Välkommen till Moderaternas ekonomiska seminarium

Det svenska utanförskapet Andelen avser helårsekvivalenter. Källa: SCB Procent Andelen i åldrarna år som försörjs med sociala ersättningar och bidrag

Hög sysselsättning Sysselsättningsgraden år Källa: Eurostat, data för 4:e kvartalet 2014 Procent

Hög sysselsättning bland äldre Källa: Eurostat (årsmedeltal 2014) Procent Sysselsättningsgraden för personer år

Hög sysselsättning bland kvinnor Källa: Eurostat (årsmedeltal 2014) Sysselsättningsgraden för kvinnor år Procent

Internationell inkomstspridning Källa: OECD Social Protection and Well-being, år 2011 *Gäller 2012 | **Gäller 2010 Gini-koefficienten Beräknad på disponibel inkomst efter skatter och transfereringar

Tre gånger högre arbetslöshet för personer utan gymnasial utbildning Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen (årsdata) 13 Procent Arbetslöshet efter utbildningsnivå

Arbetslösheten bland utrikes födda Källa: SCB, säsongsrensade data Procent Arbetslöshet efter bakgrund

Stort sysselsättningsgap i Sverige Källa: Eurostat. Siffrorna gäller för helåret 2014 Skillnaden (i procentenheter) i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda, år

Låg andel jobb utan krav på särskild yrkesutbildning i Sverige Bild från Susanne Spector, Ekonomisk debatt nr 7 (2014) Källa: Eurostat, siffrorna gäller för 2012 Andel jobb utan krav på särskild yrkesutbildning Procent

Låt utbildningspremie Bild från Susanne Spector, Ekonomisk debatt nr 7 (2014) Källa: SCB (specialbeställda data). Medianlön efter skatt vid olika utbildningsnivåer (lönegolvet) Sysselsättningsgrad, år, procent Kronor

Unga förtidspensionerade blir fler Källa: Försäkringskassan Antal

Mot löftet om social rörlighet står hotet om social ärftlighet Bidragsberoende Låg utbildningsnivå Missbruk Suicidrisker

Social ärftlighet i sjukförsäkringen Källa: ISF, rapport 2012:7

Skolresultat och risken för sociala problem Källa: Social rapport 2010 (Socialstyrelsen) Andel av kvinnor och män med sociala problem utifrån utbildningsbakgrund

Skolresultat och risken för arbetslöshet Källa: SCB Ungdomsarbetslöshet för olika utbildningsnivåer, kalenderkorrigerad

Social rörlighet och geografisk rörlighet Procentuell inkomstfördel av att flytta till ett bättre område Barnets ålder vid flytt Källa: Raj Chetty Harvard University Barn vars familjer flyttar från Hennepin C. till Dakota C. vid 9 års ålder får 70 % av inkomstfördelen av att växa upp i Dakota County från födelsen

Svensk social rörlighet inte så bra som vi vill tro Samband mellan inkomst under barndomen och i vuxen ålder Inkomstelasticitet Korrelation Elasticitet/Korrelation Födelseår Källor: Social rapport 2010 och Corak et al. (2014) Rank-korrelation mellan fäders och söners inkomstnivå

Sämre social rörlighet med högst och lägst inkomst Sannolikhetsfördelningen av fäders och söners inkomster Källa: IFAU, Att skatta intergenerationella inkomstsamband: en jämförelse av de vanligaste måtten Hög täthet: Hög sannolikhet att fäder och söner har liknande långsiktig livsinkomst Samma livsinkomst som fadern mest sannolikt för de med högst och lägst inkomst

…men mot risken för social ärftlighet står löftet om social rörlighet

Inriktning på politik för social rörlighet Allt börjar med skolan Öka chansen att ta steget in på arbetsmarknaden Företagande som trampolin

Social rörlighet: Vad är det och vad kan vi göra för att få mer? Andreas Bergh Lunds universitet & Institutet för näringslivsforskning

Social rörlighet och inkomstfördelning Årsinkomstfördelning –Mäts vanligen med Gini-koefficienten Social rörlighet mellan generationer –Mäts exempelvis med fader-son korrelationer Social rörlighet för en individ under livet –Många mått finns, bra standardmått saknas. Vi talar mer om det som mäts!

Rörlighet mellan generationer Sverige ligger bra till när inkomster mäts… … men bland de allra rikaste är rörligheten mycket låg …och bland elitgrupper (ex. advokater, läkare, akademiker) är adliga efternamn överrepresenterade och son-namn underrepresenterade.

Inkomstskillnaderna har ökat sedan 1980

Hur illa är det att inkomstskillnaderna ökar? Det beror på skälet till att de ökar – och det vet vi förvånansvärt lite om.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen och social rörlighet

Rehn-Meidner modellen (teori) Företag som erbjöd enkla jobb med relativt låg lön skulle helst inte finnas. Arbetskraft skulle fås att röra sig till högproduktiva företag.

Modellen i praktiken Geografisk rörlighet motverkades av bostadspolitiken. Få enkla jobb gör det svårt för ungdomar och utlandsfödda på arbetsmarknaden. Anpassad för ett homogent industrisamhälle

BNP-tillväxt är ett genomsnitt med stor spridning Social rörlighet förutsätter ofta geografisk rörlighet 152 kommuner minskade befolkningen Men 211 av 290 kommuner minskade sin andel av befolkningen!

Vad kan politiker göra för att främja social rörlighet? Standardiserad statistik Skattefinansierad grundskola av hög kvalitet främjar både jämn fördelning och social rörlighet Skattepolitiken: Hur lätt är det att öka sin inkomst genom arbete och utbildning jämfört med aktier och bostadsaffärer?

Många skatteförändringar gynnar främst den redan rike, den passive och den försiktige (avskaffad förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt, fastighetsskatt) Enkla jobb: Kollektivavtal, stadsplanering, regleringar med mera spelar roll Marknadshyror

Källor & lästips: Bjorklund, A., Lindquist, M.J., and Jäntti, M. (2009). Family Background and Income during the Rise of the Welfare State: Brother Correlations in Income for Swedish Men Born Journal of Public Economics, 93, Bjo ̈ rklund, Anders, Jesper Roine, and Daniel Waldenstro ̈ m “Intergenerational top income mobility in Sweden: Capitalist dynasties in the land of equal opportunity?” Journal of Public Economics,96: Chetty et al, Is the united states still a land of opportunity? Recent trends in intergenerational mobility. NBER working paper. Clark, Gregory What is the True Rate of Social Mobility in Sweden? A Surname Analysis, Lindahl, Mikael, Ma ̊ rten Palme, Sofia Sandgren Massih, Anna Sjo ̈ gren “The Intergenerational Persistence of Human Capital: an Empirical Analysis of Four Generations” Working Paper, IFAU, Uppsala University. Lindquist & Sjögren Lindquist 2012 "The Dynamics of Child Poverty in Sweden" (with Gabriella Sjögren Lindquist), Journal of Population Economics 25(4), Lindquist Corak & Mazumder "A Comparison of Upward and Downward Intergenerational Mobility in Canada, Sweden and the United States Lindquist, Björklund & Lindahl (2010) "What More Than Parental Income, Education and Occupation? An Exploration of What Swedish Siblings Get from Their Parents“ The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy 10(1) s Meghir, C., and Palme, M. (2005). Educational Reform, Ability, and Family Background. American Economic Review, 95, Sundell, Anders. Nepotism & Meritocracy. QoG working paper 2014:16 Waldenström, Björklund & Roine 2012 “Intergenerational Top Income Mobility in Sweden: Capitalist Dynasties in the Land of Equal Opportunity?”, Journal of Public Economics, 96(5–6), 474–484 Wennström & Öner, Den geografiska spridningen av kom- munplacerade flyktingar i Sverige. Ekonomisk Debatt 43(4)