Vad menas med demokrati? Ungdomsstyrelsen Ersta den 17 november 2010

SST SST är en nämndmyndighet Kansli med 5 anställda, 3.9 tjänster 41 trossamfund, medlemmar 2700 församlingar

SST:s fem huvuduppgifter är: Fördela statsbidrag (50 milj), dock ej till Svenska kyrkan Samordna krisberedskap Vara ett dialogtorg Stödja trossamfunden, främst invandrarsamfunden ”…vara expert när det gäller allmänna trossamfunds-och religionsfrågor” (Budget prop 2010/11)

Stödet kom 1971 efter Alva Myrdals nedlagda stat-kyrka utredning. Alva Myrdals utgångspunkt var: Serviceargumentet Demokratiargumentet Värderingsargumentet 1971 och 1972 beslutade riksdagen om 3 statsbidrag: Statsbidraget till trossamfund, 1971 Presstödet, 1971 Partistödet, 1972

Regeringen beslutar om vilka samfund som skall bli stats- bidragsberättigade. Dessa införs i förordningen. Lagen om stöd till trossamfund (SFS 1999:932) 2§ Målet för stödet Stödet skall bidra till att skapa förutsättningar för tros- samfunden att bedriva en aktiv och långsiktig inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. 3§Förutsättningar för statsbidrag Statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och är stabilt och har egen livskraft.

Vad betyder detta att ” bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på”? Vad säger propositionen (1998/99:124)?: ”De krav som ställs upp bör främst vara av formell natur, men det bör också ske en prövning av hur trossamfundet förhåller sig till samhällets grundläggande värderingar.” ”Detta får dock inte innebära att det sker någon närmare prövning och värdering av samfundets lära i förhållande till samhällets gemensamma värdegrund.”

”För att anses bidra till att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar bör trossamfundet motverka alla former av rasism och andra typer av diskriminering samt våld och brutalitet. Samfundet bör också verka för att utveckla förutsättningar för jämställdhet mellan kvinnor och män.” ”Detta innebär dock inte något krav på att t. ex. samfundets lära eller åskådning skall utformas i demokratisk ordning. Inte heller kvävs det att beslutprocessen i samfundet vid utseende av exempelvis präster vilar på demokratisk grund.”

Vad innebär det då? ”Av väsentlig betydelse är i stället att trossamfundet verkar för att dess medlemmar och betjänade deltar i samhällslivet och att samfundet klart markerar avståndstagande från anti- demokratiska strömningar i samhället.”

Hur har diskussionen gått? En gång har regeringen avslagit en ansökan med hänvisning till ”att bidra till att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar”. Motioner och interpellationer i riksdagen. Hur ser vi på vårt uppdrag? Stöd eller polis? Nämnden för statens kontroll av trossamfund?

Den nye ministern för trossamfundsfrågor Stefan Affefall säger i en intervju i tidningen Sändaren den 29 oktober 2010 följande: ”När bidrag beviljas till religiösa samfund genom SST är det för att de anses främja samhällets grundläggande värderingar. Till dessa värderingar brukar jämställdhet räknas. Men även om det finns en bortre gräns för det acceptabla avfärdar Stefan Attefall tanken att villkora bidragen, exempelvis för att tvinga fram en större grad av jämställdhet mellan könen. - Om man med det åsyftar att katolska kyrkan bara har manliga präster och borde ha kvinnliga, då vill jag påstå att det är en fråga kyrkan ska svara på och vi ska ha respekt för den tradition de har – även om man inte delar den uppfattningen.”