Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Repetition inför NP i biologi
Advertisements

Nedbrytning av plast i Naturen
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
@ Karins skogshästhage.
Ekosystemet: Skogen Ekosystem.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Bakterier , celler och andra små saker
EKOLOGI En av världens äldsta vetenskaper?.
Ekologi.
Hos organismer i en näringskedja
Livets former Djur.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Hur individer lever tillsammans i ett organismsamhälle
Av : Laksana Baskaran och Sebastian Mossberg 8C HT 2011
Ekosystem Ekosystem.
Läran om samspelet mellan växter, djur och natur
Ekologi.
Alger och Svampar.
Ekologi.
Försurning.
EKOLOGI OCH SAMSPEL.
Bakterier & arkéer Mycket smått liv.
Ekologi Naturkunskap 1.
Mångfald & naturbruk.
Begrepp.
Försurningen Stor fråga under 1970-talet och 1980-talet
Ekologi Läran om hur växter djur och andra levande varelser är beroende av varandra.
I mitokondrien sker det förbränning.
Fotosyntes Energi från solen blir bunden in i druvsockret.
Skogen Tävlingen.
Av: Elina Räv.
EKOLOGI Läran om samspelet mellan levande organismer (djur och växter) och den miljö som de lever i (klimat, jordmån, m.m.)
Svenska växter och djur
Biologi Livets former.
Energiförlust i en näringskedja
Hos organismer i en näringskedja
– levnadsmiljöer försvinner
Repetition.
Vad är det egentligen som kännetecknar liv?
Ekosystem, repetition. Ekosystem kan beskrivas utifrån levande och ej levande faktorer. Det finns ekosystem på land och det finns ekosystem i vatten.
Begreppslista.
Ekosystemet Skogen Ekosystem.
Näringskedjor. För att kunna titta ordentligt på näringskedjor måste vi känna till vad de följande orden innebär. Producent är en växt som har fotosyntes.
Akvatiska och terrestra system
Ekologi Johan. Ekologi – Samspel & beroende Ekosystem Del av naturen som man valt ut. Tex; damm, granskog, nordsjön, Voxnan, dike, Sverige, hela jorden.
Organismernas olika roller
Biologi - Livets former.
3 sätt att beskriva hur energi flödar i ekosystemet.
Hur kan det blåsa? Varför svalnar en kopp choklad när den får stå? Hur kan vi spara värmen i husen? Vad är dimma?
Ekologi Vetenskapen om de levande varelsernas relation till sin omvärld.
Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.
Ekologi År 8 Ht 14. Ekologi – Nyckelbegrepp Fotosyntes Växternas energikälla Ekologi”läran om huset” Ekosystemsamspelet i naturen, avgränsad yta Individen.
Ekologi Liv på olika villkor.
Ekologi Liv på olika villkor. Ekologi = läran om huset Vad är ekologi? –Läran om samspelet i naturen –Samspelet mellan alla organismer (levande varelser)
Ekologi Berggrund, jordart, ljusförhållande, vatten, temperatur Växter, djur, svampar mikroorganismer Ekosyste m Skogen SjönEn stubbe Ekologi betyder egentligen.
Inkluderar även viktiga youtube-klipp på bloggen:
EKOLOGI Närningskedja & näringsväv.
Ekosystem En plats där ett visst djur eller växt trivs Kan vara små som ett löv eller stort som ett hav! Här samsas växter, djur och döda ting.
Ekologi.
Miljö kemi.
Övningsprov Ekosystem
Parasiter/ nedbrytare
Svampar Svampar är närmare släkt med djur än med växter
Så här är vi vana att se en pyramid.
Koldioxid SOLLJUS SYRE Fotosyntes VATTEN DRUVSOCKER.
Energiförlust i en näringskedja
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Ekologi: Östersjön.
Ekologi.
Presentationens avskrift:

Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan vara stora och små. sjö torvmosse hav äng skogar

Producent eller konsument? Djur och svampar får kolhydrater, proteiner och fetter genom att äta växter, alger eller andra organismer och kallas därför Konsumenter Växter och alger kan tillverka näringsämnen och kallas därför producenter fotosyntesen

Näringskedja Visar vem som äter vem Pilen visar näringens och energins riktning

Näringsväv många näringskedjor som vävs samman Toppkonsument

nedbrytare Bryter ned och sprider ämnen i de döda organismerna. Nedbrytarna bidrar till att producenterna kan få nya näringsämnen bakterier skinnticka De sluter kretsloppet tordyvel

Näringspyramid Det finns många fler producenter än konsumenter och fler växtätare än köttätare. Det beror på att konsumenterna bara kan använda en del av energin till att växa och bli större. Resten går förlorat som rörelse, kroppsvärme och avföring (85%).

Anrikning En del gifter bryts inte ned i naturen utan hamnar i våra olika ekosystem där de anrikas. D.v.s. Ju högre upp i näringspyramiden desto högre halt av giftet människa rovfågel Större fisk Kvicksilver Flamskyddsmedel PCB DDT småfisk Toppkonsumenten kan få dödliga mängder i kroppen djurplankton växtplankton

Konkurrens Alla organismer behöver vatten och näring för att kunna växa. De behöver därför ständigt tävla med varandra om resurserna, det råder konkurrens. Organismerna behöver därför specialisera sig. Man säger att de lever i olika nischer. Organismer med exakt samma nisch kan inte leva i exakt samma område. Då tränger den organism som är bättre anpassad till miljön bort den andra. En nisch är en plats där en individ trivs som bäst.

Gran och Tall Tallen klarar torra växtplatser t.ex. hällmarker och sandjordar. Den föredrar öppen ljus mark. Granen gillar en mera fuktig och skuggig miljö. Granen växer ofta upp under ett skyddande bestånd av tall eller björk. En tallskog kan därför med tiden övergå till en grandominerad skog. I en bergssluttning brukar tallen dominera högst upp (torr, mager mark), längre ner i sluttningen växer ofta ett blandbestånd av tall och gran, och längst ner där sluttningen planar ut (fuktigt och skuggigt) dominerar granen.

Isbjörnen är en riktig specialist Isbjörnen är en riktig specialist. Den är jämnvarm, har tät päls och ett tjockt fettlager som är bra att ha i kallt vatten och iskyla. Den är expert på att jaga säl. I denna nisch slipper isbjörnen konkurrenter.