2003–2015, Statistikcentralen

16 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen16 Arbetslöshetsgraden bland 55–59- och 60–64- åringar åren 2003–2015 55–59-åringar 60–64-åringar Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2003–2015, Statistikcentralen Arbetslöshetsgraden år 2015 : 55–59-åringar 8,2 % och 60–64-åringar 7,7 %. Arbetslöshetsgraden år 2014 : 55–59-åringar 7,2 % och 60–64-åringar 7,3 %.

17 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen17 Källa: Eurostat, Employment, Labour Force Surveys Sysselsättningsgraden bland 55–64-åringar i Norden och i EU-länderna i genomsnitt åren 2003–2014

18 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen18 Bra att notera skillnaderna mellan åldersgrupperna när man talar om sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer (55–64 år) Den totala sysselsättningen har inte förbättrats från nivån efter finanskrisen – Sysselsättningsgraden för befolkningen i förvärvsaktiv ålder var i fjol 68,1 % (0,2 procentenheter mindre än året innan), – Sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer har varit god under de senaste åren – Sysselsättningsgraden bland 55–59-åringar var statistikhistoriens högsta i fjol (74,8 %), – Sysselsättningsgraden bland 60–64-åringar var statistikhistoriens högsta i fjol (45,3 %) – Sysselsättningsgraden bland 25–34-åringar har minskat med 6,3 procentenheter sedan år 2008 (74,8 % i fjol). Finland ligger fortfarande efter de andra nordiska länderna i fråga om sysselsättningen bland äldre personer 2014 – Närmast Finland är Danmark, som är några procentenheter före – avståndet har ökat – EU27-länderna ligger efter Finland med 7,2 procentenheter.

19 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen19 Förväntad arbetslivslängd för 15-åringar 2001-2015

20 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen20 Förväntad tid i arbete för 15-åringar 2001-2015

21 PSC/Kannisto Jari 11.2.2016 Pensionsskyddscentralen21 Arbetslivslängden Den förväntade tiden i arbetskraften var 37,5 år i fjol – ökat med 0,3 år från året innan, – ökat med 2,4 år under 2000-talet. Den förväntade tiden i arbete var 33,9 år i fjol – ingen förändring från året innan, – 33,9 år för män (minskat med 0,1 år från föregående år), – 33,8 år för kvinnor (ingen förändring från året innan). Den förväntade tiden i arbete har ökat med 2,4 år på 2000-talet – ökat med 1,5 år för män på 2000-talet – ökat med 3,2 år för kvinnor på 2000-talet.