Projektledare Johanna Wester och jurist Cecilia Asklöf

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Sexuell läggning Bisexualitet, heterosexualitet och homosexualitet
Advertisements

3 av 4 lever med psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående.
Med fokus på äldre med psykisk ohälsa
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Psykisk ohälsa, stigma och arbetsliv
Psykisk ohälsa, stigma och arbetsliv
Likabehandlingsplanen för Korsavadsskolan.
Mänskliga rättigheter i Västra Götaland
3 av 4 lever med psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående.
Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål.
Några följder av heteronormativitet:
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Veronika Wiktorsson, Vetlanda kommun Ronny Örnros, Hultsfreds kommun
Vi har en plan! Som grund för planen ligger aktuell lagstiftning där vi särskilt tittat på Skollagen (2010:800) i synnerhet 6 kap. och Diskrimineringslagen.
Vad är identitet?.
Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?
Vad innebär ett barnperspektiv
1 Mångfald Har vår sexuella läggning någon betydelse i arbetslivet?
Novus Allmänheten om psykisk hälsa September
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Välkomna!.
Nya tider och nya behov – men har vi nya lösningar?
Barn som far illa Region Skåne
Ny diskrimineringslag
Lagar och överenskommelser
Anhörigstödets verksamhet Nacka kommun
Kampanjen (H)järnkoll För ett psykisk friskare Sverige XX XX, ambassadör i Hjärnkoll, e-postadress, tel nr
Lena Stenvall och Åsa Forssell
Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
Luleå 4 juni 2012 Arbetsförmedlingen och Arbetsintegrerande sociala företag.
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Diskrimineringslagen
Individuellt stöd till studenter med funktionshinder
INTRODUKTION TILL JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSARBETET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET FRAMTAGEN AV PERSONALENHETEN, SEKTIONEN FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKABEHANDLING.
De Sju Diskrimineringsgrunderna
Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Tillgänglighet som diskrimineringsgrund Regionjurist: Sanna Othman
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
Personligt Ombud-nätverksträff 14 oktober 2015, Kävlinge.
Vad är diskriminering? att hantera och utreda diskrimineringsärenden.
Patientmaktsperspektivet Johan Assarsson. En ny Patientlag – vad innebär det?
En översikt Jan-Åke Sandell Diskrimineringslagstiftning 1.
Likarätt nu!. Diskrimineringslagen (2008:567) Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
LIKA VILLKOR VID MITTUNIVERSITETET KORT INTRODUKTION FÖR ANSTÄLLDA.
Jenny Långström Jämställdhetsutvecklare Tel: Mobil:
Rapport OM MISSFÖRHÅLLANDE ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDE ENLIGT LEX SARAH 14 kap.3 § SoL 24b § LSS Gäller hela socialtjänsten samt all verksamhet vid.
För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna eller man, ung.
Likabehandlingsplanen - Skolans plan för att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.
Riksförbundet Attention: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra medlemmar.
NSPH samlar: Svenska OCD-förbundet Frisk & Fri Riksförbundet Attention SPES Balans Sveriges fontänhus RFHL Föräldraföreningen mot narkotika Svenska ångestsyndromsällskapet.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Våga prata om psykisk ohälsa!
Studeranderätt och diskriminering
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Ett schyst arbetsliv med mångfald och likabehandling
Likabehandlingsplanen
Bättre brukarinflytande 2017
Jennie Bacchus Hertzman Malin Grundqvist Jonathan Wennö
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Information för dig som är förtroendevald
SMART HUDIKGYMPANS VÄRDEGRUNDER
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Göteborgs stads likabehandlings-arbete
Presentationens avskrift:

Projektledare Johanna Wester och jurist Cecilia Asklöf

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting, Myndigheten för delaktighet, Diskrimineringsombudsmannen, Yrkesföreningen Personligt Ombud i Sverige och Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Nationellt projekt, men fem fokuslän: Stockholm, Uppsala, Skåne, Halland och Västra Götaland Tre år långt och började i augusti 2014 Finansierat från Allmänna Arvsfonden Drivs från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

Vårt arbete i projektet Utbildningsdagar: tematräffar med brukare/patienter, dialogseminarier med våra målgrupper i professionen och andra utbildningar, så som utbildningar av personliga ombud, föreläsningar om diskriminering eller informationskvällar av olika slag Insamling och chans till läsning av anonyma historier, på vår hemsida hos www.nsph.se (vi behandlar informationen helt konfidentiellt - det är bara den avpersonifierade historien som vi vill åt - och man kan välja att vi inte heller ska publicera den online) Gratis juridisk rådgivning (vi kan dock ej företräda, bara rådge) Produktion av kulturella alster, så som rapporter, kortfilm, seriestrippar, eller andra sätt att prata om diskriminering och orättvisor på ett intressant sätt.

Vad är diskriminering? Diskriminering – Discrimino – Att avskilja Det finns ett mänskligt behov av att kategorisera, men det tar ibland helt fel uttryck. Det leder till olika former av särbehandling. Vissa grupper är särskilt utsatta; de kan bli diskriminerade.

Ickediskriminering - en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna + konventioner Europakonventionen EU-fördraget och flera EU-direktiv Regeringsformen Brottsbalken Diskrimineringslagen

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Från 2009 gäller konventionen i Sverige I konventionen säger man att funktionsnedsättning är ett begrepp som är under utveckling. Ingen definition. Tillträdet till konventionen föranledde inte några förändringar i gällande lagstiftning. Konventionen kan åberopas i domstol.

Diskrimineringslagen Diskrimineringslagens ändamål är att motverka diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter.

Diskrimineringslagens definition av funktionsnedsättning ”Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.”

När har man blivit diskriminerad? Alla former av negativ särbehandling är inte diskriminering. Det krävs att en person har blivit missgynnad genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation (direkt diskriminering) Ex. au-pair. Missgynnandet måste ha en koppling till någon av den sju diskrimineringsgrunderna. Ex. försäljningspersonal Missgynnandet måste också ske inom något av de samhällsområden som omfattas av lagen.

Diskrimineringsgrunder = utsatta grupper Följande saker anses kunna göra en särskilt utsatt för risken att bli diskriminerad: Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Religion eller annan trostillhörighet Sexuell läggning Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder

Samhällsområden Arbetsliv Utbildning Arbetsmarknadspolitisk verksamhet/arbetsförmedling Start eller drift av näringsverksamhet Medlemskap i arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer Varor, tjänster och bostäder Hälso- och sjukvård Socialtjänst och socialförsäkringssystemet Värnplikt och civilplikt Bemötande av person i offentlig anställning

Vilka samhällsområden täcks inte av lagen? Den privata sfären Ideella organisationer (arbetsgivare)

Former av diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktion att diskriminera Bristande tillgänglighet + dubbeldiskriminering

Bristande tillgänglighet Från årsskiftet ny diskrimineringsform. Diskrimineringsersättning kan få betalas om åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personer med funktionsnedsättning ska komma i jämförbar situation med andra. Skäliga åtgärder. Omfattar samtliga företag eller verksamheter med mer än 10 anställda. Undantag hälso- och sjukvård.

Statistik I en undersökning från Hjärnkoll svarar fyra av tio med erfarenhet av psykisk ohälsa att de har blivit orättvist bemötta i den fysiska vården. En ungefär lika stor grupp upplever det samma om psykiatrin. Fyra av tio ur samma grupp att man valt att inte berätta om det på sin arbetsplats. Ungefär hälften har under de senaste två åren låtit bli att söka somliga jobb, av rädsla för att bli diskriminerade Var fjärde person har känt sig diskriminerad när det gällt att få ett arbete, och ungefär detsamma gäller upplevelsen av orättvisor i relation till att kunna behålla ett arbete Personer med psykisk ohälsa har 15-20 års kortare livslängd än andra

Diskriminering av äldre med psykisk funktionsnedsättning

Vart kan man vända sig? Fackförening (arbetslivet) Lokal antidiskrimineringsbyrå Diskrimineringsombudsmannen (fåtal pilotfall) Justitieombudsmannen (granskar myndigheter) Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Patientnämnd (rådgivning om vården) NSPH:s medlemsorganisationer

Diskussionsfråga: Vad ser du kan göras i just din bransch eller omgivning för att motverka diskriminering pga psykisk ohälsa?

Vad kan du göra i ditt dagliga arbete för att medverka till en sådan förändring?

NSPH vill att: Myndigheter och juridiska aktörer inte ska använda ett onödigt svårt språk i kommunikationen med personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta skapar en distans, en svårighetsgrad och en maktmarkör som inte gagnar någon. Att arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och fackförbund får en större kunskap om rättigheter och möjligheter för vår målgrupp.  Att Diskrimineringsombudsmannen driver fler pilotfall som berör personer med psykisk funktionsnedsättning, så att prejudikat skapas.  Att antidiskrimineringsbyråer ska få större resurser. Det är många ur vår målgrupp som inte har kännedom om de här instanserna för rådgivning, stöd och chans att söka upprättelse efter diskriminering.

Att arbetsgivare ska arbeta mot diskriminering på grund av psykisk funktionsnedsättning eller negativ särbehandling pga psykisk ohälsa. Att forskningen ökar kring hur diskriminering av personer med psykisk ohälsa yttrar sig och hur den bäst kan motverkas. Nationella kartläggningar och handlingsplaner behövs.  - Att den somatiska vården uppmärksammar den diskriminering som sker av patienter som tidigare har varit i kontakt med psykiatrin. Patienter som lever med psykisk ohälsa måste ha rätt till samma somatiska vård som andra patienter. - Att diskriminering av äldre med psykisk ohälsa upphör. Vid sextiofemårsdagen tas ofta flera stödåtgärder som är inriktade på den psykiska ohälsan bort och ersätts av hemtjänst. Detta saknar stöd i lag.

Att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan börjar samarbeta närmare med varandra, för att effektivisera och modernisera handläggningen av personer som lever med psykisk ohälsa. Att brukarinflytandet ökar inom alla samhällsområden, särskilt vården och psykiatrin. - Att kunskapsnivån om psykisk funktionsnedsättning och likabehandling höjs hos aktörer som socialtjänst-, LSS-, boendestöd-, och socialförsäkringshandläggare. - Att det blir mer känt att samordnad individuell plan (SIP) är en rättighet enligt lag. Kunskapsnivån behöver höjas hos kommuner, socialtjänst, Försäkringskassa, läkare, och brukarnära personal. Idag är kunskapen om SIP för låg och samordnade individuella planer erbjuds alldeles för sällan. - Att det ska finnas en statligt finansierad, permanent telefonrådgivning för alla frågor som rör rättigheter för personer med psykisk ohälsa.

Dra nytta av projektet Din Rätt! Använd rådgivningen för frågor om diskriminering Skicka in din anonyma historia eller läs andras Läs fler antidiskrimineringstips på vår hemsida på www.nsph.se – under Projekt Starta eller gå med i en studiecirkel (”Din rätt”, arrangeras av bl.a Sensus, material finns i vår webshop) Följ oss på Facebook: ”Diskriminering pga psykisk ohälsa” Nå oss på johanna.wester@nsph.se eller rådgivningen på diskriminering@nsph.se Varmt välkomna!