Framtidens vårdutbildningar Bo Samuelsson. Framtidens Vårdutbildningar Bo Samuelsson Sahlgrenska akademin.

En presentation över ämnet: "Framtidens vårdutbildningar Bo Samuelsson. Framtidens Vårdutbildningar Bo Samuelsson Sahlgrenska akademin."— Presentationens avskrift:

1 Framtidens vårdutbildningar Bo Samuelsson

2 Framtidens Vårdutbildningar Bo Samuelsson Sahlgrenska akademin

3 Sir Ken Robinsson

4 Fast food model kit

5 Agrikulturell modell Organisk odling

6 HSGU utredningen

7

8 Sahlgrenska Akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

9 Sahlgrenska Akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

10 Sahlgrenska Akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

11

12

13

14 Homogena kunskapskulturer Individuell och kollektiv kunskapsbildning, utbildning och forskning Lärandets villkor speglar den dominerande vetenskapssynen

15

16 Kunskapsterritoriet måste tydliggöras för alla och harmoniseras med intentionerna Arenor för dialog och kunskaps-överbryggande under hela utbildningen måste skapas Utbildningsavdelningar och utbildningsvård-centraler kan vara plattformar för såväl utbildning som forskning kring vården och dess aktörer

17 Göra om HSGU-undersökningen?

18 DEC 2010

19

20 1866 - 1959 Abraham Flexner ”The Flexner Report”

21 William H.Welch 1850 - 1934 The Welch – Rose Report

22 Report of the Committee for the Study of Nursing Education, known as the Goldmark Report 1923 In 1920 the Rockefeller Foundation funded the Committee for the Study of Nursing Education, which included Annie W. Goodrich, M. Adelaide Nutting, and Lillian Wald, to study nursing education in the United States. The report, published in 1923, is known as the Goldmark Report.

23 3 generationer av reformer Vetenskapsbaserat Problembaserat Systembaserat Vetenskapsbaserat curiculum Problembaserat lärande Kompetensdrivet lokalt - globalt Universitetsbaserat Akademiska centra Hälsovårdsutb. system 1900 2000+

24

25 Lärandenivåer

26 Internationalisering av utbildningen

27 läkarteam till Haiti JAS Gripen till Libyen

28 Många svenska läkare utbildas utomlands Publicerat: torsdag 28 augusti 2008 kl 14:06, Ekot Dela Cirka 1 400 läkare som är utbildade utomlands fick svensk läkarlegitimation förra året. Det är 63 procent av alla de nylegitimerade läkarna och den högsta andelen hittills, enligt Socialstyrelsen. Vanligast är läkare utexaminerade i Grekland, Tyskland, Danmark och Rumänien.

29 Fattiga länder får betala för våra läkare Göran Bondjers, GP debatt, 8/6 2010 En majoritet av de läkare som fick legitimation i Sverige under 2009 fick sin utbildning utomlands. Andra länder subventionerar på så sätt våra utbildningskostnader för läkare med fem miljarder kronor. Många av dessa länder är fattiga och har själva behov av sina läkare, skriver professor Göran Bondjers, Sahlgrenska akademin.

30 Språkförståelse I en global värld kan både sjukvårdspersonalen och patienten vara invandrare. Språkförståelse.

31 IKT och Vårdutbildningar

32 IKT och vårdutbildningar IKT har kommit för att stanna Den unga generationen förväntar sig en utbildning som på ett effektivt sätt utnyttjar IKT De flesta unga hälso och sjukvårdsstudenter utnyttjar IKT redan

33 IKT och vårdutbildningar Möjligheter – Inspelade internet föreläsningar – Gemensamma föreläsningar, live – Gemensamma seminarier, live – Grupparbete, interaktion mellan studenter – Lärarstöd – Obegränsade sökmöjligheter – Läroböcker? – Expertsystem –......

34 IKT och vårdutbildningar Vinster: – Kan arbeta i nationella och internationella nätverk och därmed spara på lärarkraft samtidigt som kvaliteten rimligen bör öka (alltid experter som ansvarar) – Ökat meritvärde för lärare som bidragit med eller producerat material som används internationellt – Ökad valfrihet och flexibilitet för de studerande med möjlighet för ökad kvalitet i inlärningen – Ökad möjlighet till ”personlig assistans”

35 IKT och vårdutbildningar Lärarkraft används till: – att skapa och vidmakthålla internetbaserat material – Internetbaserade live gruppseminarier – Internetbaserade föreläsningar av ”big-shots” – Internetbaserade frågestunder ”one-on-one” – Lärarkraft används till praktisk handledning lokalt i ökad utsträckning

36 Vimeo Vårdvetenskap och hälsa's videos Vårdvetenskap och hälsa – 16 inspelningar hittills

37 IKT och vårdutbildningar Diagnosstöd www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1 824 www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1 824 ”Appar” – T.ex. Tanden i 3D – 3DHumanBodyOrgans – + många andra

38 På vilket sätt påverkas vårt lärande av den digitala revolutionen? Vi kommer att använda våra personliga intellekt på ett annat sätt. Vi behöver inte lagra information i våra hjärnor i åratal, istället blir det viktigare med begreppsligt tänkande, kritisk analys, etcetera, sade Roger Säljö. (Workshop på vetenskapsrådet)

39 IKT och vårdutbildningar Vad innebär IKT för det personliga mötet? Patient vårdpersonal?

40 Integrerat lärande

41 Integrerad undervisning ”kreativitet skapas genom interaktion mellan olika discipliners sätt att se på saker” (Ken Robinsson)

42 Alexandra Krettek, StefanThorpenberg, Transdiscipli- nary higher education – A challenge for public health science. Education Research International, 2011 Beskriv komplexiteten hos dagens hälsofrågor och hälsokonceptet i kurs-curriculum Tillämpa gemensamma lärarinsatser i plenardiskussioner samt blanda lärarföreläsningar från olika discipliner Förstärk interaktionen mellandeltagare från olika discipliner genom samarbete i små grupper Uppmuntra studenterna att fundera och evaluera kvantitativa och kvalitativa forskningsinsatser Skapa medvetenhet om skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskning

43 Integrerad undervisning Integrerade team. Nödvändigt att veta varandras kompetens Nödvändigt att veta hur man arbetar ihop (träningsavdelning) – KTC - Kliniskt Tränings Centrum (Facebook) Samundervisning inom SA, t.ex. vissa sjukdomsgrupper. Gemensamma seminarier inom SA, kanske IKT SA idealt organiserat med alla? kunskapsområden under en ”hatt”

44 Vårdpedagogik

45 I Sverige växte en vårdpedagogisk tradition fram under slutet av 1970-talet, som genom Professor Britt Johanssons försorg så småningom etablerades som ett autonomt akademiskt ämne och en forskarutbildning i vårdpedagogik inrättades 1995, vid Göteborgs universitet. Ur ”Vårdvetenskapliga vägskäl”, Växsjö

46 Satsa på (vård)pedagogik på bred front – T.ex.: Integrerad undervisning och träning (läk, ssk, sgm, tndl m.fl) KTC - Kliniskt Tränings Centrum (finns på Facebook.) – t.ex.: Sektion Lärande och ledarskap. Fokus ligger på patienters lärande, handledning i vårdarbete, handledning och forskning kring processorienterad handledning. T.ex:: Patientens lärande – vem säger vad och hur?– CP Snow

47 Erfarenhetsbaserad kunskap

48 Prof.em. Ewa Pihlhammar Professor i vårdpedagogik Erfarenhetsbaserad kunskap i vården ”Läkares erfarenhetsbaserade kunskap” Viktigt, kommer med just erfarenhet och kan inte utan vidare läsas in. Lika viktigt för alla vårdens aktörer!

49 Windowshopping eller variation

50 Windowshopping

51 Windowshopping (IKT)

52 Prof.em. Ference Marton Fenomenografins fader Variationshypotesens fader

53 Variation Variationshypotesen inom lärande – För att kunnna urskilja och för att kunna generalisera fordras variation För att förstå hur sjukdomsuttryck varierar med individ (genetik), omgivning, sociala förhållanden bör man kanske se samma sjukdom hos olika individer. Variationsförståelse ger förståelse för vikten av erfarenhetsbaserad kunskap.

54 Patient läkar/tandläkar/sjuksköterske/sju kgymnast relation

55 Patient - läkarrelation ”patienten har alltid rätt” nu mer än någonsin med Google och internetdiagnostik. Patienten är ofta välinformerad och vill ha ”a say”. Dialog med läkaren, sjuksköterskan, sjukgymnasten. Handlar mera om förklaring och förståelse. Complience Centrum för personcentrerad vård – Ett unikt forskningscentrum med syfte att ge patienter större inflytande i vården.

56 En åldrande befolkning

57 Medellivslängden ökar både för män och kvinnor Andelen kvinnor och män över 65 år ökar Patientpanoramat förändras Sjukdomspanoramat förändras Sjukvårdens kompetens- och kunskapsbehov förändras Effekter på utbildningen?

58 Livsstil och hälsa

59 Forskning om livsstil och hälsa är på snabb frammarsch. Vi vet i dag att det lönar sig att ändra livsstil för att minska risken att drabbas av vanliga folkhälsoproblem som diabetes och hjärt–kärlsjukdom. Förståelsen av bakomliggande genetiska och molekylära mekanismer har också ökat. Läkartidningen 2010-09-07 Mai-Lis Hellénius, Carl Johan Sundberg, inledning

60 Livsstil och hälsa Bl.a. Annika Rosengren: Psykisk Stress ökar risk för kardiovaskulär sjukdom

61 Livsstil och hälsa Förebyggande hälsovård, vems ansvar, vems utbildningsansvar? Utbildningssamverkan med fakulteter och institutioner utanför akademin?(samhällsvetenskapliga, humanistiska, konstnärliga fakulteterna) SAs ursprungliga konstruktion hade denna målsättning

62 Värdegrund och värderingar

63 Människovärdesprincipen Behovs-och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen

64 Organisation och ledarskap mm

65 Förslag till reformer

66 Stimulera interprofessionell och transprofessionell utbildning som bryter ner "silobeteendet" och förstärker samarbete och icke-hierarkiska relationer i effektiva team. Interprofessionell och transprofessionell utbildning

67 Förslag till reformer Utforska kraften och möjligheterna med IT inom lärandet: datainsamling o analys, simulering och testande, distanslärande, mm. IT empower education!

68 The future is bright! By rAmmoRRison

69 Förslag till reformer Koppla upp mot nätverk, allianser, konsortier mellan utbildningsinstitutioner globalt för utbyte av erfarenheter, utnyttjande av expertis som föreläsare/seminariehandledare, gemensamma workshop, gemensamt internetmaterial mm. Lokalt – globalt. Akademiska system, globala nätverk, gemensam planering

70 Förslag till reformer Utbilda förändringsagenter. – Utbildningssystemet är utvecklat för en typ av samhälle och en typ av sjukvård… Mobilisera ledarskap – Besluts-PM och protokoll från olika möten räcker inte för att åstadkomma förändring! – Personliga möten och IKT Johannes Gutenberg

71 Förslag till reformer Låt utbildningen bli mera kompetensdriven – Utbildningen måste till alla delar vila på på kunskap och erfarenhet, både innehåll och genomförande – Utbildningens innehåll måste också till stora delar styras av behovet T.ex. ”en åldrande befolkning”, IKT, internationalisering, ”livsstil och hälsa”

72 Förslag till reformer Investera mera i utbildning! – Globala kostnader för hälsa, 5.5 trillioner US dollar (5500 000 000 000) – Investeringar i professionell utbildning uppskattas till 100 miljoner US dollar – 1 promille är 5.500 miljoner US dollar!

73 Förslag till reformer Kompetensstyrd – avnämarstyrd Inte längre självklart att akademin enväldigt styr utbildningsplaner – VGR måtte inrätta en enhet för analys av utbildningsbehov, kvalitativt som kvantitativt, inom regionen

74 ”Use the force” Obi-One-Kennobi Alec Guinnes, Star Wars