Nyanlända barn och ungdomar inom BUP Elisabeth Präntare

Migrationsprocessens tidsaxel Före Ankomst Efter migration till migration Sverige I hemlandet Väntan på PUT Under resan till Sverige Hantering av sorg och förluster Hemlängtan

Kartlägg var i asylprocessen befinner sig barnet/den unge –vad innebär det? Just anlänt och sökt asyl Vad händer? Ny bostad? Ny skola? Vem vågar jag lita på? Information Se till att det dagliga livet fungerar Trygga Fått avslag och överklagat Oro i familjen. Vad händer nu? Pendlar mellan hopp och förtvivlan. Stöd vuxenfunktionen Bearbeta skuldkänslor Påvisa kompetens Ska avvisas Kommer polisen? Kan vi överhuvudtaget åka hem? Vad kan vi ta med oss - kunskap? Vad finns därhemma som var bra? Fått permanent uppehållstillstånd (PUT) Hemlängtan. Blev det ”rätt”? Var ska vi bo nu? Sorgearbete Nyorientering PTSD - behandling

Barnets/ungdomens kontext Ensamkommande eller med familj/släkt Från regional till global värld Orsaken till migration: krig, förföljelse, hedersrelaterat våld, fattigdom, sjukdom m m

Förändringar i den patriarkala familjestrukturen under migrationsprocessen FF+MF FM+MM M Söner Döttrar Hemlands fasen P M Söner Döttrar Transfers fasen M P Söner Döttrar Mottagande lands fasen

Ensamkommande barn/unga Skapad familj bestående av Godeman Boendepersonal på HVB-hem Handläggare socialtjänst Skola Vänner Ställföreträdande föräldrar som ska ge gränser, trygghet och omvårdnad

Skyddande omständigheter för barns/ungas hälsa vid krig och flyktingskap Varmt familjeklimat (empati, tolerans, lyssnande) Föräldrarnas förmåga att tillfredställa barnets konkreta dagliga behov Familjen gör det möjligt att leva i ”nuet” Barnets förmåga att skapa band till närvarande personer

Vem ska behandlas Barn och ungdomar under 18 år i migration har samma rätt till sjukvård som svenska barn LEON-principen (lägsta effektiva omhändertagande nivå) Gävleborgs läns landsting har väl utbyggd primärvård för psykisk ohälsa hos barn och unga (BFH, UM, TE) Till BUP vid svåra psykiatriska symtom

Barn och ungdomspsykiatri- BUP Ålder 0-18 år Specialistnivå Tre mottagningar Bollnäs, Hudiksvall och Gävle

Symtomen styr vårdnivå Separation från släkt Flytt Förlorat förälder Sett krig Hemmet förstört Symtom hos individen

Klassifikation av stressrelaterad psykisk ohälsa Typ av stress Diagnos Symtom Livskris, ”normal” psykisk påfrestning Anpassningsstörning (Migrationsstress) Nedstämdhet, ångest, oro, sömnstörning, ibland självmordstankar Livshotande trauma, akutskedet Akut stressyndrom (ASD) Starka, växlande affekter, dissociation, inadekvat beteende, förvirring, vegetativa symtom Livshotande trauma, efterförloppet Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Påträngande, ovälkomna och ångestväckande minnesbilder (Flashbacks), ångest, spänningssymtom, fobiskt undvikande (obs. post = efter) Icke livshotande långvarig stress utan återhämtning Utmattningssyndrom (UMS) Extrem psykisk och fysisk trötthet, kognitiva störningar, störd sömn, affektiva symtom

Faktorer som påverkar möjligheten att behandla Barnet/ungdomen kan vara misstänksam, ibland har de ljugit för att få uppehållstillstånd. Bristfälligt förtroende för myndighetspersoner. Osäkerhet, ingenting är välkänt, allt är nytt. Avsaknad av trygghet leder till att kristillståndet fortsätter och att det i princip är omöjligt att behandla. Multipla trauman, utdragen stress/trauma. Om barnet/ungdomen erbjuds den trygghet som de är i behov av går symtomen över utan behandling i de allra flesta fallen (75%).

Att tänka på vid behandling Är barnet tryggt? Tolk Västerländska ”tala ut” kan anses förvärra måendet Över- eller undertolkar kulturens betydelse

Behandling Sedvanlig vård utifrån diagnos Om inte tryggt måste man börja med detta Upprätta föräldrarollen (skuldkänslor) Information om hur vården fungerar stress påverkar känslor fungerar man kan hantera ångest KASAM (känsla av sammanhang)

PTSD – en cirkel av återupplevande och undvikande Vi behöver minnas för att kunna smälta/bearbeta och gå vidare Vi försöker undvika att minnas för det påminner oss om traumat och smärtan Alltså en olycklig konsekvens av behovet att minnas och nödvändigheten att undvika

Traumabehandling-tre faser 1.Stabiliseringsfas a) AVSLAPPNING Avslappningsövningar, Magandning, Mindfulness, Stopptekniker b) KÄNSLOR Identifiera känslor. Koppla dem till situationer. Hur känns det i kroppen? c) KOGNITIVA INTERVENTIONER Information om kognitiva triangeln. Kartlägga tankar, känslor och handlingar. Hitta mer hjälpsamma tankar i vardagssituationer. Installera trygg plats.

Traumabehandling forts 2.Bearbetningfas a) Gestalta berättelsen. Bestämma form för berättande t ex rita, collage, figurer m m b) Exponering av valt trauma (lukt, känsel, hörsel o s v) c) Kognitiv omstrukturering

Traumabehandling forts 3. Avslutningsfas a) Framtidsplaner b) Valideras i sina erfarenheter c) Ökad trygghet

Sammanfattning Trygghet Sköta det vardagliga Förstå sitt sammanhang Behandling utifrån symtom och på rätt nivå

Tack Elisabeth Präntare