Kommunikation

Från latinets ”Comunicare” som betyder att ”göra gemensamt” eller ett ”ömsesidigt utbyte”. Genom utbyte av information har människan lyckats överleva och reproducera sig (inlärd förmåga). Kommunikationen behöver ett språk eller kod för att kunna uttryckas. Kommunikationen behöver en sändare och en mottagare. Vad är kommunikation?

Kommunikationens tre primära steg Tanke – information, idé, koncept eller känsla finns i huvudet på avsändaren. Kodning – ett budskap förmedlas till mottagaren i form av ord eller koder. Avkodning – mottagaren översätter budskapet i begrepp och information som den kan förstå. Kommunikationens tre primära steg

Grundläggande kommunikationsformer Det talade språket Skriftspråk Kroppsspråk (mimik och gester) Intrapersonell – tankar och resonemang inom oss själva. Interpersonell – kommunikation mellan två eller tre personer. Gruppkommunikation – t e x familjen eller gemensamma kompisar. Masskommunikation – budskap via medier till en större grupp individer, ”massan”. Hur vi kommunicerar delas upp i tre kategorier: Grundläggande kommunikationsformer

Kommunikationsmodeller Envägskommunikation Tvåvägskommunikation Mediekommunikation Masskommunikation Sändare – Budskap – Mottagare Sändare – Budskap – Kanal – Mottagare Sändare – Budskap – Kanal – Massa mottagare Feedback Kommunikationsmodeller

Sändare – Budskap – BRUS - Mottagare Utifrån mediekommunikation: En form av brus är det när det sker en filtrering via en kommunikationskanal. Nedan finns en kommunikationsmodell framtagen av forskare vid namn Shannon och Weaver.* Kommunikationskanalen kan exempelvis vara nyhetsinformation via olika medier. Exempel på identifierad kommunikationskanal är Twitter, Aftonbladet, YouTube etc. Budskap Mottaget BRUS Sändare Mottagare *Denna modell går att applicera på olika typer av kommunikation och inte endast mediekommunikation. Den är även något förenklad här. Sändare – Budskap – BRUS - Mottagare

Sändare – Budskap – BRUS – Mottagare Brus och störningar är saker i omgivningen som kan försvåra uppfattningen av ett meddelande. Faktorer som kan påverka sändarens meddelandet är: Genomtänkt Ogenomtänkt Tankesprång Projicering Språk Fokus Känslotillstånd Inställning Sändare – Budskap – BRUS – Mottagare

Mediainformation i teori och praktik Källa med information, kan vara konkreta upplevelser vi hör, ser eller känner eller färger och former eller lukt, smak eller om något är varm eller kallt. Kan också vara abstrakt dvs. handla om idéer eller föreställningar som kärlek, vänskap eller religiös tro. Sändare, den som tar till sig information i någon form och vill föra den vidare. Kanal, ett medium som används för att överföra informationen. Kan vara radio, TV, telefonsamtal, e-post, artikel i tidning eller tv-inslag. Brus, allt som stör överföringen av informationen. Mottagare, den som tar emot informationen från sändaren. Källa med info Mottagare BRUS Sändare Kanal Mediainformation i teori och praktik

Varför behöver vi kommunicera? Behovet av kommunikation mellan människor kan till viss del förklaras av Maslows behovshierarki. De olika nivåerna är nödvändiga för att en människa ska kunna komma vidare i sitt liv. Nivåer i fem steg: Fysiska behov Trygghet Gemenskap Uppskattning Självförverkligande Varför behöver vi kommunicera? Behovet av kommunikation mellan människor kan till viss del förklaras av Maslows behovshierarki. Ofta går denna att koppla till reklam.

MÅLGRUPPER PRIMÄR MÅLGRUPP: Smal målgrupp, tex gymansieungdomar i Stockholms södra förorter, 15-20 år. Intresserade av hip hop och RnB, klädsel… osv SEKUNDÄR MÅLGRUPP: Bredare målgrupp. Tex gymnasieungdomar i Sveriges storstäder, deras föräldrar och lärare, musikintresserade osv… MÅLGRUPPER

Variabler för en målgruppsanalys Demografi Psykologi/beteende Ålder Kön Yrke Ekonomi Utbildning Politiska övertygelser Attityder Religion Beteenden Livsstilar Konsumtionsmönster Variabler för en målgruppsanalys