PBS Nätverksträff 091013-14 Hans-Åke Scherp Docent Karlstads Universitet Vetenskaplig ledare i PBS-nätverket PBS

Två kolliderande perspektiv Inifrånmotivation, inifrånstyrning Utifrånmotivation, utifrånstyrning Lust att lära Ökade krav Arbeta med mer intresseväckande områden genom att knyta an till elevernas föreställningsvärld Fler centrala prov Ökad betoning av betyg, Tydliga betygskriterier Bygga upp en förtroendefull relation Ordningsbetyg Dialog Ökad kontroll Förståelsefördjupande lärprocesser Inspektioner Deltagande styrning, fördjupad förståelse av hela uppdraget Uppifrån preciserade mål Medarbetare som medskapare Medarbetare som utförare

PBS Hur kan medarbetare på en skola hjälpa varandra att bli allt bättre på att bidra till barnens lärande och utveckling? Lednings- och styrningsfilosofi

PBS Hans Larsson 1909 Timperley 2007 Holtappel 2009 PBS 2009 England 2009 VERVA 2007 Sarkozy 2009 PBS Lärares och skolledares lärande och utveckling Lärande organisation Learning communities Lärande nätverk Connectivism IKT Barns lärande och utveckling Lust att lära Meningsfullhet Medskapande

PBS Hans Larsson 1909 Timperley 2007 Holtappel 2009 PBS 2009 England 2009 VERVA 2007 Sarkozy 2009 PBS Lärares och skolledares lärande och utveckling Lärande organisation Learning communities Lärande nätverk Connectivism IKT Barns lärande och utveckling Lust att lära Meningsfullhet Medskapande

Hans Larsson 1909 Den pedagogiska debatten få icke alltför mycket röra sig med argumentet: så tycker jag.

Vägledande helhet? Helhet Händelse Agerande Händelse

Tony Townsend, 2007 Det finns ingen vetenskaplig grund för att standardiserade test och prov gynnar elevers lärande. Fokusering på standardiseringar, mätningar och kunskapskontroller riskerar att leda till att de mer grundläggande förutsättningarna för lärande hamnar i bakgrunden.

Royal Society of Chemistry : ” complains that even bright students with enthusiastic teachers have to "learn to the test". The government says standards in science have improved year on year. According to the Royal Society of Chemistry, pupils are drilled to answer "undemanding questions to satisfy the needs of league tables and national targets". They are not learning how to solve problems, use critical thinking or apply mathematics in science, its petition says.”

Översyn av läroplanen för de yngre åren i England ”Primary schools in England spend too much time ’rehearsing tests’." "Have we managed to instil a love of learning for its own sake?"

MacBeath (2007) och Lam & Kember (2006) Kontrollsystem uppbyggda på nationella prov leder fram till en avprofessionalisering av lärarna. Lärarna tappar engagemanget genom att de upplever sig vara tvingade att träna eleverna inför prov istället för att arbeta i enlighet med sina professionella lärdomar om hur man bidrar till elevers djupkunskaper. Erfarna lärare anger att den alltmer betonade prestationskulturen är en huvudorsak till bristande motivation och ökade disciplinproblem bland de yngre barnen.

Not on the test

Kvantifierade resultatindikatorer VERVA (2007) Svårigheten att få en tillförlitlig och enhetlig rapportering. Fokus kommer på det som är lätt att mäta. Måtten fokuserar alltför mycket på finansiella aspekter. Måtten är i allmänhet historiska, ger för litet information om framtiden och genererar inget lärande Mätsystemen genererar för mycket information Många mått är för summariska Måtten uppmuntrar fel beteenden såsom statistikbeteende

Sarkozy: Från BNP till BNL i budgetprocessen Om vi tror att hög BNP-tillväxt är måttet på framgång då kommer vi också att sträva efter att öka BNP, även om det inte förbättrar vårt framtida välstånd.

Kvalitet och resultatuppföljning Den kraftiga tyngdpunktsförskjutningen mot standardiserade nationella prov och betyg leder till att såväl elever som lärare och skolor fokuserar på att få goda resultat på proven framför djupa och varaktiga kunskaper. Resultat på kunskapsmätningen blir målet istället för en av indikationerna på hur väl eleverna lyckats med sin kunskapsbildning och hur väl lärare och skolorna lyckats med att hjälpa eleverna i denna kunskapsbildning.

Skilj mellan en skolas interna kvalitetsutvecklingssystem och externa resultatredovisning Resultatuppföljningen får inte utformas på ett sätt så att den motverkar kvalitetsutvecklingen Prov, betyg och bedömningar av resultat får inte utformas på ett sätt så att de motverkar kvaliteten i lärprocessen eller kunskapsbildningen

Kvalitet och effektivitet Inre effektivitet – hög kvalitet till låg kostnad Yttre effektivitet – uppfyller kundens önskemål Dynamisk effektivitet – organisationens utvecklingspotential Åtgärder för att förbättra resultat behöver även bidra till den dynamiska effektiviteten

Dynamisk effektivitet Bra system för att upptäcka ”problem”. Medarbetarna vill lära och utvecklas. Fokuserar det man kan påverka. Gemensamt lärande. Vägledande helhetsidé kopplad till uppdraget. Ledare med god förståelse av vardagsverksamheten. Genererar nya lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till elevernas lärande. Undersöker i vilken grad man lyckas förverkliga sina lärdomar i praktiken. Lärande på alla nivåer

Hur förbättrar vi kvaliteten på kommun- och skolnivå Betoningen av kurser och föreläsningar som kompetensutveckling ger ett metabudskap till medarbetarna att de är okunniga och behöver lära av de som kan. Betoning av kontroll ger ett metabudskap att man inte har tilltro till medarbetarna. Föreskrivande av utvecklingsområden ger ett metabudskap att medarbetarna inte kan bedöma vad som behöver göras för att förverkliga uppdraget. Pedagoger och skolledare som huvudaktörer i kunskapsbildningen om lärande och undervisning utifrån en verksamhetsidé ger ett metabudskap om tilltro och kunnighet.

Tony Townsend, 2007 ”Perhaps one of the major problems that has occurred in the past two decades has been the desire shown by politicians for ’a quick fix’. … it is easier to mandate something and then blame others for it not happening. The simplistic approach to measuring the effectiveness of schools adopted by governments around the world in the first decade of the twenty-first century suggests that this approach may prevent real improvement from occuring in the near future.” (s 957)

Mönster i forskningen om skolutveckling Lärande organisationer Lärande gemenskaper Nätverk Exempel PBS Aktionslärande Forskningscirklar Lesson studies

Louise Stoll & Karen Seashore Louis 2007 It is extremely difficult to develop learning communities.

Holtappel (2009): Studie av 278 skolor Teacher trainings on methods are not sufficient to gain important effects on teaching quality and teaching patterns in classrooms • Teacher collaboration in institutionalized teams like PLCs focusing student learning and teaching development has important impacts on quality and improvement of teaching and is more effective than teacher trainings (R=.73 resp .33) • Professional collaboration and learning in PLCs is able to enhanceself-efficacy and readiness for innovation and belong to key conditions for improvement of instruction and student achievements

Timperley 2007 Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig. Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år och man träffades oftast en till två gånger i månaden. Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. Det rådande sättet att samtala om och förstå undervisning samt elevers lärande behöver utmanas. Att fokusera på lärprocessen istället för att förklara dåliga resultat med brister hos eleverna samt flytta fokus från faktainlärning till mer undersökande arbetssätt och fördjupad förståelse.

Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på elevernas lärande. Kollektivt ansvarstagande för elevernas lärande ersatte ett individualistiskt synsätt med autonoma lärare. Överensstämmelse mellan lärdomar och forskning samt policy. Aktivt skolledarskap. Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog delvis i lärandet själva. De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lärandekultur på skolan.

Nätverk Små förändringar I skolornas vardagspraktik även om samarbetet i nätverket upplevdes mycket positivt av de som deltog i det.

Slutsatser om resultat av PBS Enligt lärarna påverkar ett PBS-inriktat ledarskap i högre grad lärares undervisningsmönster och förståelse av uppdraget. Ett PBS-inriktat ledarskap bidrar till ett ökat förtroende för skolledningen. Förverkligandet av en PBS-kultur ökat trivseln bland medarbetare och skolledare Förbättrat samtalsklimat. Mer inriktade på att förstå och lära av varandra. Förverkligandet av en PBS-kultur på skolan bidrar till att man i högre grad upplever sig lyckas med att bidra till barnens lärande och utveckling.

? ! Den pedagogiska verksamheten Arbetsorganisation Schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning Utvecklingsorganisation Lärgrupper, lärledare, lärplaner Internt nätverk Externt nätverk År 1 År 2 År 3 År 4 År 5

Grundperspektiv Utvecklingsorganisation Arbetsorganisation Visar på behov av utveckling Drivkraft för utveckling Förändring Ska undanröjas så fort som möjligt så att verksamheten kan fortsätta som förut. Dränerar skolan på energi Stabilitet Långsiktighet Akut. Operativ Variation och flerstämmighet som grund för lärande Samstämmighet som grund för beslut om gemensamt görande Dubbel-loopslärande Singel-loopslärande

PBS Hans Larsson 1909 Timperley 2007 Holtappel 2009 PBS 2009 England 2009 VERVA 2007 Sarkozy 2009 PBS Lärares och skolledares lärande och utveckling Lärande organisation Learning communities Lärande nätverk Connectivism IKT Barns lärande och utveckling Lust att lära Meningsfullhet Medskapande

Barns lärande och utveckling Ett par månader innan min dotters 2-års dag kom mitt första riktiga möte med time-outen eller i detta fallet skampallen. Förskolelärarna på hennes dagis hade satt min dotter på en pall för att hon bitit ett annat barn!?!?!? Först blev jag bara perplex och fick tunghäfta men sedan bokade jag in ett möte med hennes kontaktperson där jag förklarade att vi inte står bakom denna typ av metod på vårt barn. Chockerande nog fick jag höra att det var denna typen av behandling De fick lära sig på kurser och föreläsningar genom kommunen! Genom kommunen??? Hjälp tänkte jag, det här är mycket större och värre än EN auktoritär förskolelärare på ett litet dagis i X-stad. I min naivitet hade jag ingen aning om att detta är ett stort nationellt (ja, internationellt också förstås, men i Sverige??? va?) problem. Ett land med Astrid Lindgren som husgud och en kvinna som Ellen Key som skrivit bland annat Barnets århundrade... Det är för mig ofattbart och ogreppbart att detta händer 2009.

Lust att lära Meningsfullhet Medskapande Arbetsro Sanktioner .73 .94 .86 .70 .80 .84

Medelvärdesförändringar 2006-2008 Skala 1-5 Förändring skolområde 1-2 Förändring skolområde 3-6 Lärandekultur Medskapande 3,55 0,01 0,21 Lärande orienterat PBS-ledarskap 3,50 -0,13 0,22 Inre motivation som grund för barns lärande 3,32 0,08 0,36 Meritpoäng år 9 201,25 -1,35 11,18

It is time …..

Connectivism (Siemens) Connectivism describes how learning happens in a digital age and integrates principles explored by chaos, network, complexity, and self-organization theories. Learning is the process of creating internal and external networks Learning networks can be perceived as structures that exist within our minds in connecting and creating patterns of understanding

Principles of connectivism Learning and knowledge require diversity of opinions to present the whole Learning is a network formation process of connecting specialized nodes or information sources Knowledge rests in networks Capacity to know more is more critical than what is currently known Learning and knowing are constant, ongoing processes Ability to see connections and recognize patterns and make sense between fields, ideas, and concepts is the core skill

Currency (accurate, up-to-date knowledge) is the intent of all connectivist learning activities Decision-making is learning. Choosing what to learn and the meaning of incoming information Knowledge/learning may reside in nonhuman appliances, and learning is enabled/ facilitated by technology.

Relevance is the requirement for adoption or use of virtually anything Relevance can best be defined as the degree to which a resource or activity matches an individual’s needs Just in time instead just in case Contextually appropriate. Linked to an everyday problem/question

Instämmer Instämmer inte Vet ej a. Skolan behöver utgöra en motkraft mot den tillvaro som eleverna har i den digitala världen utanför skolan   45% 53% 2% b. IKT ger oss möjligheter att fortsätta att undervisa på samma sätt som tidigare genom att vi kan göra undervisningen mera intressant med hjälp av IKT-baserade illustrationer.   66% 32% c. IKT kräver en genomgripande förändring av skolans sätt att arbeta för att den inte ska bli en obetydlig parentes i barnens/elevernas lärande och utv 90% 5%

Instämmer Instämmer inte Vet inte d. Elevernas krav på omedelbar meningsfullhet i skolarbetet har ökat genom IKT-utvecklingen i samhället..   73% 14% 13% e. IKT gör att barnens/elevernas frågor måste tas upp i undervisningen för att bibehålla deras lust att lära   19% 8% f. IKT gör att barnen/eleverna ställer fler frågor.  64% 22% g. Att kunna finna och värdera information på nätet blir en allt viktigare kompetens   99% 1% 0% h. IKT innebär att vi måste ägna mer tid åt att utveckla barnens/elevernas att upptäcka mönster  69% 11% 20%

Entlediga docenten från hans docentur och låt honom i stället tjänstgöra på ett högstadium så att han med egna ögon och öron får uppleva vilka initiativlösa ,ansvarslösa och djupt odemokratiska samhällsmedborgare den socialdemokratiska spjutspetsskolan har skapat. Heja Björklund!!!!

Jag vill tacka dig för ditt inlägg i SvD kring regeringens skolpolitik, som får stå oemotsagd i det offentliga rummet. Du lyfter genialt fram den paradoxala situationen där forskning avfärdas och skolans utveckling styrs av personligt tyckande och tilltro till enkla lösningar som svar på komplexa problem. Jag vet att det är mycket svårt att få utrymme på tidningarnas debattsidor när det gäller att kritisera och diskutera dagens skolpolitik, hoppas detta är början till en förändring.

Lärande sker i det utmanande mötet och tar gestalt i nya frågor. Min syn på lärande Lärande sker i det utmanande mötet och tar gestalt i nya frågor.

It is time …..

We seek knowledge so that we can make sense We seek knowledge so that we can make sense. Knowledge today requires a shift from cognitive processing to pattern recognition. We do not always construct (which is high cognitive load), but we do constantly connect. Learning is the process of creating networks. A learner who continually encounters new i nformation and knowledge, will dynamically update and rewrite his/her network of learning and belief. (Jfr lärarutbildningen)

FILL-resultat Ledarskap Skolledarskap utifrån ett lärarperspektiv Tydlighet. Helhet – delar God förståelse av vardagsverksamheten Skolledarskap utifrån ett skolledarperspektiv Bidra med helheten Ett inifrånperspektiv på lärande och utveckling

Den politiska styrningen Centrum i systemet föreskriver förbättringsmål för de perifera delarna stimulerar de perifera delarna att sätta mål för förbättringen föreskriver förbättringsåtgärder för de perifera delarna Implementerings modellen Gradvis utveckling tillåter de perifera delarna att hitta egna lösningar på hur åtgärderna< ska utformas Målbaserad ansvarighets styrning Förtroende för de professionella

Den politiska styrningen blir synlig när man vill förbättra verksamheten Centrum i systemet föreskriver förbättringsmål för de perifera delarna stimulerar de perifera delarna att sätta mål för förbättringen föreskriver förbättringsåtgärder för de perifera delarna tillåter de perifera delarna att hitta egna lösningar på hur åtgärderna ska utformas

Den politiska styrningen blir synlig när man vill förbättra verksamheten Centrum i systemet föreskriver förbättringsmål för de perifera delarna stimulerar de perifera delarna att sätta mål för förbättringen föreskriver förbättringsåtgärder för de perifera delarna Gradvis utveckling tillåter de perifera delarna att hitta egna lösningar på hur åtgärderna< ska utformas

Implemen-terings modellen Den politiska styrningen blir synlig när man vill förbättra verksamheten Centrum i systemet föreskriver förbättringsmål för de perifera delarna stimulerar de perifera delarna att sätta mål för förbättringen föreskriver förbättringsåtgärder för de perifera delarna Implemen-terings modellen Gradvis utveckling tillåter de perifera delarna att hitta egna lösningar på hur åtgärderna< ska utformas

Den politiska styrningen blir synlig när man vill förbättra verksamheten Centrum i systemet föreskriver förbättringsmål för de perifera delarna stimulerar de perifera delarna att sätta mål för förbättringen föreskriver förbättringsåtgärder för de perifera delarna Implemen-terings modellen Gradvis utveckling tillåter de perifera delarna att hitta egna lösningar på hur åtgärderna< ska utformas Målbaserad ansvarighets styrning

Teorier och perspektiv som påverkat PBS Gestaltteori (Kurt Lewin) Konstruktivismen Lärande organisationer Learning communities, lärande gemenskaper Communities of practice

Fördjupad förståelse av problemets natur ? ! - + Tips Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur

Holtappel (2009): Studie av 278 skolor Teacher trainings on methods are not sufficient to gain important effects on teaching quality and teaching patterns in classrooms • Teacher training on methods combined with teacher work in professional learning communities are able to push teaching development • Teacher collaboration in institutionalized teams like PLCs focusing student learning and teaching development has important impacts on quality and improvement of teaching and is more effective than teacher trainings (R=.73 resp .33) • Professional collaboration and learning in PLCs is able to enhanceself-efficacy and readiness for innovation and belong to key conditionsfor improvement of instruction and student achievements

Helhetsidé Handlingsplaner Helhets-idé Helhets-idé Utvecklingsområde

Grundperspektiv Styrning Effektivitet Utvecklingsorganisation Arbetsorganisation Grundperspektiv Visar på behov av utveckling Drivkraft för utveckling Förändring Ska undanröjas så fort som möjligt så att verksamheten kan fortsätta som förut. Dränerar skolan på energi Stabilitet Långsiktighet Akut. Operativ Variation och flerstämmighet som grund för lärande Samstämmighet som grund för beslut om gemensamt görande Dubbel-loopslärande Singel-loopslärande Styrning av tredje ordningen: Gemensam vägledande helhetsidé Styrning av första ordningen: Övervakning, kontroller, inspektioner Styrning av andra ordningen: Strukturer, planer Styrning Dynamisk effektivitet: Utvecklingspotential. Bra system för att upptäcka ”problem”. Fokuserar det man kan påverka. Gemensamt lärande. Helhetsidé . Genererar nya lärdomar om lärande. Lärande på alla nivåer Effektivitet Inre effektivitet: Kostnad per meritpoäng Yttre effektivitet: Kundnöjdhet

Utvecklingsorganisation Arbetsorganisation Utvärdering och uppföljning Underlag för lärande Underlag för kontroll Kvaliteter i kunskapsbildningen Resultat på standardiserade nationella prov, betyg Kvalitet Vilka svårigheter har du mött när du försökt förverkliga skolans bärande pedagogiska helhetsidé? Vad har du gjort för att förverkliga skolans bärande pedagogiska helhetsidé? Återkoppling Planera och organisera lärande om undervisning och lärande. Visioner, mentala modeller, helhetsidé Planera och organisera medarbetarnas görande. Strukturer, medarbetarnas handlingsmönster, rycka ut vid enskilda händelser. Ledarskap

Utvecklingsorganisation Arbetsorganisation Lärplaner Lärgrupper Lärgruppsledare som kommunikatörer av lärgruppernas lärdomar Arbetsplaner Arbetslag Arbetslagsledare som implementerare av beslut i ledningsgruppen Organisering Medskapare och huvudaktörer i kunskapsbildningen om lärande och undervisning Medarbetare Utförare av beslut Bidrar till det gemensamma lärande Lönekriterier Elevresultat, meritpoäng,..