Riksbanken i globaliseringen 5 december 2008 Björn Segendorf Internationella sekretariatet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)
Advertisements

EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Nu formas Sveriges innovationsstrategi Statssekreterare Catharina Håkansson Boman SISP Innovationsriksdag Kalmar 10 maj 2011 Ny innovationsstrategi och.
Innebär hanteringen av eurokrisen den slutliga dödsstöten för den ekonomiska demokratin?
Förvaltningen av guld- och valutareserven & Betalningssystemet RIX
Staten och det civila samhällets organisationer
EU:s program för konkurrenskraft och innovation, CIP, Lissabonstrategin – tillväxt och sysselsättning Mål  att utveckla företagens konkurrenskraft,
European Commission Internal Market & Services DG 1 Förändrad revision i Europa: Perspektiv från EU’s kommission Stockholm,10 januari 2012 Paulina Dejmek.
EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Sveriges Konsumenter •Sveriges enda konsumentorganisation •Äger Råd & Rön •Driver konsumentrådgivning •Fyller 20 år under 2012 •Representerar Sverige nationellt.
Konjunkturer.
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
EU2020 och det svenska perspektivet
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Riksbanken och finansiell stabilitet
ILOs rekommendation 202 Social Protection Floors
Mattias Johansson, Tullbroskolan, Falkenberg –
EU.
18 november 2011Åsa Ekelund, Avdelningen för finansiell stabilitet Riksbanken i globaliseringen.
Aktuella frågor på EU-nivå
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Från framgång till kris
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Hur många människor bor det i EU:s medlemsländer? miljoner miljoner miljoner miljoner.
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Kommissionens arbetsprogram 2011 Presenterades den 3 november. Arbetsprogrammet tar upp huvudfrågor som ska prioriteras av kommissionen under Kommissionen.
Ungdomspolitiken i Sverige Ansvar nationellt: Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Ungdoms- och folkrörelseenheten Ungdomsminister: Nyamko Sabuni.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken? November 2007, Maria Bergsten.
EU (Europeiska Unionen)
Det nationella digitala biblioteket
1 Thomas Andersson, rapportör.
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
Sveriges politiska system Parti och ideologi
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Samarbete i det internationella systemet Kapitel 4.
Konjunkturer.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Partnerskap En mer decentraliserad sammanhållningspolitik Inom medlemsstaterna: - bredare.
Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV Förordningar 1 Sammanhållningspolitiken Kommissionens förslag till nya regler 14 juli.
Finansiell integration i EU Vilken roll spelar FI? Ett anförande vid Bankföreningens seminarium om den nya lagstiftningsprocessen i EU 19 april 2004 Kerstin.
Marknad och politik: makroekonomi
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Strukturstöd till kandidatländerna stöd under föranslutningsperioden fr.o.m. år 2000: 1 miljard.
Ministry of Education and Research Framtiden för Europas forskning, det svenska ordförandeskapet prioriteringar Presentation av Olof Sandberg Utbildningsdepartementet.
Stefan Ingves Extramöte i finansutskottet 16 augusti 2011.
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Riksbanken i globaliseringen Seminarium 30 maj 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken?
Riksbanken i globaliseringen Seminarium 5 september 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.
Riksbanken i globaliseringen Seminarium 26 augusti 2005.
Riksbanken i globaliseringen 13 november 2009
Riksbanken i globaliseringen 06 november 2007 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.
Riksbankens internationella arbete Björn Segendorf.
Risker och kriser Finansiell stabilitet
Samhällskunskap Sammanfattning.
Europa 2020 och Junkers 10 Prioriteringar
Länsstyrelsen roll och uppdrag
Statsrådsberedningen EU:s strategi för Östersjöregionen - en EU-politik för Östersjöområdet.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Demokrati, politik och val. Demokrati = folkstyre För att ett land ska kunna kallas demokratiskt måste det ha: 1.Återkommande fria val. Folket ska fritt.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Uppföljning av den Europeiska sammanhållningspolitiken med fokus på nordiskt och svenskt.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Förändringar i världsekonomin.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Sverige och världsekonomin.
Finansinspektionen Vi övervakar finansmarknaden. Historia.
Om ESMA – European Securities Markets Authority Anna Jegnell Avdelningschef Marknader, Finansinspektionen Stockholm
Europeiska Åklagarmyndigheten
SLL om tjänster för det kommunala området
HANDEL I VÄRLDEN.
EPASP – europaparlamentets ambassadörsskoleprogram
EU:s beslutsprocess.
Kampen för lika möjligheter för HBTI-personer i EU
Kampen för lika möjligheter för HBTI-personer i EU
Presentationens avskrift:

Riksbanken i globaliseringen 5 december 2008 Björn Segendorf Internationella sekretariatet

Vad jag skall tala om: Det internationella finansiella systemet Kort historik Globaliseringen och dess utmaningar Riksbankens internationella arbete Vilka internationella organisationer är Riksbanken aktiv i? Varför dessa? Uppgifter Några aktuella frågor

Historik – Det internationella finansiella systemet Centralbankernas roll Viktiga institutioner växer fram Före Bretton Woods (1930 BIS) Bretton Woods 1944 (IMF, WB) OEEC/OECD : En någorlunda fungerande guldmyntfot Vietnamkriget – budgetunderskott i USA Sammanbrott i växelkurssystemet talet: Två oljekriser – stor utlåning 1980-talet: Skuldkrisen 1990-talet: Avreglering och globaliseringen Euro 1999, 2002

Globaliseringens konsekvenser Positiva Stark tillväxt, minskad fattigdom Global demokratisering Ökad tillgång till kapital Ramar för ekonomisk politik Negativa Många kvar i fattigdom Begränsade valmöjligheter för länder Ökad sårbarhet för kapitalrörelser Ex. Sverige 1992, Asienkrisen Finansiella kriser kan spridas

Finansiell stabilitet och penningpolitik Betalningssystemet Bankkoncernerna Bankernas låntagare Makroekonomisk utveckling Tyngdpunktsförskjutning mot finansiella frågor!

Internationellt arbete Profilfrågor och principer Finansiell stabilitet: Förbättrad krishantering Gränsöverskridande finansiell integration harmonisering av lagstiftning och regelverk Övervakning av finansiell infrastruktur Prisstabilitet: Strategin penningpolitik med inflationsmål Vägledande principer: Öppenhet och transparens Marknadskonformitet Kostnadseffektivitet

Internationellt arbete: Formella organisationer CB + FiD Medlemmar ECBS Brett cb- samarbete. BIS Normskapande ”Think tank” IMF Global ek. och fin. stab. -Övervakning -Krediter -Teknisk assistans OECD Makroek. diskussioner EU Reglering & lag Norden Finansie llstabilite t 0

IMF - Huvuduppgifter Övervaka den globala ekonomiska utvecklingen Årliga examinationer/landanalyser (Art. IV konsultationer) Financial Sector Assessment Programs (FSAP) Utarbetande och kontroll av normer och regler Långivning till länder i kris Mot villkor Finansieras av medlemsländerna Teknisk assistans

IMF – Några aktuella frågor… Övervakningen av den globala ekonomin Fokusera på extern stabilitet och växelkurser. Hur bedriva finansiell övervakning? Utlåning Beviljande av lån & konditionalitet IMFs roll i utvecklingsländer IMF:s styrformer Styrelsens arbete – förenkling och rationalisering vs inflytande. IMF vs andra organisationer (FSF, G7, G20 osv) Bakgrund: Omfattande reformer rörande länders inflytande och Fondens finansiering. Plötsligt omkast till nya frågor

IMF & Riksbankens roll Kontaktorgan Deltar i finansiering Riksbanken och Finansdepartemente t Delat ansvar - samarbete Policyarbetet Stödja styrelsearbetet Guvenörsstyrelse 1 ggr/år (185) Exekutivdirektörs- Styrelsen (24) Flera ggr/vecka Nord/Balt IMFC 2 ggr/år (24) Organisation

EU:s mål En gemensam marknad En ekonomisk och monetär union Främja: Harmonisk utveckling av näringslivet Hållbar tillväxt ; hänsyn till miljön Ekonomisk konvergens Hög sysselsättning och socialt skydd Höjd levnadsstandard och livskvalitet Ekonomisk och social sammanhållning - solidaritet

EU:s centrala institutioner och uppdrag Rådet Högsta beslutande organ Företräder MS regeringar 10 olika sammansättningar Antar EU-lagstiftning (med EP) Europeiska rådet: 4 ggr/år -stats- och regeringschefer -Riktlinjer för ekonomisk politik Ständiga representationens kommittée (Coreper) EU-ambassadörer Europaparlamentet 732 (SE:19) direkt folkvalda ledamöter Deltar i lagstiftningsarbetet -Inre marknad m. Rådet -Andra frågor Rådgivande/ yttrande Godkänner ny kommission Delad makt över budget m. rådet 7 politiska grupper; 20 utskott Kommissionen EU:s största institution Tar initiativ och utarbetar ny lagstiftning inom -1:a pelaren: Inre marknaden, EMU, jordbruk/miljö -2:a pelaren: MS kan ta initiativ Sköter budget och förvaltning

EU-samordning på ekonomiska och finansiella området Ekofinrådet EU:s 27 finansministrar (+ ECB +KOM) Informella Ekofin EU:s finansministrar + cb-chefer (+ECB+KOM) Eurogruppen Euro 15 +ECB+KOM Ekonomiska och finansiella kommittén EU:s statssekreterare + vice cb-chefer Förberedande underkommittéer Kommittén för ekonomisk politik

EFK: Aktuella frågor Ekonomisk-politiska området: Stabilitets- och tillväxtpakten Lissabonagendan Finansiella området: Krishantering; gemensamt agerande & lån Finansiell integration Tjänster till privatkunder, t.ex. SEPA Harmonisering av tillsyn Konvergensgranskningar Övrigt

Utforma och genomföra penningpolitiken i euroområdet Genomföra valutapolitiken mot omvärlden Inneha och förvalta valutareserver Främja väl fungerande betalningssystem ECBS [ =Eurosystemet och centralbankerna utanför euroområdet] Främja samarbetet mellan centralbankerna Förbereda införandet av euron i MS utanför euroområdet Uppgifter: Eurosystemet

Eurosystemet och ECBS ECB-rådet Euro cb-chef + ECB:s direktion Allmänna rådet EU cb-chef + ECB-chef ECB:s direktion ECB Kommittéer Deltagare från NCB Arbetsgrupper Deltagare från NCB

ECBS 13 kommittéer Penningpolitik Marknadsoperationer Betalnings- och avvecklingssystem Internationella relationer Rättsliga frågor Banktillsyn Sedlar Statistik Redovisning och monetär inkomst Revision Extern information IT Personalchefer

ECBS: Aktuella frågor TARGET 2 Securities Single Euro Payment Area (SEPA) Makroekonomisk utveckling Implementering av stabilitetspakten Förberedelse inför ev. nya euroländer Utvärderingar/ konvergensrapporter

Internationella regleringsbanken (BIS) och G10 Baselkommittéen för banktillsyn Betalnings- och avvecklingssystem Marknader Globala finansiella systemet G10 - X:tra resurser till IMF (GAB, NAB) - Diskussionsforum (CB+FiD) - Normskapande - Överensk.: guldförsäljning BIS - ”Centralbankernas bank” - Diskussionsforum - Utredningsorgan - Samordningsorgan: int. fin. oper. - Säte för G10-kommittéer Legala experter Säkerhet IT Internrevision BIS kommittéer

BIS/G10: Aktuella frågor Basel II Principer för övervakning av infrastruktur Bolånemarknader Hedgefonder Åldrande och pensioner

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)  Uppgifter:  Medlemmar:  Diskussion: ek. pol., strukturpol. & fin. Mark.  Prognoser: Ekonomiska & landanalyser  30 länder: Industriländerna + några EME  Centralbanker + finansdepartement Aktuella frågor Makroekonomisk utveckling: Globala obalanser Kinas växelkursregim Oljeprisets betydelse för tillväxt Europas låga tillväxt osv…. Finansiella marknader: Allmänt Djupdykningar: Riskkapital Financial education Ägande av börser

Summering: Sverige är beroende av omvärlden! Det internationella arbetet är ett viktigt medel för RB – högre måluppfyllelse. Lära, lära ut, påverka analyser och beslut. Öppenhet och transparens, marknadskonformitet, kostnadseffektivitet Främst finansiell stabilitet och penningpolitik.