Miljöproblem Vår dominans och vårt levnadssätt skapar miljöproblem Vad är ett miljöproblem? Det avgör vi, människorna i samhället Två dimensioner Resursförbrukning (-försörjning) Utsläpp, ”förgiftning”, hälsoeffekter

Systemfelet Linjärt resursutnyttjande 3.2 Systemfelet Linjärt resursutnyttjande Naturresurser  avfall. Förskingring Vi måste sluta kretsloppet

Hållbar utveckling En av de viktigaste ledstjärnorna i miljöarbetet. Vi får genom vårt levnadssätt och resursutnyttjande inte förhindra att kommande generationer skall kunna tillfredsställa sina behov. Lite annorlunda uttryckt: Vi får inte tillgodose våra behov på bekostnad av kommande generationer. Även kallad bärkraftig utveckling (eng. "sustainable development"). Brundtlandrapporten 1987 (“Our common future”)

(Bärkraftig utveckling, ”Sustainable development”) Hållbar utveckling (Bärkraftig utveckling, ”Sustainable development”)      Vi får inte tillgodose våra behov på bekostnad av kommande generationer

Olika dimensioner i hållbar utveckling Social rättvisa Ekonomiskt tänkande Ekologisk hänsyn

Det naturliga stegets systemvillkor 1. Ämnen från jordskorpan får ej systematiskt öka i naturen. (Naturliga halter finns) 2. Ämnen från samhällets produktion får ej öka i naturen. (Inga naturliga halter. Stabila naturfrämmande produkter värst) 3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte systematiskt utarmas. 4. En effektiv och rättvis resursomsättning.

Agenda 21 Riokonferensen 1992 Handlingsprogram för 21 århundradet 3.4 Agenda 21 Riokonferensen 1992 Handlingsprogram för 21 århundradet Ett uppdrag till alla grupper och individer i samhället att arbeta för att uppnå målet om en hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Varje sektor; t ex jordbruk, industri, trafik har ansvar för sin miljöpåverkan

Agenda 21 40 kapitel Hållbar utveckling 100-årsperspektiv 3.4 40 kapitel Hållbar utveckling 100-årsperspektiv Problem ska förebyggas Processen Underifrån (gräsrots-) perspektiv Kvinnor Barn och ungdomar Kommuner Fackföreningar Näringslivet Vetenskapsvärlden Lantbrukare

Systemsyn Helhetssyn på miljöbegreppet Livscykelanalys

Produkten som utsläpp. Vilken verksamhet ger dessa årliga utsläpp i Sverige? 300 ton organiska lösningsmedel 90 ton bindemedel 40 ton mjukgörare 20 ton färgpigment 7 ton förtjockningsmedel

De Fjorton hoten mot miljön (enligt naturvårdsverket) 1. Klimatpåverkande gaser 2. Utunning av ozonskiktet 3. Försurning av mark och vatten 4. Fotokemiska oxidanter (marknära ozon) 5. Tätorternas föroreningar och buller 6. Övergödning av mark och vatten 7. Påverkan genom giftiga metaller 8. Påverkan genom organiska miljögifter 9. Introduktion och spridning av främmande organismer 10. Nyttjande av mark och vatten som produktions- och försörjningsresurs 11.Exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och infrastruktur 12. Anspråk mot särskilt värdefulla områden 13. Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter 14. Strålning S 3:17

Miljöproblemens förändring Efter Nils Tiberg S 1:2 Svårighet Osynliga Globala problem Regionala problem Synliga Lokala problem Tid 50-tal 70-tal 90-tal

Risk Två aspekter på en risk S 3:10, jfr 7:1-2 Risk Två aspekter på en risk Sannolikheten för att något otrevligt ska hända Hur otrevligt det är om det händer (konsekvens - skadeutfall)

Riskperception - hur man upplever en risk. Det handlar väldigt mycket om värderingar Man fäster relativt sett stor vikt vid risker - som har hög “skräckfaktor”. - som innehåller något okänt eller svårbegripligt - som inte funnits tidigare - som är ofrivilliga eller påtvingade - som man inte kan påverka själv - som vi inte har något utbyte av att ta - där vi är negativt inställda till riskkällan - som ältas mycket i massmedia Genusper-spektivet

Inte helt aktuell bild; riskinformation svårt

Vetenskap (naturvetenskap) Vetenskapen utgör en metod för att beskriva och förstå den fysiska verkligheten utifrån den fysiska verkligheten själv

Den vetenskapliga metoden Observation Vi ställer frågor Preliminära svar: hypoteser Hypoteserna testas med experiment eller ytterligare observationer Teori; en testad förklaringsmodell för hur verkligheten fungerar Teorin testas vidare

Teori En teori är alltså en förklaringsmodell för hur verkligheten fungerar i något visst avseende Ju bättre teori, desto bättre förutsägelser och större förklaringskraft (Evolutionsteorin är ett exempel på en mycket bra teori enligt detta. Biologen har talat)

”Vetenskapen är de preliminära sanningarnas evigt oavslutade projekt” Vetenskapen är aldrig 100% säker, och kan aldrig ge det slutliga svaret på våra frågor. Den kan dock ge ett mycket bra svar, men det kan alltid komma ett bättre. Vetenskapen är självkorrigerande och går mot en allt bättre kunskap. ”Vetenskapen är de preliminära sanningarnas evigt oavslutade projekt”

Problem för vetenskapen inom miljöområdet: Aldrig helt säker En komplex, ofta kaotisk verklighet Mänskliga svagheter hos forskaren (och andra) forskarprestige, pengar, politisk korrekthet Vi är svaga för enkla svar och lösningar på problem Riskperception

(s 3:17) ”Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel” Bertrand Russell

Psykologiska mekanismer

Massmedia är ett viktigt filter

Försiktighetsprincipen (The precautionary principle) Vid misstanke om allvarliga miljöhot skall inte brist på full vetenskaplig bevisning användas som skäl för att inte omedelbart vidtaga åtgärder.  Enbart en indikation på miljöfara (”ej bevis, men skäl att tro”) skall räcka för åtgärder.

Förtvivla icke!

Växthuseffekten