Flodkulturerna Ca 3000 – 500 fvt

Gemensamt för de första civilisationerna Uppkom längs med en flod konstbevattning Jordbruksmark befolkningsökning städer. Tydliga klasskillnader. En ledare utsågs för att kunna styra riket. Med tiden blev detta ärftligt, kung. Lagar och polisväsende uppstod, kungen utkrävde skatt = en statsapparat. Uppfann skrivkonsten skriva ned lagar, regler, affärsavtal, statistik. Den byråkratiska principen uppstod, dvs. att en person kunde representera staten. Egypten, Sumer, Harappakulturen, Shangdynastin Bildkälla: historia2.se

Sumer, Mesopotamien 3000 – 500 fvt Landet mellan floderna Eufrat och Tigris (nuvarande Irak), ”den bördiga halvmånen”. Det enda odlingsbara området i regionen. Människorna byggde enkla bevattningsanläggningar, skördarna blev rikliga, befolkningen växte. MEN saknade resurser vilket tvingade invånarna att idka handel med andra områden. Utvecklade hantverket och gynnade centraliseringen. Byar blev till städer med spannmålsmagasin och tempelpalats. Mot slutet av 3000 fvt hade det skapats en högkultur. Bildkälla: commons.wikimedia.org

Sumer: uppgång och fall Handlade så småningom med Egypten och Indien och utvecklade ett skriftsystem för att underlätta, kilskriften. Utvecklade också grundläggande matematik och präglade mynt. Lärde sig att smida brons som i längden ledde till problem. Man skövlade skog för att få bränsle till smidet. Åkermark förstörs då träden bundit jorden. Konstbevattning Jorden försaltades och gick inte att nyttja. Tvingades att överge sitt ursprungsområde och blev mer sårbara för nomadattacker. De nomader som flyttade till området kallades semiter. Semiterna blandades med sumererna, tog till sig deras sätt att leva och bildade nya, mer centralstyrda riken: Babylonien och Assyrien.

Sumer: rike och religion De enskilda städerna styrde sig själva, stadsstater. Varje stad hade sin egen skyddsgud som skyddade just den staden, polyteistisk religion. Varje stadsstat styrdes av prästerna och templet var den centrala byggnaden. I templet sköttes religiösa ceremonier, fattades politiska beslut och var centralt matförråd. Ziggurat (tempel) nära staden Ur. Bildkälla: en.wikipedia.org.

Egypten ca 3000 – 750 fvt Nilen var livsnerven som gav en bördig floddal perfekt för jordbruk. Under flodtid svämmade floden över och hotade att svämma över den uppodlade marken Organisera sig och samarbeta för att skydda sig. Stark centralmakt. I spetsen för staten fanns farao, en envåldshärskare som sågs som solgudens son. Majoriteten av befolkningen var bönder, men slavar förekom. Efter skörden arbetade bönderna med fördämningar och kanaler. Kunde gå ut i strejk om arbetet blev för hårt. Väggmålning som visar olika jordbrukssysslor. Bildkälla: ungafakta.se

Egypten: uppfinningar och kvarlevor Pyramiderna var gravmonument för olika faraoner. Hieroglyferna var ett skriftsystem byggt på tusentals stiliserade bilder. Geometri utvecklades i arbetet med konstbevattning. Solårskalendern utvecklades för att veta när Nilen skulle stiga och sjunka (tolv månader, 30 dagar, 5 extradagar). Bildkällor: photoree.com, varsitybookmarking.com

Egyptens undergång Mer försiktiga än sumererna och exploaterade inte naturen lika hårt. Utvecklingen gick dock långsammare i Egypten och städerna blev aldrig så dominerade som i Mesopotamien. På 1200-talet fvt invaderades man av nomadfolket hyksos. Slog sönder det hettitiska väldet och försvagade Egypten, som drog sig tillbaka till kärnområdet runt Nildalen. Det faraoniska väldet fanns kvar, men spelade inte längre någon dominerande roll i Mellanöstern.

Vad gör vi nu? Läs om flodkulturen i Kina på s.19 – 21 i boken. Svara på frågorna: Vilka likheter finns med andra flodkulturer? Hur var samhället organiserat? Vem bestämde osv. ? Vem var Qib Shihuangdi och vad gjorde han? Läs s. 231 – 234 och svara på frågorna på s. 234. Diskutera och fundera kring varför skriftspråk varit så viktiga? Hur tror du att vi hade uppfattat världen och historian om människan inte haft skriftspråk?