Utvärdering av Askimsmodellen Carina Löfström 2008-04-24 Framtidens hemtjänst? Om valfrihet/inflytande, förenklad biståndsbedömning och nya yrkesroller Utvärdering av Askimsmodellen Carina Löfström 2008-04-24

” I kommittédirektiv och regeringsuppdrag betonar regeringen brukarnas valfrihet och självbestämmande inom äldrevård och omsorg. Men frågan om brukarens möjligheter till att själva bestämma över sin situation är inget nytt. Under årens lopp har statsmakterna på olika sätt försökt lyfta fram och argumentera för ett ökat brukarinflytande. Mycket tyder på att det förekommit fler diskussioner än praktiska lösningar, och de förespråkade lösningarna har inte alltid gett reellt inflytande för den enskilde brukaren.” (Socialstyrelsen, 2008, ”Brukarinflytande inom äldreomsorgen”)

Några delmål i handlingsplanen ”Före utgången av 2005 ska det startas några försöksverksamheter med hushållsnära tjänster utan biståndsbedömning.” (En generös fördelning av hushållsnära tjänster kan underlätta att bo kvar hemma.) ”Från 2005 ska biståndsbeslutet utmynna i ett antal timmar vars innehåll den enskilde har stort inflytande över.” (För att öka inflytande och trygghet.)

Askimsmodellen 2005-2006 Syftet var: - att ge de äldre kommuninvånarna i Askim ökad valfrihet, större självbestämmande och ett direkt inflytande över de serviceinsatser som de blev beviljade - att tillvarata personalens kompetens och engagemang och förbättra arbetsmiljön genom att bland annat utveckla och renodla nya yrkesroller.

Det skulle uppnås genom att arbeta med förenklad biståndsbedömning att erbjuda vårdtagarna att utifrån beviljade timmar välja serviceinsatser från en servicemeny samt - att omorganisera hemtjänstarbetet i två olika inriktningar, service och omsorg

Utvärderingen Vilka konsekvenser fick det nya sättet att organisera hemtjänsten i Askim? för de äldre, för personalen, för ekonomin samt för biståndsbedömningen

De äldre Upplevde de äldre i Askim större valfrihet/inflytande och självbestämmande? Hur upplevdes och användes de olika insatserna i servicemenyn?

Vad betyder orden? Valfrihet ”innebär att vi kan välja och fatta beslut och att det är vi själva som väljer” Inflytande ”möjlighet att påverka en viss utveckling eller dylikt” Självbestämmande ”rätt att bestämma över sig själv” (www.ne.se)

”Kundval” inom hemtjänsten Val av utförare (”valfrihet”) Inflytande kring insatsen, val mellan insatser (”inflytande”, ”självbestämmande”)

Påståenden om vem, när och hur Tabell 1

Påståenden om trygghet, inflytande & valfrihet Tabell 3

Önskan om inflytande kring… Vem, Vad, När & Hur

Upplevelse av valfrihet Trygghet Inflytande Valfrihet

Personalen Vad tyckte personalen om de renodlade yrkesrollerna som innebar att de arbetade med social service eller omsorg?

Den nya yrkesrollen: omsorgsteamen Fördelar Nackdelar Mera omsorg. Mindre service Mera stress. Alla vill ha tidig hjälp. Renodling av roller För lite delegering Använda sin kompetens och kunskap Man har inte längre koll på allt. För mycket folk inblandat Slippa städa, stryka, handla Det kan bli mer enformigt Statusen har blivit högre Sämre kontinuitet för vårdtagarna Arbetar mer professionellt Blir specialist Nöjda omsorgstagare Möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll

Den nya yrkesrollen: serviceteamet Fördelar Nackdelar Arbetstiderna Att inte få använda undersköterskeutbildningen Alla får det de skall ha Enformigt med alla städ Att kunna skapa förtroendeingivande hos kunderna Får inte längre lika bra kontakt med kunderna/vårdtagarna som när man även hade den personliga omsorgen Träffa nya/fler människor Fysiskt tyngre Huvudet är mer ”klart” nu än förut. Den psykiska biten känns bättre Arbetar mer professionellt

”Vem som helst kan städa ett golv men vem som helst kan inte städa ett golv i en ömsesidig relation till en vårdtagare”. (Drugge, 2003, s. 16)

Påståenden om renodlade yrkesroller Tabell 7

Påståenden om att det nya arbetssättet är bättre för arbetsmiljön Tabell 8

Sjukfrånvaro under 2005 & 2006 Tabell 9

Några reflektioner Alla är undersköterskor - gör det lättare att arbeta med vardagsrehabilitering - samarbetet mellan service och omsorg underlättas Den tid som minskas vid förenklad biståndshandläggning kan uppstå i dialogen mellan undersköterska och vårdtagare Kund/vårdtagare ger olika relationer (valfrihet visavi rehabiliterande förhållningssätt)

Biståndsbedömningen Hur påverkades arbetet vid de förenklade bistånden? Vilka konsekvenser fick beviljandet av bistånd i timmar istället för insatser?

Reflektioner Förenklad biståndsbedömning för vem? Vad i processen förenklas?

Biståndsbedömarna menade att: vårdtagarna erbjöds större inflytande, framförallt kring när hemtjänsten skulle utföras och hur många av personalen som skulle utföra = ökad kvalitet sättet att organisera gjorde också att de i större utsträckning fick den hjälp de var beviljade, dvs både service och omsorg = ökad kvalitet nya vårdtagare valde oftare olika insatser

Förändringsprocessen Norm Standard Rutin Vana Institution

En kompetensreform inom vården och omsorgen om äldre ”Att bemötas med respekt av personal med rätt kompetens är avgörande för att äldre /…/ i behov av vård och omsorg ska uppleva sin tillvaro som värdig och trygg. Personalens kompetens och engagemang är i detta sammanhang den viktigaste faktorn för kvaliteten och tryggheten i äldreomsorgen.” (Dir 2007:155)

Hemtjänstens innehåll ”Städning, bäddning, skötsel av sängkläder, fönster- och golvtvätt, trappstädning, garderobsrengöring, veckotvätt, matlagning och övriga husliga sysslor. Ibland behövs hjälp med hemsjukvård, klädvård eller med den personliga hygienen. Hemsamariten kan ta ut den gamla på en promenad, uträtta ärenden eller hjälpa och inspirera de gamla till lämplig sysselsättning…För många åldringar och handikappade är den regelbundna kontakten med någon som de kan tala med nästan lika viktig som att de får hjälp med hushållsarbetet. Det är därför viktigt att vårdtagare och hemsamarit trivs med varandra och att ombyte av hemhjälp inte sker för ofta.” (Socialstyrelsen 1965, s 19, citerad i Szebehely, 1995, s 64)

Målet för politikerområdet ”Målet för politikerområdet är att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg.” (www.regeringen.se)

Syftet med en valfrihetsreform ”Motivet för att införa ett system med ökad valfrihet är i första hand att öka inflytandet för den enskilda inom ramen för det samhällsfinansierade välfärdssystemet och att öka mångfalden, kvaliteten och effektiviteten i serviceutbudet. Det innebär att makt flyttas från politiker till medborgare och de enskildas önskemål kommer i fokus.” (www.regeringen.se)

NPM - just nu inom äldreomsorgen Bygger på idén om medborgarnas valfrihet. ”Kunden i centrum” – Hon har makten att besluta Kundernas efterfrågan som skall styra organisering och inriktning Individualisering

Prioriterat mål i Göteborg 2008 ”Äldre göteborgare med ett ökat vård- och omsorgsbehov behöver trygghet och inflytande över sin livssituation, därför ska de äldre få utökade valmöjligheter när det gäller vilka insatser som ska utföras inom ramen för beviljad hemtjänst.”

”Att organisera för självbestämmande” Eva Wikström Flexibla regler och rutiner SJÄLV- BESTÄMMANDE GODTYCKE Ej relations- orienterat Relations- orienterat RUTIN- ARBETE SJÄLV- BESTÄMMANDE OM REGELTROTS Detaljerade regler och rutiner www.fou.nu/info/dir/document/2646/inflytandets_paradoxer_Linkoping.pdf