Resursfördelningsmodeller baserade på bibliometriska indikatorer Ur ett nationellt och ett LTU- perspektiv Kristoffer Bäckström Luleå universitetsbibliotek.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta Maria Landgren Sveriges innovationsmyndighet.
Advertisements

SwePub som källa för bibliometriska analyser
Norska modellen vid Lunds universitet
Presentation Dialogseminarium om samverkan Dan Brändström
för sjuksköterskeexamen ©
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Bibliometriska indikatorer för fördelning av forskningsmedel – FRIDA-systemet.
ITHU och arbetsgrupp Studentportalsnätverket
Målrelaterad ersättning för kvalitet 2011
Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Gustaf Nelhans Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori GU
ESF infrastruktur, SCH + HERA ERIH – European Reference Index for the Humanities Kvalitetstidskrifter inom humaniora Ca 6000 utvalda av ca Strikta.
Bibliometri och forskningsutvärdering Doktorandkurs, SA
Workshop ”Norska modellen” Gbg Britt-Marie Sohlström Mittuniversitetet NORSKA POÄNG.
1 Kvalitetsutvärdering för lärande Högskoleverkets förslag till nya kvalitetsutvärderingar för högskoleutbildningar HSVs rapport 2009:25 R Högskolan i.
Varför bibliometri? Skälet till detta seminarium
Open access Lisbeth Söderqvist Avdelningen för forskningspolitisk analys.
Karin Henning Bibliometric Services Gothenburg University Library Bibliometri och forskningsutvärdering Vårdalinstitutet,
GUB Karin Henning Digitala tjänster Bibliometri – vad är det?
Vetenskaplig publicering, open access och citerings- och publiceringsanalyser Vårdalinstitutet, Karin Henning Tomas Lundén Digitala tjänster.
Certifieringssystem för kvalitetsregister
Publiceringsstrategier Helena Juhlin, UB Institutionen för kulturvetenskaper Bild från GU- journalen nr
Handelshögskolan Doktorandkurs 17 april 2012 Karin Henning Digitala tjänster Introduktion till bibliometri.
FORSKNING/ FORSKARUTBILDNING GRUNDUTBILDNING OMVÄRLDSBEHOV/KONTAKTER.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket, Elektronisk publicering och Open Access Nya alternativ för vetenskaplig kommunikation.
Elektronisk publicering - Epsilon, Open Access och juridiska avtal Presentation vid Forskarutbildningsrådet Aina Svensson, SLU-biblioteken,
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se Källkritik Värdera sanningshalt Bedöma trovärdighet.
Diver som bibliometriskt verktyg SUHFs seminarium om verktyg för hantering av bibliografisk data Solbritt Andersson, Linnéuniversitet Britt-Marie.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Open Access. bakgrund olika typer av OA hur mycket publiceras OA på MDH idag, och hur stor "OA-potential" finns det? vad gör vi på MDH:s bibliotek idag?
Kvalitetssäkring av data och att använda den norska modellen Leif Eriksson Uppsala universitet
Forsknings- och innovationspropositionen Prefektmöte
Välkommen till Seminarium om verktyg för hantering av bibliografisk data – Erfarenheter från några lärosäten 13:30 Inledning: Peter Sjögårde, KTH, Ordförande.
Reviderad resursfördelning - Fakultetsmedel på KTH Bakgrund Nytt statligt system Kvalitetsindikatorer: externa medel, vetenskaplig produktion, antal helårsstudenter.
Balanced Scorecard Processen steg för steg
Budgetpropositionen för sept 2009Nils-Fredrik Ankarcrona PLUS-enheten2 BP 2010  Behov av nya tillfälliga platser (700 mnkr)
1 Institutionella arkiv Turid Hedlund OACS - Open Access Communication for Science.
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Forskningskvalitet med interna och externa ögon – skicklig översättare sökes.
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Varför inte bara Google?
LTH 2013 – intäkter Anslag från staten ca 845 msek varav Forskning 360 msek Utbildning 485 msek Bidrag och uppdrag från stiftelser, fonder, ftg Forskning700.
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Fördelning av direkta forskningsmedel – pengarnas väg till institutionen för neurovetenskap och.
Inst för neurovetenskap och fysiologi 20 oktober 2010 Karin Henning Göteborgs universitetsbibliotek Bibliometriska fördelningsmodeller nationellt.
Forskningsetik CODEX - samlingen av regler och riktlinjer för forskning
Kvalitetsarbetet vid BTH
Valda – ett stöd för lärosätet. Bakgrund - Uppdraget: Legitimerade lärare ska kunna få sina kunskaper och färdigheter kartlagda och likvärdigt bedömda.
Magnus Gunnarsson Avdelningen för analys och utvärdering Universitetsrankingar.
Årsredovisning Utgår från Linnéuniversitetets vision och strategi , En resa in i framtiden Innehåller regeringens återrapporteringskrav.
Utbildningsdepartementet Forsknings- och innovations- politisk proposition för perioden Ett lyft för forskning och innovation.
Citeringsstatistik - möjligheter och omöjligheter Staffan Karlsson Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor.
1 Okt Förordning om årsredovisning och budgetunderlag – 3 kap 1 § Myndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till.
Bibliometri som kvalitetsmått Staffan Karlsson Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor.
FORSKNINGSBAROMETERN 2016 En överblick av det svenska forskningssystemet i internationell jämförelse.
Nationella Kvalitetsregister ur forskningens perspektiv - idag och framtiden
FORSKNINGSBAROMETERN 2016
Översyn nyanländpeng Peter Fahlander Controller Tel
Effekten av högskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009
Norska bibliometriskA RESURSFÖRDELNINGSmodellen
Frukostseminarium: LNU:s bibliometriska modell – vad, hur & varför
DiVA: Rapport från systemägarmöte (med mera)
Syftet Det övergripande syftet med Vård- och omsorgscollege är att bidra till att säkra kompetensförsörjningen av framtidens behov av kompetent och.
VR:s förslag till resursfördelningsmodell
Vad slags forskare och forskning skapas med bibliometri som grund för utvärdering och resursfördelning? Lena Lindgren & Björn Rombach Att beskriva och.
Samverkan kring tre regeringsuppdrag
Styr- och resursutredningen - STRUTEN
Forskningsutvärdering & bibliometri
Styrprinciper för och dimensionering av Högskolans grundutbildning och forskning 14 maj 2014.
Biblioteksrådet Per Swedberg
Forskningsberedningen
Uppsala universitet i siffror
Presentationens avskrift:

Resursfördelningsmodeller baserade på bibliometriska indikatorer Ur ett nationellt och ett LTU- perspektiv Kristoffer Bäckström Luleå universitetsbibliotek Rum: B1165 Mail: Fakultetsmöte

Bakgrund Ökat intresse för utvärdering och mätning av forskningsprestationer Tidigare: fördelning m.h.a. procentuell uppräkning Resursutredningen (SOU2007:81) 50 % av anslagen utifrån prestation Panelbaserade kvalitetsutvärderingar (50 %) Publicering och citeringar (20 %) Externa medel (20 %) Personal (10 %) Det nationella resursfördelningssystemet 2

Ett lyft för forskning och innovation (Prop. 2008/09:50) Publikationer och citeringar mäts m.h.a. ett bibliometriskt index (volym av tidskriftsartiklar och fältnormerade medelciteringar) I externa medel ingår bidrags-, avgifts- och uppdragsintäkter Det nationella resursfördelningssystemet 3

Den nuvarande modellen Publikationer och citeringar mäts m.h.a. ett bibliometriskt index (volym av tidskriftsartiklar och fältnormerade medelciteringar) I externa medel ingår bidrags-, avgifts- och uppdragsintäkter Det nationella resursfördelningssystemet 4

Budgetprop. för 2016 (2015/16:1) Alla lärosäten garanteras minst 5 mnkr i ökade anslag Indelning av lärosäten i tre grupper - Högskolor (+90 mnkr) - Nya universitet (+90 mnkr) Linné- och Mittuniversitetet, Karlstads universitet samt Örebro universitet - Övriga universitet (+100 mnkr) Det nationella resursfördelningssystemet 5

Budgetprop. för 2016 (2015/16:1) och LTU:s utfall Det nationella resursfördelningssystemet 6

Aktuell utveckling av fördelningsmodellen (1) Forskning och innovation (Prop. 2012/13:30) - En modell ska tas fram som bygger på kollegial bedömning Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att utreda och lämna in ett modellförslag - I samråd med Forte, Formas och Vinnova Det nationella resursfördelningssystemet 7

Aktuell utveckling av fördelningsmodellen (2) Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige (Fokus) - Prestationsbaserade anslag baseras på Vetenskaplig kvalitet (70 %) Kvalitetsutvecklande faktorer (15 %) Genomslag utanför akademin (15 %) - Används tidigast år 2018, just nu ute på remiss Utvecklingen möter inte bara positiv respons Det nationella resursfördelningssystemet 8

Övergripande regler Publiceringsstöd utgår för tidskrifts- och konferensartiklar samt konstnärliga produktioner Två ersättningsnivåer – 35 tkr eller 70 tkr När betraktas en artikel som vetenskaplig och ersättningsberättigad? - ISSN-nummer - Vetenskaplig redaktion - Rutiner för peer-review Ekonomiskt publiceringsstöd vid LTU 9

Konferensartikel – 35 tkr För att en konferensartikel ska ge 35 tkr ska den uppfylla de övergripande kriterierna, samt vara: - Författad av anställda vid LTU - Publicerad i Pure som ”forskning – peer- reviewed” - Publicerad i en nivå 2-tidskrift eller –bokserie i den norska/danska listan, alternativt i en ISI- indexerad tidskrift eller bokserie (d.v.s. som finns i Web of Science) Ekonomiskt publiceringsstöd vid LTU 10

Tidskriftsartikel – 35 tkr För att en tidskriftsartikel ska ge 35 tkr ska den uppfylla de övergripande kriterierna, samt vara: - Författad av anställda vid LTU - Publicerad i Pure som ”forskning – peer- reviewed” - Publicerad i en nivå 1-tidskrift i den norska/danska listan Ekonomiskt publiceringsstöd vid LTU 11

Tidskriftsartikel – 70 tkr För att en tidskriftsartikel ska ge 70 tkr ska den uppfylla de övergripande kriterierna, samt vara: - Författad av anställda vid LTU - Publicerad i Pure som ”forskning – peer- reviewed” - Publicerad i en nivå 2-tidskrift i den norska/danska listan, alternativt i en ISI- indexerad tidskrift (d.v.s. som finns i Web of Science) Ekonomiskt publiceringsstöd vid LTU 12

Konstnärlig produktion FFN har under våren 2015 fastställt riktlinjer för nivågradering av konstnärliga produktioner Bedömning sker i samråd med expertis inom aktuellt område Riktlinjerna kommer snart upp på sidan ”Ekonomiskt publiceringsstöd” på LTU- webben Ekonomiskt publiceringsstöd vid LTU 13

Praktisk tillämpning Artiklar godkänns för ersättning (valideras) när de har publicerats Ersättningsnivån bestäms vid tidpunkt för validering Ersättning utbetalas tre gånger per år – i april (deadline 15/4), augusti (15/8) och december (1/12) Konstnärliga produktioner ger ersättning i december Ekonomiskt publiceringsstöd vid LTU 14

”Är min artikel ersättningsberättigad?” Ekonomiskt publiceringsstöd vid LTU 15

Övrigt Ekonomiskt publiceringsstöd vid LTU 16

Tack! Kontaktuppgifter: Rum: B1165 Tel: