Den svårt sjuka patienten

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
0HLR Maen Yousef.
Advertisements

Palliativ sedering Bertil Axelsson
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
Symtom från halsryggen
Användande av hjärt-EKO på intensivvårdsavdelningar i Sverige
Att förstå när döden är nära Carl Johan Fürst
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Kandidatfall: Serotoninsyndromet Skånes universitetssjukhus
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal
REPETITIONSUTBILDNING
SBU:s rapport Blödande magsår
BAS+PULS= VITALA PARAMETRAR
Mikael ABCartärgasDE Mikael
Initialt omhändertagande
Medicinsk grupp rörelseorganens sjukdomar har fått i uppdrag att granska Percutan vertebroplastik och ballongkyfoplastik vid ryggsmärta pga kotkompression.
Mobil Intensivvårds Grupp
Bättre liv för våra äldre
Tidig identifiering och behandling av livshotande tillstånd!
Rehabiliteringsgarantin
Vad menar vi med begreppet behov?
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
SBAR Modell för bättre kommunikation
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
SBAR för strukturerad kommunikation
Skalltrauma Norrman / Pikwer © Akut omhändertagande
Susanne Wickberg Lena Andersson Lotti Orwelius Patientinformation.
MEWS Modified Early Warning Score.
Funktions- och hälsobaserade vårdambitionsnivåer Vad är ”Nödvändigt”?
Sjukgymnastik vid myelom
DRUNKNING HOS BARN Helena Winberg An/Op/IVA DSBUS.
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
MÄVA Akutmottagningen NÄL
Välkommen! Till Lunds universitet och Medicinska fakulteten
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
SBAR utvecklades för; Verktyg för säkrare kommunikation
Projektledare Jan-Erik Wounsch Ambulanscentrum NU-sjukvården
SBAR för strukturerad kommunikation
VT -15 Idrott och hälsa Martin & Robert
Hjärt och Lungräddning
Fastställa dödsfall Utfärda dödsbevis
Omhändertagande av barn med komplexa hjärtfel
Cancerrehabiliteringsprocessen
SJSD 22 Sjuksköterskeprogrammet VT 2015
BCFPI - Brief Child and Family Phone Interview
Palliativ vård och samordning
Barn och stress.
Grundläggande första hjälpen
Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient.
Region Östergötland När katastrofen är ett faktum… Handlingsplan akut och långsiktigt för personal och patient.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Vårdrelaterade infektioner
This is a fracture Helena Krook, Öl Vrinnevisjukhuset Norrköping
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
National Early Warning Score – NEWS Utveckling med små förändringar
Utgångsläge Det finns kroniska lungsjukdomar som har en lika dålig prognos som obotlig cancer Det finns kroniska lungsjukdomar som är förknipade med lika.
Dina bästa förberedelser!
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Patientfall På akuten Elin är en 80-årig kvinna som kommer till akuten. Hon har insjuknat 6 timmar tidigare med buksmärtor, diarréer och kräkningar  
Försäkringsmedicinsk definition
Tandvårdsstöd Översikt och instruktioner från Bedömning tandvård
Ny Remissrutin till BUP
Avdelning 85 Onkologiska kliniken
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Presentationens avskrift:

Den svårt sjuka patienten Karin Ängeby VT 2015

Akut svårt sjuk patient Patienten sviktar i ett eller flera organsystem vilket leder till svikt i de vitala parametrarna. Vården behöver intensifieras. A-E MEWS, NEWS MIG Akutteamet

Akutsjukvård: Medicinsk Kirurgisk Intensivvård Livsuppehållande behandling: behandling som ges vid livshotande tillstånd för att upprätthålla en patients liv.

Svikt av vitala funktioner Identifiering och handläggning Vitala parametrar Sjuksköterskans roll

A-E Primär undersökning Identifiera och undanröja omedelbara hot mot livsviktiga funktioner hos den skadade. Sekundär undersökning Få en helhetsbild av skadorna, art och omfattning. Upprepade och kompletterande undersökningar. Samtidigt upprätthållande av livsviktiga funktioner framtill definitiv behandling/vård påbörjas.

A-E A – Fri luftväg, halsryggstabilisering och /eller immobi- B – Andning. C – Cirkulation. D – Neurologstatus. E – Exponering och värme.

F-I F – Fulständig monitorering. G – Ge god vård. H – Historik och ”Huvud till tå undersökning”. I – Inspektera baksidan.

A-E Tänk alltid på att göra dina undersökningar i denna ordning: Inspektera SE Auskultera LYSSNA Palpera KÄNN

A-E A-Luftväg(Airway) Öppna och inspektera patientens luftväg samtidigt som halsryggen stabiliseras eller immobiliseras. Fri luftväg.

A-E A – Åtgärder: Rensugning i munhåla och svalg Svalg- eller nästub Endotrachealtub

A-E B-Andning(Breathing) Effektiv egenandning Ineffektiv egenandning Egenandning saknas

A-E B – Åtgärder: O2- behandling Ventilation via andningsmask och andningsballong Bi-PAP(bi-level positive airway pressure) Invasiv ventilatorbehandling

A-E C-Cirkulation(Cirkulation) Stoppa blödningar. Effektiv cirkulation Ineffektiv cirkulation Avsaknad av cirkulation

Palpera centrala pulsar Se och känna på huden; färg, temperatur, fuktighet Kapillär återfyllnad Mäta blodtryck EKG, perifera pulsar och urinproduktion tillhör egentligen F

A-E C – Åtgärder: Minst två i.v infarter Vätska/volym ev med övertryck Stoppa ev blödningar Provtagning

A-E D-Neurologstatus(Disability) Bedöma vakenhetsgraden Kontrollera pupiller

Bedömningsskalor för medvetendegrad Glasgow Coma Scale,(GCS) Reaction Level Scale,(RLS) Alert Verbal Pain Unresponive,(AVPU)

Glasgow Coma Scale Ögon Öppnas spontant 4 Öppnas på tilltal 3 Öppnas på smärtastimulering 2 Ingen ögonöppning 1

Bästa motoriska svar Medverkar 6 På smärtstimuli: Lokaliserar 5 Böjer-undandragande 4 Böjreflex 3 Sträckreflex 2 Ingen reaktion 1

Bästa verbala svar Orienterad & konverserar 5 Desorienterad & konverserar 4 Icke adekvata ord 3 Oförståliga ljud 2 Inget svar 1 Summa 3-15

RLS

AVPU A, tala till patienten, patienten är helt adekvat, ALERT V, patienten reagerar på tilltal men ej helt adekvat, VERBAL P, patienten reagerar ej på tilltal men på smärta, PAIN U, patienten reagerar inte på smärtstimuli, UNRESPONSIVE(okontaktbar)

A-E E-Exponering och hålla patienten varm(Exposure Environment Control) Klä av patienten. Kontrollera temperaturen.

A-E E - Åtgärder: Ev extra filtar/värme till patienten

F-I F-Fullständig monitorering, Flera åtgärder och Familjens närvaro. Monitorering av vitala parametrar: EKG P BT AF TEMP SaO2

F-I G-Ge god vård. Smärtbehandling

F-I H-Historik Prehospital information Information från patienten. Tidigare hälsohistoria. Huvud till tå undersökning Huvud och ansikte Bröstkorg

F-I Buken/flankerna Pelvis/perineum Extremiteter

F-I I-Inspektera baksidan.

Intensivvård, vad är det? Intensivvård innebär att förebygga och behandla svikt i ett eller flera organsystem vilket leder till fortsatt meningsfullt liv ur patientens synpunkt. Med intensivvård avses diagnostik, behandling, övervakning och omvårdnad av patienter med livshotande sjukdomstillstånd(Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, 2007).

Intensivvårdspatient En patient definieras som intensivvårdspatient när det föreligger hotande eller manifest akut svikt i en eller flera vitala funktioner. Och tillståndet ska vara partiellt reversibelt eller möjligt att åtgärda med transplantation(Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, SFAI).

Omvårdnad IVA-sjuksköterskan ska erbjuda specifik omvårdnad, personcentrerad, till intensivvårdspatienten. Olika patientkategorier: Patienter som har eller kan komma i en akut fysiologisk kris pga sjukdom eller skada/trauma

Patienter som efter kirurgi eller anestesi behöver hjälp med cirkulationen och /eller respirationen samt få lindring av smärta och obehag Patienter med kroniska sjukdomar som får en akut försämring av sin grundsjukdom. Organdonation

Patienten är ofta sederad eller komatös vilket innebär att IVA-sjuksköterskan få förebygga så att patienten inte får decubitus och kontrakturer. IVA-sjuksköterskan får förebygga så att inte patienten få infektioner pga de invasiva katetrar som patienten har, tex CVK, artärnål.

Minska stressen för patienten. IVA-sjuksköterskan ska förebygga lungkomplikationer för respiratorpatienten. IVA-sjuksköterskan måste se till hela patienten från ”topp till tå”.

Teamwork IVA-sjuksköterska. IVA-läkare. Undersköterska. Sjukgymnast. Arbetar i ett team som hela tiden för en dialog med varandra och arbetar med gemensamma mål för patienten.

Ronder. Konsultläkare. Patientansvarig läkare(PAL).

Aftercare Dagbok. Fotografering. Uppföljning av patienten på vårdavdelning och efter hemkomsten. Återbesök. Patienten kan bearbeta sin tid på intensivvårdsavdelningen.

Personalen får feedback.

En modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal SBAR

SBAR= Situation (S) Bakgrund (B) Aktuellt tillstånd (A) Rekommendation (R)

Vårdnivå HLR/AHLR ? Respiratorbehandling? Dialys/PRISMA? Avstå intensivvårdsbehandling Avbryta intensivvårdsbehandling

Avstå från livsuppehållande behandling. Detsamma som att inte påbörja livsuppehållande behandling. Avbryta pågående livsuppehållande behandling. Detsamma som att inte fortsätta livsuppehållande behandling.

Palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård ”Palliativ vård är ett förhållningssätt som förbättrar livskvaliteten för patienter och deras familjer som står inför problem förknippade med livshotande sjukdom genom att förebygga och lindra genom tidig identifiering och oklanderlig bedömning och behandling av smärta och andra problem, fysiska, psykosociala och andliga” http://www.swenurse.se/Sektioner-och- Natverk/Sjukskoterskor-for-Palliativ-Omvardnad/Om- oss/WHO-s-definition-av-palliativ-vard-/

Patientfall På Akuten

På Medicinens akutvårdsavdelning, MAVA

På Intensivvårdsavdelningen, IVA

Avslutning TACK FÖR MIG! Karin Ängeby Karin.Angeby@med.lu.se