Kognition och teknik Beata Terzis

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Advertisements

Bedömning efter sex veckors drogfrihet. Förbättring i kognitiv funktion.
Föräldramöte 12 september 2011
Stresshantering stress-sårbarhet tidiga tecken
Else Waaler Leg.psykolog, Neuropsykiatriska enheten för vuxna,
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
Kårkulla samkommun / Presentation 2012 Faktorer som ökar brand- och olycksfallsrisken hos specialgrupper Utmaningen är att upptäcka obalansen mellan funktionsförmågan.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Sinnena 4C Vt 2013.
Parkinson och demens Jens Berggren Leg. Psykolog
Neuropsykiatrisk funktionshinder
för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
Bedömning efter sex veckors drogfrihet. Förbättring i kognitiv funktion.
Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p
Kognitiva funktioner Verbal förmåga (språklig förmåga)
Centrala innehåll och kunskapskrav
Perception och kognition
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Internationella Strokedagen 10/5-2007
”Vi kan alltid göra nåt!”
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
ELLER? Det är väl inga problem att röka på lite… Ulrika Prevander
Aspergers syndrom – Vad är det ?
HaschAvvänjningsProgram
Individuella utvecklingsplaner ska: - vara ett stöd för elevens lärande - innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling - innehålla en planering av.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Hantera en kronisk sjukdom
Cannabinoidernas inflytande på minnesprocessen
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Tänkande och språk Våga Visa
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
SMÄRTA OCH DEMENS
Utredning och behandling/rehabilitering
Synfunktionen vid pre- och perinatal hjärnskada
Leker ditt barn?. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa barnet att vara.
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
Kognitivt perspektiv.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Scouter med behov av stöd
Minne.
Förmågan att dra korrekta slutsatser. Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden:
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Utveckla skrivandet.
Autism och Asbergers Syndrom
Marie Hultén Demenssköterska i Mora Författare Utbildar/föreläser Baseboll.
Välkomna Klassbloggen Lärare i klassen Skolrådsrepresentanter
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Bemötande och förhållningsätt
Funktionshinder och rehabilitering efter stroke
Hur utvecklas den matematiska förmågan? AV-kurs, Stöd- och hälsoenheten Ur Manual Matematikscreening II (Adler, 2012)
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Leker ditt barn? Foton: Colourbox. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa.
Studieteknik – Konsten att plugga mindre Fredrik Stenmark Plugga hårdare.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Kognitiva processer och representationer n Propositionella representationer lagrar information i LTM n Aktivationsspridning möjliggör åtkomst n Men sen.
Barns delaktighet och inflytande hjälpmedelskonsulenterna Jenny Lerström & Hanna Slott Öjenhed leg arbetsterapeut och leg logoped.
Grafisk visualisering
Psykiskt funktionsnedsättning
Novellanalys.
Att läsa mellan raderna
Föreningen kognitivt stöd
Övergripande ……………………………………….. Medvetande Orientering
Talförmåga År 7 Bedömning Lärandemål/Syfte Lgr11
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
3 faser och 19 punkter Avsnitt 3
NPF är en förkortning för Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Kognitivt perspektiv.
Eller varför biter treåringen ?
Presentationens avskrift:

Kognition och teknik 150217 Beata Terzis Med.dr, leg. Psykolog Frösunda Omsorg

Kognition Kognitiva förmågor = Tankeförmågor Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning Perception, Uppmärksamhet, Minne, Språk

Perception = vår förmåga att ta in och tolka olika sinnesintryck via hörseln, synen, känseln, smak och lukt Informations bearbetningens första fas kOGNITION

Kognition Uppmärksamhet = vår förmåga att sortera bland alla sinnesintryck Informationsbearbetningens andra fas

kognition Minnesförmågor Arbetsminne = ”här och nu” minne Episodisk minne = nyinlärning Semantiskt minne = framplockning av faktakunskaper kognition

Rumsorientering = Vår förmåga att uppfatta riktningar och avstånd kOGNITION

kognition Språk = förmågan att förstå tal och skrift samt uttrycka sig i tal och skrift

Planering, Problemlösning, Beslutsfattande kognition Exekutiva förmågor = de tankeförmågor som behövs vid komplexa uppgifter tex vid Planering, Problemlösning, Beslutsfattande Exekutiva förmågor = målinriktad beteende, initiativ, simultankapacitet, abstrakt tänkande, inhibering, utvärdering

KOGNITION Limbiska loben Motorik Sensorik Syn Tal Hörsel Främre associations Kortex (omdöme, insikt, planering) Bakre multiomodala associationskortex (integrerad tolkning, analys) 1 2 3 4 5 Syn Tal Uppgift 1. Är Karl ”normal” för sin ålder? Diskutera olika förklaringsalternativ och fundera över vad som är ”normalt” åldrande. Beskriv sedan i stort hur ni skulle tagit hand om Karl i primärvården (dock utan att gå inte på enstaka utredningsdetaljer). Karls tillstånd är vanligt. Men behöver inte vara ”normalt”. Hans tillstånd kan ha många olika förklaringar, alltifrån sömnstörning, depression till en kroppslig sjukdom eller begynnande demens eller ren överbelastning i hemsituationen. Fallet kräver en bred ansats, genomgång av hans situation, kropp, psyke samt kognitiva funktioner. Det rimliga är att fånga upp hans situation i primärvården: hembesök för att se om han behöver stöd, en första bedömning av hans tillstånd på mottagningen för att se vilka bakomliggande tillstånd som kan föreligga. Finnerr man inget, kanske vidare utredning avseende demenssjukdom. Man måste också bedöma om han inte längre är lämplig att köra bil. Handledaren går igenom begreppen normalt åldrande, lindriga kognitiva symtom resp. demens. Uppgift 2. Se figur. Uppgift 3. Se figur. De primära sinnesintrycken registreras i resp. primära sensorkortex-områden (1). Därefter tolkas intrycken modalitetsvis (efter resp. sinnesintryck) och integreras i hjärnans bakre multimodala associationskortex (2) där en första förståelse av den inkommande informationen äger rum. Via snabba s.k. Projektionsbanor (pyramidceller innehållande glutamat) kommuniceras den integrerade informationen (tanken) till hjärnans pannlob (3) där tanken analyseras och värderas vidare (omdöme, är tanken adekvat och nyttig för individen). I pannloben integreras också information från limbiska delar av hjärnan som också påverkar den kommande handlingen, t. Ex. om individen är törstig, hungring eller känner av en hotande fara. Den samlade planen når sedan pre-motorkortex (4) där en mer exakt plan för handlingen utmejslas, där planen anpassas till information från basala ganglier, thalamus och lillhjärna rörande kroppens ställning, position och rörelse. Slutligen aktiveras motorkortex (5) och en adekvat motorisk handling kan ske. Hörsel Limbiska loben Cortex gyrus cinguli Amygdala Hippocampus Hypothalamus Minne

Hur och när kan tekniken vara till hjälp Perception Uppmärksamhet Minne Språk Exekutiv funktion Nedsatt förmåga att tolka sinnesintryck Oförmåga att koncentrera sig mer än korta stunder Nedsatt förmåga att lära sig nya saker Nedsatt förståelse Försämrat omdöme/sjukdomsinsikt

Perception /varseblivning Svårt att känna igen personer och föremål Nedsatt förmåga att tolka sinnesintryck Känslighet för sinnesintryck Störd kroppsuppfattning Hallucinationer, störd kroppsuppfattning och vanföreställningar. Överkänslighet för ljud/ljus Svårt att sortera olika intryck Ha nedsatt smak/luktsinne Ha förändrad smärtupplevelse Stresskänslighet mkt vanlig Förmåga att uppfatta nyanser (mörk matta = stup)

Uppmärksamhet/Koncentration Oförmåga att koncentrera sig mer än korta stunder Svårare att koncentrera sig på flera saker samtidigt Svårare att slutföra en uppgift (Uppmärksamhet kan styras medvetet, simultankapacitet kan inte styras på samma medvetna sätt). Svårt med simultankapaciteten tex samtala och äta samtidigt, hålla tråden i ett samtal

Minne/inlärning Svårt att minnas det som hänt nyligen Nedsatt förmåga att plocka fram kunskaper och erfarenheter Svårt att komma ihåg det som planeras framåt i tiden Nedsatt förmåga att lära sig nya saker Nedsatt omdöme

Den ”inre kartan” försämrad, osäkerhet kring geografisk orientering rUMSORIENTERING Den ”inre kartan” försämrad, osäkerhet kring geografisk orientering Svårt att hitta även i välkända miljöer Svårare med avstånd bedömning Svårare att snabbt läsa av klockan

Språklig/verbal förmåga Nedsatt benämning Svårare att finna ord i spontant tal Nedsatt förståelse Svårare att tänka i abstrakta kategorier och termer Svårt att hitta rätt ord, omskrivningar, använder gärna standardfraser Svårt att formulera sina tankar Svårt att förstå komplicerat och krångligt språk Svårt att komma ihåg svenskan om man har ett annat modersmål Svårare att förstå abstrákta ord än konkreta Svårt att förstå utan att vara i den konkreta situationen (saker framåt i tiden)

Exekutiv funktion Svårare att planera och organisera – vardagen blir ”rörig” Sämre simultankapacitet – svårare att utföra flera saker samtidigt Försämrat omdöme, sämre sjukdomsinsikt Sämre impulskontroll Inte vad man gör, utan hur man gör. Försämrat omdöme – pga nedsatt förmåga att lära sig av sina erfarenheter samma misstag gång på gång Orealistiska bedömningar av de konsekvenser mina handlingar får Nedsatt impulskontroll – nedsatt förmåga att tåla ångest och besvikelse Svårigheter att vänta, irritation och ilska visas mer direkt än tidigare Nyanser i känslouttrycken minskar, bristande känslokontroll med utagerande beteende som följd.

Psykomotorisk snabbhet Psykomotorisk förlångsamning – ”tänker långsammare”, utförande tar längre tid Oförmåga att skynda sig på ens på uppmaning Sämre överblick, svårare att skifta uppmärksamhet